Episode 65 - Perfect Two
2011-03-05 ♥ 22:29:06
- Nejmen hej Kristen, det var länge sedan. Sa Kristen mamma när hon såg mig.
- Hej Mrs Reed. Sa jag vänligt och log stort mot henne.
- Kristen, hur många gånger ska jag säga att du ska kalla mig Christina. Sa hon.
- Christina, rättade jag mig och gav henne en snabb kram innan jag följde med Jessica upp för trappan.
Jag stannade hos Jessica en lång stund, vi hade mycket att prata om. Sen gick jag hem och tillbringade lite tid med mamma, vi bestämde oss för att gå ut och äta.
När vi satt och precis hade beställt varsin pizza, vände jag mig förvånat om när en välbeknat röst ropar mitt namn.
- Nej men hej Stefan, sa jag förvånat när jag såg hans välbekanta ansikte.
- Hej Mrs Reed. Sa jag vänligt och log stort mot henne.
- Kristen, hur många gånger ska jag säga att du ska kalla mig Christina. Sa hon.
- Christina, rättade jag mig och gav henne en snabb kram innan jag följde med Jessica upp för trappan.
Jag stannade hos Jessica en lång stund, vi hade mycket att prata om. Sen gick jag hem och tillbringade lite tid med mamma, vi bestämde oss för att gå ut och äta.
När vi satt och precis hade beställt varsin pizza, vände jag mig förvånat om när en välbeknat röst ropar mitt namn.
- Nej men hej Stefan, sa jag förvånat när jag såg hans välbekanta ansikte.
- Tja, sa han och reste sig från sitt bord där han satt med några andra killar i samma ålder.
- Det var ju inte länge sedan, sa jag skämtsamt och reste mig och gav honom en kram.
- Det var ju inte länge sedan, sa jag skämtsamt och reste mig och gav honom en kram.
- Ja du, skrattade han.
- Förlåt jag ska inte störa er, sa han och tittade ursäktande på mamma.
- Nejdå, det är helt okej. Kristen om du vill kan du gå och sätta dig med dom medan vi väntar på pizzan. Sa mamma vänligt.
- Tack, är det okej? Frågade jag Stefan.
- Ja absolut, sa han och vi gick mot deras bord.
Han presenterade mig för hans två andra kompisar, Gabriel och Joey. Efter en stund ropade mamma från vårt bord.
Han presenterade mig för hans två andra kompisar, Gabriel och Joey. Efter en stund ropade mamma från vårt bord.
- Kommer, ropade jag tillbaka.
Jag reste mig och sa hejdå till killarna.
Jag reste mig och sa hejdå till killarna.
- Du har samma nummer som förut va? Frågade Stefan mig innan jag gick.
- Japp, sa och log mot honom och gick och satte mig mitt emot mamma.
EN VECKA SENARE:
- Vad har hänt dig den senaste tiden då? Frågade jag Stefan medans jag tog en klunk av min kaffe.
- Nja, inte så mycket. Pappa har bytt jobb så det är lite rörigt hemma, är mest ensam. Men jag klarar mig, sa han och log ett riktigt falsk leende som jag genomskådade direkt.
EN VECKA SENARE:
- Vad har hänt dig den senaste tiden då? Frågade jag Stefan medans jag tog en klunk av min kaffe.
- Nja, inte så mycket. Pappa har bytt jobb så det är lite rörigt hemma, är mest ensam. Men jag klarar mig, sa han och log ett riktigt falsk leende som jag genomskådade direkt.
- Stefan, seriöst hur är det? Sa jag allvarligt.
- Skit, sa han och tittade ner i bordet.
- Berätta, sa jag och lutade mig bakåt i stolen.
- Nej men det är jobbigt i skolan, hade redan dåliga betyg när jag flyttade hit men nu är det verkligen förskräckligt. Jag har ingen anleding att leva känns det som, mamma har precis dragit också. Sa han dystert.
- Berätta, sa jag och lutade mig bakåt i stolen.
- Nej men det är jobbigt i skolan, hade redan dåliga betyg när jag flyttade hit men nu är det verkligen förskräckligt. Jag har ingen anleding att leva känns det som, mamma har precis dragit också. Sa han dystert.
- Va? Drog hon, sa jag chockat.
- Mm, hon orkade inte med mig och pappa något mer så hon packade ihop sina grejer och drog. Vi har inte hört något mer från henne, det var därför pappa bytte jobb och vi flyttade hit. Sa han och tittade på mig med sina sorgsna gröna ögon.
- Mm, hon orkade inte med mig och pappa något mer så hon packade ihop sina grejer och drog. Vi har inte hört något mer från henne, det var därför pappa bytte jobb och vi flyttade hit. Sa han och tittade på mig med sina sorgsna gröna ögon.
- Stefan.. Jag vet inte vad jag ska säga, vill du ha hjälp med något så hjälper jag jätte gärna till. Sa jag.
- Kristen, det finns inget du kan hjälpa till med. Jag är värdelös, skrattade han utan glädje.
- Nej, det är du inte alls. Du är en underbar människa och en av mina bästa vänner. Sa jag och kramade tröstande hans hand.
Jag såg hans ögon fyllas med tårar, men han blinkade ilsket bort dom.
Jag såg hans ögon fyllas med tårar, men han blinkade ilsket bort dom.
- Kom vi drar härifrån, sa Stefan och vi gick ut från cafét vi hade suttit på.
- Stefan alltså jag måste dra hem nu, men vi kan ses imorgon om du hinner? Frågade jag.
- Stefan alltså jag måste dra hem nu, men vi kan ses imorgon om du hinner? Frågade jag.
- Mm, det kan vi. Svarade han.
Jag gav honom en snabb kram innan jag gick mot min bil. När körde den korta vägen hem tänkte jag igenom det Stefan hade sagt, han verkade verkligen inte må särskilt bra.
Jag gav honom en snabb kram innan jag gick mot min bil. När körde den korta vägen hem tänkte jag igenom det Stefan hade sagt, han verkade verkligen inte må särskilt bra.
Kommentarer
Postat av: Sanna
Hej jag har skapat en novell blogg som heter biebersstories.blogg.se och det skulle vara jätte kul om du kunde följa den och kommentera vad du tycker om den kram Sanna :D
Postat av: julia
sjuukt bra , meer ! har läst igenom hela nu på ett streck, beroendeberoende , meera !
Postat av: julia
shiit, så jävla grym ! mer :D
Postat av: Julia
När tänkte ni uppdatera?
Postat av: Bianca
Lite konstig titel på bloggen för historien verkar ju inte handla om Bieber.
Personligen tycker inte jag man skall marknadsföra en artist som säger att "kvinnor som gör abort vid graviditet efter våldtäckt är mördare"
Postat av: Madde
Mer!