Episode 4 - Perfect Two

2010-12-30 ♥ 14:06:42
- Nu fick jag dig allt säger han och skrattar.
- Nej jag lät dig fånga mig säger jag med ironi i rösten.
- Yeah right svarar han.
Vi sätter oss ner på stolarna och han lägger armen om mig och jag tittar på honom och han möter min blick.
Jag önskar att vi kunde stanna i det här ögonblicket för alltid.

Vi satt där på stolarna och bara pratade i någon timme.
- Vet du hur mycket klockan är frågade jag honom.
- Ska titta svarar han och tar upp sin mobil.
- Tio i tolv, vilken tid måste du vara hemma? Säger han.
- Jag har ingen tid svarar jag och ler.
- Bra, vad sägs om att ta en natt fika på cafét rakt över? Säger han.
- Det blir bra svarar jag.

Han hjälper mig upp ur stolen och vi går hand i hand ut ur teatern. Han drar på sig sin luva och ett par solglas ögon så man inte ska se att det är han. Vi går över vägen och in i cafét, det är helt tomt där inne. Vi går fram till disken och beställer en brownie och varsin latte.
- Nu kommer jag aldrig kunna somna inatt säger jag och skrattar.
- Inte jag heller säger han och matar mig med en bit brownie.
- Hur många dagar stannar du här då? Frågar jag honom.
- 5 dar, det är ju så varmt och skönt här på sommaren svarar han.
- Jag håller med, jag slutade skolan i torsdags så nu har jag några veckors lov. När ska du ha din nästa konsert? Frågar jag honom.
- Får se, i nästa vecka har jag en i New York svarar han och ger mig en lång blick.

Det såg ut som han tänkte säga något men ångrade sig, istället gav han mig den sista biten av kakan och reste sig. Det är nog dags för dig att åka hem nu, jag vill ju inte att dina föräldrar tror något illa om mig säger han och ler.
- Du har nog rätt säger jag och gäspar, är riktigt trött faktiskt.
Han lägger armen om mig och vi går ut i den svala sommarnatten, det luktar avgaser och sommar och jag tar ett djupt andetag och njuter.
- Jag har bilen där borta säger jag och pekar.
- Okej, du Kristen jag har haft väldigt trevligt ikväll säger han och vänder sig mot mig.
- Jag med verkligen svarar jag och ler.
- Vad sägs om att ses imorgon?
Jag blir helt varm i kroppen och det suger till i  magen.
- Väldigt gärna svarar jag.
- Bra, då ringer jag dig imorgon.

Han ger mig en lång kram och pussar mig lätt på kinden sedan vänder han sig om och börjar gå mot sin bil som står parkerad några meter bort. Jag börjar gå mot min och precis innan jag kliver in vänder jag mig om och tittar efter honom, han står vid sin bil och kollar på mig. Jag gör en släng kyss och stänger bil dörren, jag sätter på mig bältet och backar ur och kör iväg. Jag kollar i backspegeln och ser att han ler för sig själv, jag ler stort och sätter på musik. 
Är det möjligt att vara så här lycklig?

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar: