Episode 68 - Perfect Two

2011-03-27 ♥ 00:57:40
- Så du är inte arg på mig? Sa han och strök mig över kinden.
- Nej, absolut inte. Sa jag.

Vi gick in och satte oss i soffan mitt emot varandra.
- Kristen, jag vill förklara allt.. Började han men jag avbröt honom direkt.
- Jag vill inte höra, kan vi inte bara njuta av det här ögonblicket. Jag är inte arg eller något på dig, bara riktigt glad över att du är här. Okej? Sa jag.
- Okej, sa han och log.
- Tack, sa jag.
- Jag kommer aldrig lämna dig Kristen, du och jag föralltid. Sa han och flätade ihop våra fingrar.
- Föralltid, sa jag och kysste hans mjuka läppar.

6 ÅR SENARE.
- JUSTIN, det är posetivt. Skrek jag när det lilla vita testet visade ett ganska starkt plus.
- Du skämtar, skrek Justin och rusade in till mig på badrummet.
- Nej titta, sa jag lyckligt och kastade över testet till honom.
- Det är helt fantastiskt, sa han och tittade på det med stora ögon.
- Justin, du ska bli pappa. Sa jag hade tårar i ögonen.

Han drog mig upp från golvet och gav mig en lång kram.
- Varför gråter du? Frågade han lite oroligt och torkade bort tåren som rann längst min kind.
- Jag är så lycklig, snyftade jag och lutade huvudet mot hans axel.
- Jag med, jag kan inte fatta att vi ska få en dotter. Sa han och suckade lyckligt.
- Hur vet du att det är en flicka, den kan lika gärna bli en pojke. Sa jag.
- Nej, jag känner på mig att det är en flicka. Sa han och log stort mot mig.

Justin hade faktiskt rätt, det blev en flicka. En vacker liten brunett med stora djupt blåa ögon, väldigt likt sin pappa. Ett år efter Noelle hade födst gifte sig jag och Justin. Vi flyttade in i ett stort hus i Södra Hollywood där vi bodde alla tre, några år senare föddes även en bedårande liten pojke vid namn Samuel.

THE END!

Episode 67 - Perfect Two

2011-03-27 ♥ 00:22:30
- Han litar inte på mig, sa jag och kände tårarna komma.

- Hur ska du göra? Frågade Stefan.
- Jag tror det är bäst att vi inte träffas mer på ett tag, snyftade jag fram.
- Visst, om det är så du vill ha det. Sa han dystert.
- Hejdå Stefan, sa jag och la på.

Jag ville verkligen inte förlora Justin, så det var värt att sluta en vänskap för det. Eller?

En vecka senare var Stefan död, han hade skjutit sig själv i huvudet. När poliser knackade på dörren trodde jag först inte på dom, men dom övertygade mig snabbt. Dom berättade att  han hade varit deprimerad ett ganska långt tag och när mamman lämnade dom nådde det en punkt då han inte orkade mer. Det kom som en chock för mig och alla var så äckligt förstående som dom visste hur det kändes att mista en människa som betydde så mycket. Först pappa och nu Stefan, det var inte rättvist. Jag klarade inte av att prata med någon på flera dagar, men till slut tillät jag Jessica komma över.

Vi gjorde ingenting speciellt, bara satt och njöt av den varma agusti solen. Det var inte långt kvar tills skolan började, det skulle bli ett rent helvete dom första dagarna. Alla kommer och ger en tröstande kramar och viskar saker som: Du är så stark. Kristen, jag är så ledsen för din skull.

Jag saknade Justin, han hade ringt konstant sen troligtvis mamma hade berättat vad som hade hänt. Jag orkade inte ta hans samtal, jag kunde inte klandra honom för han hade varit avensjuk men tänk om jag hade fortsatt umgås med Stefan då kanske han inte hade behövt dö? Jag kände tårarna komma.
- Gumman, sa Jessica och la armen tröstande runt mina axlar.

Hon sa inte mer utan lät mig gråta ut, det var det som var så skönt med Jessica. Hon fyllde inte ut vart ända ögonblick med kallprat.

- KRISTEN, varför har du inte svarat? Nästan skrek Justin oroligt när jag tre dagar senare bestämde mig för att besvara hans samtal.
- Jag har bara inte orkat, sa jag trött.
- Älskling, hur är det med dig? Förlåt, förlåt, förlåt. Sa han. 
- Jag mår inge vidare, förlåt för vad? Frågade jag.
- Alltså.. För jag tvingade dig att välja och var så jävla egoistisk, sa han.
- Det är okej, sa jag entonigt och började pilla på kudden jag hade i famen.
- Nej det är inte okej, jag har sabbat allt igen. Sa han.
- Justin, sluta. Sa jag och borrade in huvudet i kudden. 

Jag orkade inte höra på det här, jag ville bara vara själv och sova bort resten av mitt liv. 
- Nej jag tänker inte sluta, men Kristen jag lovar att aldrig bete mig så här dåligt igen. Jag lovar på mitt liv, sa han.
- Det är lungt, sa jag.
- Jag älskar dig så mycket Kristen, sa han kärleksfullt.
- Älskar dig med, svarade jag.
- Du jag måste gå mamma ropar, sa han.
- Okej, puss. Sa jag trött och la på.

3 DAGAR SENARE.
Klockan började närma sig 6 på kvällen och jag var ensam hemma för mamma var på någon middag hos en kompis. Jag hör det plinga på dörren och reser mig motvilligt upp ur soffan och går mot dörren, jag öppnar dörren och ser en välbekant person stå utanför. 
- Hej gumman, sa Justin mjukt.
- JUSTIN, skrek jag lyckligt och kastade mig runt hans hals.
- Har saknar dig, viskade han hest i mitt öra.

Jag kysste honom länge och innan jag spärrade upp ögonen när jag såg den vita bilen stå parkerad.
- OMG, Justin du körde hit min bil. Sa jag och sprang fram till den och pussade den dramatiskt.
- Nu blev du glad va? Frågade han och log mot mig.
- Skämtar du med mig? Fast det jag är mest glad över är att du är här. Sa jag och gick tillbaka till honom igen.
- Älskar dig, sa han och såg mig djupt i ögonen.
- Älskar dig med, sa jag och log.
- Så du är inte arg på mig? Sa han och strök mig över kinden.
- Nej, absolut inte. Sa jag.

_______________________________________________________________________________________________
Det här skrev jag till minne av Stefan, vi saknar dig <3 R.I.P

Episode 66 - Perfect Two

2011-03-14 ♥ 20:28:20
Jag gav honom en snabb kram innan jag gick mot min bil. När körde den korta vägen hem tänkte jag igenom det Stefan hade sagt, han verkade verkligen inte må särskilt bra.

Dagen efter bestämde vi oss för att ta en promenad i parken.
- Hur är det med dig då Kristen? Vi har ju bara pratat om mig, sa han och skrattade hest.
- Jo, med mig är det super. Sa jag glatt.
- Vad bra, sa han och vi gick vidare under tystnad.

- Eh Kristen, vilka är det där? Frågade han helt plötsligt.

Jag tittade upp och upptäckte en man och en kvinna med varsin kamera som var riktade mot oss.
- Eh.. Jag vet inte, sa jag och tog tag i Stefans hand och drog honom snabbt framåt.

- Kristen, vem är killen? Hur är det med Justin? Är ni fortfarande tillsammans? Skrek kvinnan gällt efter oss.
Jag ignorerade henne och började smårpringa framåt med Stefan tätt efter mig.

- Paparazzis, mumlade jag när vi hade lämat dom bakom oss.
- Och varför skulle dom vilja fota oss, sa han frågande.
- För jag är Justins flickvän, sa jag.
- Okej.. Det är fortfarande konsigt. Sa han.
- Snälla kan vi åka hem? Frågade jag bedjande.
- Visst, sa han och vi började gå mot min bil som var parkerade lite längre bort.

Jag var fortfarande chockat när jag kom hem efter att ha lämnat av Stefan hemma hos sig.

Jag gick sprang upp för trappan och satte mig på sängen och slog Justins nummer. Signalerna gick och utan något svar, jag lämnade ett snabbt ett meddelande och satte mig med laptopen i knät.

- Kristen, följer du med och handlar. Ropade mamma från nedervåningen nästa morgon.
- Visst, kommer. Ropade jag tillbaka och gick ner till mamma.

Vi satte oss i bilen och körde iväg, när vi väl kom till köpcentret var det fullt av folk så vi skyndade oss att plocka ihop det vi behövde.
- Vänta lite mamma, jag ska köpa en tidning. Ropade jag till mamma när vi stod i kassan.

Jag gick mot tidningstället och såg tre tjejer som stod med en tidning i handen och diskuterade högt om någonting.
- Stackars Justin, sa en tjej dystert.
- Asså, det kanska var han som gjorde slut. Argumenterade en annan.
- Jag har hört att han är på g med Selena. Sa den tredje.

Jag kollade förbryllat lite diskret över axeln på dom och såg ett uppslag med bilder på mig och Stefan i parken vi gick i igår. Det var flera bilder på när jag tog hans hand och drog iväg honom därifrån, JUSTIN, DUMPAD? Stod det med stora svarta bokstäver, jag trände mig förbi dom och tog samma tidning och gick tillbaka mot kassan där mamma stod och väntade.

När vi hade kommit hem och jag hjälpt mamma att packa upp alla matvaror gick jag ut på altanen och tänkte precis ringa Justin när jag kände mobilen vibrera i fickan.
- Hallå? Svarade jag.
- Hej det är Justin. Sa en välbekant röst.
- Hej där, sa jag glatt.
- Vad har du att säga i ditt försvar? Frågade han kallt.
- Eh, vad pratar du om? Frågade jag chockat och fick en klump i magen.
- Jag har sätt tidningen och jag vet inte riktigt vad jag ska tro, sa han.
- Alltså Justin, det är ingenting. Sa jag och skrattade nervöst.
- Ingenting, sa han entoning.
- Ja, svarade jag nästan desperat.
- Så det var bara vänskapligt att hålla handen? Frågade han hårt.
- Jag drog med honom därifrån, vi höll inte handen innan. Förklarade jag.
- Mhm, jag tror dig. Sa han med en lite mjukare röst.
- Tack Justin, jag lovar att det var så. Sa jag lättat.
- Men du måste väl förstå att jag blir orolig? Frågade han anklagande.
- Mm, mumlade jag till svar.
- Jag vill inte att du umgås med honom, sa han bestämt.
- Du bestämmer inte över mig, sa jag irriterat.
- Nej men det känns som om jag måste passa dig hela tiden, kommer du ihåg Easy? Jag träffade inte dig på några dar och direkt hittade du en annan kille.
- Lägg av Justin, sa jag argt.
- Det är ju precis så det är, sa han.
- Nej, Stefan är min vän och jag umgås hur mycket jag vill med honom. Sa jag bestämt.
- Jag vet inte om jag kan lita på dig, sa han.
- Det kan du, svarade jag.
- Välj, mig eller han. Sa han och la på.

Jag suckade tungt och slog in Stefans nummer och satte mobilen mot örat.
- Tja Kristen, svarade Stefan.
- Hej, du bilderna på oss är i tidningen. Sa jag dystert.
- Va är dom? Frågade Stefan chockat.
- Aa, Justin såg dom och blev riktigt arg. Sa jag.
- Ajdå, hur reagerade han? Frågade han.
- Inge bra alls, han sa åt mig att välja mellan er. 
- Eh, va? Det kan han väl inte göra? Sa han irriterat.
- Han litar inte på mig, sa jag och kände tårarna komma.

Episode 65 - Perfect Two

2011-03-05 ♥ 22:29:06
- Nejmen hej Kristen, det var länge sedan. Sa Kristen mamma när hon såg mig.
- Hej Mrs Reed. Sa jag vänligt och log stort mot henne.
- Kristen, hur många gånger ska jag säga att du ska kalla mig Christina. Sa hon.
- Christina, rättade jag mig och gav henne en snabb kram innan jag följde med Jessica upp för trappan.

Jag stannade hos Jessica en lång stund, vi hade mycket att prata om. Sen gick jag hem och tillbringade lite tid med mamma, vi bestämde oss för att gå ut och äta.

När vi satt och precis hade beställt varsin pizza, vände jag mig förvånat om när en välbeknat röst ropar mitt namn.
- Nej men hej Stefan, sa jag förvånat när jag såg hans välbekanta ansikte.
- Tja, sa han och reste sig från sitt bord där han satt med några andra killar i samma ålder.
- Det var ju inte länge sedan, sa jag skämtsamt och reste mig och gav honom en kram.
- Ja du, skrattade han.
- Förlåt jag ska inte störa er, sa han och tittade ursäktande på mamma.
- Nejdå, det är helt okej. Kristen om du vill kan du gå och sätta dig med dom medan vi väntar på pizzan. Sa mamma vänligt.
- Tack, är det okej? Frågade jag Stefan.
- Ja absolut, sa han och vi gick mot deras bord.

Han presenterade mig för hans två andra kompisar, Gabriel och Joey. Efter en stund ropade mamma från vårt bord.
- Kommer, ropade jag tillbaka.

Jag reste mig och sa hejdå till killarna.
- Du har samma nummer som förut va? Frågade Stefan mig innan jag gick.
- Japp, sa och log mot honom och gick och satte mig mitt emot mamma.

EN VECKA SENARE:
- Vad har hänt dig den senaste tiden då? Frågade jag Stefan medans jag tog en klunk av min kaffe.
- Nja, inte så mycket. Pappa har bytt jobb så det är lite rörigt hemma, är mest ensam. Men jag klarar mig, sa han och log ett riktigt falsk leende som jag genomskådade direkt.
- Stefan, seriöst hur är det? Sa jag allvarligt.
- Skit, sa han och tittade ner i bordet.
- Berätta, sa jag och lutade mig bakåt i stolen.
- Nej men det är jobbigt i skolan, hade redan dåliga betyg när jag flyttade hit men nu är det verkligen förskräckligt. Jag har ingen anleding att leva känns det som, mamma har precis dragit också. Sa han dystert.
- Va? Drog hon, sa jag chockat.
- Mm, hon orkade inte med mig och pappa något mer så hon packade ihop sina grejer och drog. Vi har inte hört något mer från henne, det var därför pappa bytte jobb och vi flyttade hit. Sa han och tittade på mig med sina sorgsna gröna ögon.
- Stefan.. Jag vet inte vad jag ska säga, vill du ha hjälp med något så hjälper jag jätte gärna till. Sa jag.
- Kristen, det finns inget du kan hjälpa till med. Jag är värdelös, skrattade han utan glädje.
- Nej, det är du inte alls. Du är en underbar människa och en av mina bästa vänner. Sa jag och kramade tröstande hans hand.

Jag såg hans ögon fyllas med tårar, men han blinkade ilsket bort dom.
- Kom vi drar härifrån, sa Stefan och vi gick ut från cafét vi hade suttit på.
- Stefan alltså jag måste dra hem nu, men vi kan ses imorgon om du hinner? Frågade jag.
- Mm, det kan vi. Svarade han.

Jag gav honom en snabb kram innan jag gick mot min bil. När körde den korta vägen hem tänkte jag igenom det Stefan hade sagt, han verkade verkligen inte må särskilt bra.

Episode 64 - Perfect Two

2011-03-03 ♥ 00:25:27
- Aha, vi kommer inte kunna träffas så mycket va? Frågade jag sorgset.
- Nej, men vi får göra vårt bästa. Sa han.

Vi stannade upp sent den natten och somnade inte förens halv fyra på morgonen, Justins plan skulle gå halv tre på eftermiddagen nästa dag.
- Kristen, Justin. Skrek en stressad röst.
- Vad? Muttrade jag irriterat.
- Klockan är tolv, ni måste upp om Justin ska hinna till flyget. Sa mamma frustrerat.
- Mm, vi skyndar oss. Muttrade jag.
- Bra gumman, frukosten är klar. Sa hon och stängde sedan dörren.

Jag suckade tungt innan jag vände mig mot Justin, han hade inte vaknat utan såg ut att sova tungt.
- Älskling, sa jag och smekte hans lena kind.
- Hur mycket är klockan? Mumlade han sömningt.
- Tolv, så vi har bråttom gubben. Sa jag mjukt.
- Jag vill stanna här med dig, klagade han och drog mig över sig.
- Desamma, sa jag och kysste mjukt hans läppar.

Han besvarade entusiastiskt kyssen och jag fattade vad han ville.
- Nej Justin, vi har bråttom. Suckade jag och rullade av honom.

Han suckade tungt och reste sig sedan motvilligt upp.
- Vem duschar först? Frågade jag. 
- Du kan, sa han och la sig ner i sängen igen.
- Som du vill, sa jag och plockade med mig rena kläder och gick in till mitt badrum.

Jag tog en snabb dusch och tog sedan på mig ett par vita shorts och ett sött linne med länder på. Jag sminkade mig lite snabbt och gick sedan tillbaka in till rummet.
- Din tur, sa jag och bestämde mig för att börja plocka i ordning hans grejer.

Jag han packa klart allt innan han kom ut ur badrummet.
- Har du packat redan? Frågade han chockat.
- Japp, svarade jag.
- Tack älskling, det behövde du inte göra. Sa han.
- Jo, du är så seg ibland. Sa jag retsamt och drog honom intill mig.
- Är du säker på att vi inte hinner? Frågade han flirtigt och kysste min hals.
- Ja Justin, skrattade jag och drog med honom ner på över våningen.

Vi gjorde oss snabbt i ordning innan vi åkte mot flygplatsen.

- Vi ses så snart vi kan sötnos, älskar dig fast det vet du redan. Sa han och torkade bort tåren som rann ner för min kind.
- Älskar dig med, sa jag och kramade honom hårt och ville aldrig släppa taget.

Han kysste en sista gång innan han vände sig om och gick mot gaten, jag torkade bort tårarna och gick tillbaka till bilen. Jag använde fortfarande pappas BMW men jag saknade min Audi, Justin kanske kunde köra ner den till mig. Tänkte jag för mig själv, när jag kom hem visste jag precis vem jag skulle ringa.
- Hej gumman, pep jag uppspelt.
- KRISTEN, hur har du haft det? Berätta allt! Skrek Jessica.
- Jaja, jag kommer över direkt. Sa jag och la på.

Jag gick ner på nedervåningen och ropade efter mamma, inge svar så jag antog att hon var ute och rastade Noah. Jag satte ner fötterna i ett par marinblå flip-flops och gick mot Jessicas hus. Innan jag ens hunnit ringa för dörren kom Jessica utflygande.
- JESSIE, skrek jag och kramade henne hårt.
- Kristen, fatta hur mycket jag har sakna dig. Sa hon med tårar i ögonen.
- Jag har saknar dig hundra gånger mer, sa jag.
- Eller inte, kom nu. Sa hon och drog in mig i huset.

- Nejmen hej Kristen, det var länge sedan. Sa Kristen mamma när hon såg mig.
- Hej Mrs Reed. Sa jag vänligt och log stort mot henne.
- Kristen, hur många gånger ska jag säga att du ska kalla mig Christina. Sa hon.
- Christina, rättade jag mig och gav henne en snabb kram innan jag följde med Jessica upp för trappan.
_______________________________________________________________________________________________
Två korta får duga för inatt, puss på er.

Episode 63 - Perfect Two

2011-03-02 ♥ 23:16:22
Justin svarade inte utan la sig bredvid mig i sängen, vi låg tysta några minuter och jag hörde hur Justin började snarka lite tyst. Jag log och reste mig upp och gick in på mitt badrum, jag kollade mig i spegeln och bestämde mig för att ta en dusch. När jag var klar drog jag på mig rena underkläder, ett par mjuka shorts och en stor tröja. Började även föna håret men orkade inte göra klart det utan gick och la mig bredvid Justin i sängen och somnade direkt.

Nästa dag bestämde vi oss för att ta en promenad i parken, Justin satte på sig ett par stora solglasögon så så få som möjligt skulle känna igen honom.

Det var en riktigt solig och fin dag, vi gick hand i hand när vi till min förvåning går förbi ett välbekant ansikte.
- Stefan? Frågar jag chockat.
- Kristen? Säger han och ser minst lika chockad ut.

Jag slänger mig runt hans hals och ger honom en hårt kram.
- Det var sjukt länge sedan, säger han.
- Herregud ja, säger jag.

Stefan och jag hade lärt känna varandra på en språkresa för ett år sedan, och vi hade blivit jättebra vänner. Men han bodde i Nashville så vi träffades aldrig utan skickade då och då iväg ett brev. Ja, brev. Vi tyckte det var lite roligare än ett mejl.
- Vad gör du här, sa jag lyckligt.
- Jag har precis flyttat hit, pappa fick ett nytt jobb. Förklarade han och log med hela ansiktet.
- Vi måste träffas snart, sa jag.
- Absolut, jag är lite uppbokad den här veckan men vad sägs om nästa? Frågade han.
- Super, sa jag och kom sedan på att Justin var här.

- Och det här är Justin, sa jag och vände mig mot Justin.
- Tja, sa Stefan och log vänligt mot honom.
- Hej, sa Justin lite avvaktande.
- Din pojkvän antar jag? Frågade Stefan och log mot mig.
- Precis, sa jag och virade armarna runt honom.
- Måste kila nu, men vi hörs snart Kristen. Sa han och gav mig en kram innan han vände sig om och gick.

- Vem var det där? Frågade Justin.
- Åh, en gammal kompis bara. Förklarade jag och började gå.
- Ex? Frågade Justin med en kall röst.
- Nej nej, vi lärde känna varandra på en språkresa. Sa jag.
- Mhm, mumlade han och la armen runt mina axlar.
- Avensjuk? Frågade jag.
- Hur kan man inte bli? Frågade han ursäknande.
- Justin, du är den ände för mig. Sa jag och pussade honom på kinden.

Vi strosade omkring i parken och åt glass resten av dagen, dock fungerade inte Justins förklänad särskilt bra utan ganska många fans kom fram och frågade om atougraf.

- Jag orkar inge mer, sa klagade jag.
- Okej då åker vi hem, sa Justin och vi började gå mot bilen.

- Ska det bli skönt att komma hem till Atlanta? Frågade jag när vi satt i bilen påväg hem.
- Aa, verkligen. Men jag kommer sakna dig. Sa han.
- Kommer sakna dig med, sa jag.
- Jag måste börja jobba direkt när jag kommer hem, planer att släppa en ny skiva i höst. Förklarade han.
- Aha, vi kommer inte kunna träffas så mycket va? Frågade jag sorgset.
- Nej, men vi får göra vårt bästa. Sa han.
_______________________________________________________________________________________________
Kortis, men jag ska försöka skriva en till inatt!

Episode 62 - Perfect Two

2011-02-27 ♥ 00:05:37
- Nellie? Frågade jag skeptiskt.
- Ja, hon är en av mina gamla vänner som jag nästan aldrig träffar. Sa han och lät lite dyster.

- Okej, sa jag lite nonchalant och sträckte upp armarna över huvudet.
- Jag tar en dusch medan du vaknar till, sa han och reste sig upp ur sängen.
- Om du hade frågat jag gärna följt med, sa jag flörtig och blinkade till honom.
- Vill du följa med? Sa han förväntans fullt.
- Nej tack, jag orkar inte just nu. Sa jag retsamt och skrattade.
- Väldigt kul, sa han och gick in på badrummet. Man hörde honom skratta hest innefrån.

Vid klockan fem på eftermiddagen packade vi ihop högtalare, ipod, tält och även lite tjockare kläder om det skulle bli kallt.
- Redo? Frågade Justin.
- Japp, nu drar vi. Sa jag och vi hjälptes åt att bära ut allt till bilen.

- Det är så snällt av Erin att låna oss hennes bil, sa jag.
- Aa, verkligen. Men nu när hon är mamma ledig så stannar hon mest hemma. Förklarade han.

Vi parkerade bilen precis vid stranden och gick hand i hand ner där en liten grupp människor satt.
- Justin, hörde jag en tjej röst skrika och en söt tjej med långt brun hår kom spingande.
- Nellie! Ropade Justin och gav tjejen en lång kram.
- Det var sjukt länge sedan, sa hon med ljus röst.
- Jag vet, hur är det med dig? Frågade han.
- Super, själv? Sa hon.
- Med mig är det underbart, sa han glatt och log stort mot henne.

Hon vände sig mot mig och sträckte fram handen.
- Nellie, sa hon och log mot mig.
- Kristen, sa jag och besvarade hennes leende.
- Du måste vara hans flickvän, eller hur? Sa hon vänligt.
- Ja, precis. Sa jag.
- Kul att få träffa dig, sa hon och sprang med lätta steg tillbaka till dom andra.

- Hej på er, sa Justin och la armen runt min midja.
- Tja, sa Ryan och Chaz i kör.
- Hej killar, sa jag och slog mig ner på trä bänken bredvid Chaz.

EN VECKA SENARE.
- Kristen, ropade mamma högt när hon såg oss komma gående med våra väskor släpandes efter oss.
- Hej mamma, sa jag och sprang fram till henne och gav henne en lång kram.
- Och hej Justin, sa hon och gav Justin en kram.
- Hur har ni haft det? Frågade hon.
- Undebart, Ryan och Chaz är fantastiska. Sa jag glatt.
- Vi har haft det jättebra, sa Justin.

Justin skulle bo hos oss två dagar innan han flög tillbaka till Atlanta igen. 
- Gud så skönt att vara hemma igen, sa jag och slängde mig på sängen direkt när jag hade öppnat dörren till mitt rum.

Justin svarade inte utan la sig bredvid mig i sängen, vi låg tysta några minuter och jag hörde hur Justin började snarka lite tyst. Jag log och reste mig upp och gick in på mitt badrum, jag kollade mig i spegeln och bestämde mig för att ta en dusch. När jag var klar drog jag på mig rena underkläder, ett par mjuka shorts och en stor tröja. Började även föna håret men orkade inte göra klart det utan gick och la mig bredvid Justin i sängen och somnade direkt.
________________________________________________________________________________________________
Kort och tråkig, men jag har lite nya ideér ;)

Episode 61 - Perfect Two

2011-02-22 ♥ 19:40:23
- Din brud spelar ju bra, ropade Chaz till Justin samtidigt som han dribblade bollen på något avancerat sätt.
- Vad hade du förväntat dig? Sa jag retsamt och tog bollen ifrån honom.
- Hon är bra på allt, sa Justin ömt och log mot mig.

När vi var både hungriga och trötta så drog vi till en liten pizzeria i närheten, det var knappt några skrikande tjejer som grät och frågade om atougraf. En av de få tjejerna som kom fram ville ta bild tillsammans med både mig och Justin vilket jag tyckte var otroligt gulligt.

- Det här är den godaste pizzan ever, sa jag lyckligt och snodde en bit från Chazs tallrik.
- Ey, fråga först. Sa han skämtsamt.
- Snälla, snälla Chaz får jag ta en bit av din pizza. Sa jag och log mitt snällaste leende.
- Jaja, man kan inte säga nej när du ser ut som en ängel. Sa han och skrattade.

Jag såg hur Justin kastade en sur blick mot Chaz.
- Sötnos, är du avensjuk? Frågade jag och kröp närmare honom och gav honom en puss på kinden.
- Ppff.. Fnös han och tog min hand.

När vi hade ätit så gick vi tillbaka hem till Chaz och jag och Justin tog bilen hem till hans mormor och morfar. Där tillbringade vi resten av dagen och åkte hem därifrån sent på kvällen.

- Vi är hemma, ropade vi när vi kom innanför dörren.
- Här inne, ropade Jeremy tillbaka.

Vi drog av oss skorna och gick in i vardagsrummet där Erin och Jeremy satt med en sovande Jaxon mellan sig. Och på golvet framför dom satt Jasmine och åt godis ur en liten skål framför henne.
- Har ni haft en bra dag ungdomar? Frågade Jeremy.
- Aa, det känns jätteskönt att vara hemma igen. Sa Justin.

Jag slog mig ner brevid Jazzy på golvet och Justin plockade upp Jaxon och la honom i famnen. Dom började diskutera någonting och jag var för trött för att lyssna så jag vände mig till Jazzy.
- Vill du ha en godis Kjiisten? Frågade hon och log sött.
- Ja tack, sa jag och tog en svart vinegummin.

Hon sträckte ut sin hand och rörde vid en av mina blonda lockar.
- Är du en prinsessa, frågade hon med tindrande ögon.
- Kanske, sa jag och blinkade till henne.
- Du har prinssess hår, sa hon.
- Du med, sa jag och stoppade in en till godis i munnen.

Jag vaknade av att det kändes som jag flög, jag öppnade långsamt ögonen och insåg att Justin bar mig.
- Schh, sov gumman. Sa Justin och pussade mig i huvudet.
- Mm, mumlade jag och slöt ögonen igen.

- Godmorgon älskling, hörde jag Justins röst säga.
- Godmorgon, sa jag och öppnade ögonen.
- Vet du vad som händer ikväll? Frågade Justin och smekte mig kind.
- Nej, berätta. Sa jag nyfiket.
- Grill och tält kväll, sa han glatt.
- Nice, med vilka? Frågade jag.
- Ryan, Chaz och Nellie. Sa han.
- Nellie? Frågade jag skeptiskt.
- Ja, hon är en av mina gamla vänner som jag nästan aldrig träffar. Sa han och lät lite dyster.

Episode 60 - Perfect Two

2011-02-21 ♥ 20:13:53
- Godmorgon, mumlade Justin från sängen.
- Godmorgon sötnos, sa jag och böjde mig ner och kysste honom lätt.
- Sovit gott? Frågade jag ömt.
- Aa, verkligen. Sa han och log sömingt.
- Och dagens planer är..? Sa jag frågande.
- Hänga med Chaz och Ryan, sa han.
- Trevligt, sa jag glatt.

Vi gjorde oss i ordning och ringde sedan upp Chaz.
- Tja mannen, är det okej om vi kommer över? Bra, när kommer Ryan. Aha, okej. Hejdå.

- Ryan är på Ishockey träning, han kommer sen men vi drar över till Chaz nu. Sa han och såg allmänt lycklig ut.
- Visst, sa jag glatt.

Vi gick ner för trappan och in i vardagsrummet där Jeremy och Erin satt.
- Vi drar till Chaz nu, sa Justin glatt.
- Okej, sa Jeremy och log.
- Hur kommer ni dit? Frågade Erin.
- Vi går, sa Justin.
- Det är ju långt, glöm det. Ni får låna min bil, sa hon vänligt.
- Tack Erin, sa jag och Justin i kör.
- Det var så lite, och jag ska ändå ingensans idag. Sa hon och log stort mot oss.

Vi sa hejdå och satte oss sedan i Erins bil och körde mot Chaz. Jag satt och beundrade den söta lilla staden, det var riktigt gulligt här. Och man såg verkligen att Justin trivdes här, han såg så nöjd ut.

- Framme, sa Justin och körde upp framför ett vitt ganska kantigt hus.
- Vilket fint hus, sa jag.
- Aa, du ska bara se insidan. Hans mamma är inrednings artitektl, sa han.

Vi gick och plingade på dörren, en ganska lång kvinna med fina drag öppnade dörren.
- Hej Justin, sa hon och gav henne en lång kram.
- Det var riktigt länge seda Mrs Somers, sa han och log.
- Verkligen, Chaz har saknat dig så mycket. Sa hon.
- Har saknat honom med, det här är min flickvän Kristen. Sa han.
- Hej Kristen, trevligt att träffas. Sa hon glatt.
- Hej hej, desamma. Sa jag och log.
- Mamma.. Sa Chaz som hade dykigt upp bakom henne.
- Tja, sa Justin och gav honom en kram.
- Hej Chaz, sa jag och log stort mot honom.
- Hej Kristen, sa han glatt.

Chaz visade mig runt i huset innan vi bestämde oss för att gå ut en stund, vi tog en basketboll och gick sedan ut till deras stora asfalterade uppfart. Vi spelade en stund och efter ett tag på Ryan också.
- Din brud spelar ju bra, ropade Chaz till Justin samtidigt som han dribblade bollen på något avancerat sätt.
- Vad hade du förväntat dig? Sa jag retsamt och tog bollen ifrån honom.
- Hon är bra på allt, sa Justin ömt och log mot mig.
________________________________________________________________________________________
Kort jag vet, men jag MÅSTE plugga nu ;)

Episode 59 - Perfect Two

2011-02-19 ♥ 13:54:46
- Eh, tänk om dom inte gillar mig. Sa jag tyst.
- Hur skulle man inte kunna gilla dig? Jag är rädd för att dom ska gilla dig för mycket och aldrig låta dig åka he, sa han skämtsamt.
- Eller hur, sa jag och boxade honom lättsamt på armen.

När vi klev av planet och hade hämtat väskorna började Justin springa mot någon, jag insåg snabbt att det var hans pappa. Jag kände mig lite fel placerad när jag stod och log som ett fån och tittade på medan Justin omfamnade sin pappa.
- Pappa, det här är Kristen. Sa han och log uppmuntrande åt mig.
- Hej, sa jag och sträckte fram handen.
- Hej Kristen, jag heter Jeremy. Det är jätteroligt att äntligen få träffa dig, sa han och log vänligt.
- Desamma, sa jag.

- JUSTIN, ropade två killar i kör och kom springandes mot oss.
- CHAZ, RYAN. Skrek Justin och gav dom varsin kram.
- Vi har saknat dig fett mycket Justin, men välkommen hem. Sa någon, jag antog att det var Ryan eftersom jag hade sätt ett foto på honom.
- Det är någon jag vill att ni ska träffa här, sa Justin och vände sig mot mig.
- Du måste vara Kristen, sa Ryan och log mot mig.
- Japp det är jag det, sa jag och log tillbaka.
- Jag är Ryan och det här är Chaz, sa han och pekade på brunetten bredvid honom.
- Tja, sa killen som hette Chaz och log ett gulligt leende.
- Kul att träffa er båda, Justin pratar så mycket om er. Sa jag och skrattade.
- Jaså det gör han? Bara bra saker hoppas jag, sa Chaz och blinkade till mig.
- Såklart, sa jag och log stort mot honom.

Efter en stunds småpratande satte vi oss i Jeremys bil, vi släppte av Chaz och Ryan hemma hos sig innan vi åkte hem till hans pappas hus.
- Jag är hemma, ropade Justin högt när vi kom innanför dörren.
- Bieber, skrek en liten tjej och kom spingande.
- Hej Jazzy, har du saknat mig? Frågade han och lyfte upp henne.
- Bieber, Bieber, Bieber. Skrek hon och kramade honom hårt.

Justin satte ner henne på marken och hon tittade nyfiket på mig.
- Det här är Kristen, förklarade Justin och log mot mig.
- Hej Kchisten, sa hon glatt och spretade med händerna åt mig för jag skulle lyfta upp henne.
- Hej Jazzy, sa jag och lyfte upp henne, hon armarna runt min hals och borrade in huvudet i min tjocka tröja.

- Hej på er, sa en kvinna som kom gående in i rummet.
- Hej Erin, sa Justin och gav henne en kram.
- Kristen, sa jag och sträckte fram handen.
- Hej Kristen, kul att träffa dig. Sa hon och log stort.
- Erin är pappas flickvän, förklarade Justin.

Justin visade mig runt i huset, den var precis lagom stort och väldigt mysigt. Vi packade upp våra saker och vi bestämde oss sedan för åka över till hans mormor och morfar. Vi åt middag där och sedan var jag så trött så jag nästan somnade stående, så vi åkte hem och gick och la oss direkt.

Jag öppnade långsamt ögonen och tittar mig förvirrat omkring, var är jag? Jag kommer snabbt ihåg gårdagen och lugnar ner mig, jag tittade på Justins sovande ansikte och bestämde mig för att ta en dusch. Jag plockade med mig nya kläder och tog neccisären under armen och gick in i vårt badrum. Jag tog dusch och bytte sedan om till en mag kjol och ett vitt linne, jag sminkade mig lätt och gick sedan tillbaka in till rummet.
- Godmorgon, mumlade Justin från sängen.
- Godmorgon sötnos, sa jag och böjde mig ner och kysste honom lätt.
<!DOCTYPE html PUBLIC "-//W3C//DTD XHTML 1.0 Transitional//EN" "http://www.w3.org/TR/xhtml1/DTD/xhtml1-transitional.dtd">
<html xmlns="http://www.w3.org/1999/xhtml">
<HEAD>
<meta http-equiv="Content-Type" content="text/html; charset=utf-8" />
<meta name="description" content="{MetaDescription}" />
<title> {title}</title>
<pnk rel="shortcut icon" href="{Favicon}">
<pnk rel="alternate" type="application/rss+xml" href="{RSS}">
<link rel="shortcut icon" href="{Favicon}">
<link href='http://fonts.googleapis.com/css?family=Orbitron' rel='stylesheet' type='text/css'>
<!-- Default Images -->
<META name="image:Background" content="">
<!-- Default Colors -->
<META name="color:Background Color" content="#000000">
<META name="color:font color" content="#000000">
<META name="color:link color" content="#000000">
<META name="color:link hover" content="#404040">
<META name="color:Notes Border" content="#FFFFFF">
<META name="color:Main title font" content="#000000">
<META name="color:Bold font" content="#000000">
<META name="text:NoteCount Color" content="#000000">
<META name="text:Rebloglink Color" content="#000000">
<META name="color:Menu Bg" content="#FFFFFF">
<META name="color:Menu Bg hover" content="#E5E5E5">
<META name="color:Menu Border hover" content="#E5E5E5">
<!-- Show/Hide -->
<meta name="if:ShowPostDetails" content="1"/>
<meta name="if:ShowReblogLink" content="1"/>
<style type="text/css">
@charset "utf-8";
#navbar-iframe {height:0px; visibility:hidden; display:none}
a:link, a:visited, a:active {
color: {color:link color};
cursor: default;
text-decoration:none;
}
a:hover {
color: {color:link hover};
cursor: help;
text-decoration:none;
}
/* Background */
body {
background-color: {color:Background Color};
background-image: url(http://www.sadmuffin.me/freeglitters/myspace-layouts/vintage/38.gif);
background-repeat: repeat;
color:{color:font color};
cursor: url(""), default;
text-align:justify;
margin: 0px;
padding: 0px;
}
/* Headers */
.header2 {
font: 19px Orbitron;
color: {color:Main title font};
text-transform: uppercase;
line-height: 25px;
text-align:  ;
}
.header {
font: 19px Orbitron;
color: {color:Main title font};
text-transform: none;
line-height: 25px;
text-align:  ;
border-bottom: 2px solid {color:Notes Border};
}
.aboutmetitle {
font: 23px Orbitron;
color: {color:Main title font};
text-transform: none;
text-align:  ;
}
/* Text Effects */
b {
color: {color:Bold font};}
strong {
color: {color:Bold font};}
i {
color: {color:Italic font};}
u {
font-color: {color:Bold font};
}
/* Menu */
a.links {
cursor: help;
color: {color:link color};
background: {color:Menu Bg};
font: normal 11px arial;
border-bottom: 1px solid {color:Notes Border};
letter-spacing: 1pt;
display: block;
margin: 1px 0;
padding: 2px 1px 1px 6px;
text-align: left;
text-decoration: none;
text-transform: lowercase;
-webkit-transition-duration: .5s;
}
a.links:hover {
color: {color:link color};
font: normal 11px arial;
font-style: italic;
text-transform: lowercase;
text-decoration: none;
background:{color:Menu Bg Hover};
}
/* Table */
table {
background-color: #FFFFFF;
font-family: arial;
font-size: 11px;
color:{color:font color};
line-height: 11px;
padding: 0px;
margin-left: auto;
margin-right: auto;
margin-top: 0px;
}
/* Image Effect */
img { border: 0px solid ; padding: 3px; filter: alpha (opacity=);
opacity: 0.;filter: alpha (opacity=100); opacity: 1.0;}
img:hover {filter: alpha (opacity=90); opacity:0.9;}
/* Post BlockQuote */
blockquote{
border-left-width: 5px;
border-left-style: solid;
border-left-color:{color:Notes Border};
padding:1px; padding-left: 5px; margin: 0px;
}
/* Notes/reblog */
.tumblrdate {
font-family: arial;
font-size: 10px;
text-transform: uppercase;
letter-spacing: 1px;
color:{color:font color};
border-top:1px solid {color:Notes Border};
}
.footer {
padding: 5px 5 5 5;
font-family: Times New roman;
text-transform: uppercase;
font-style: italic;
font-size:7pt;
}
/* Notes */
ol.notes {
padding: 0px;
margin: 25px 0px;
list-style-type: none;
color:{color:font color};
border-bottom: solid 2px {color:Notes Border};
}
ol.notes li.note {
border-top: solid 2px {color:Notes Border};
padding: 10px;
color:{color:font color};
}
ol.notes li.note img.avatar {
vertical-align: -4px;
margin-right: 10px;
width: 16px;
height: 16px;
}
ol.notes li.note span.action {
font-weight: bold;
}
ol.notes li.note .answer_content {
font-weight: normal;
}
ol.notes li.note blockquote {
border-color: {color:Notes Border};
padding: 4px 10px;
margin: 10px 0px 0px 25px;
}
ol.notes li.note blockquote a {
text-decoration: none;
}
/* Pagination */
.pagination {
font-size: 10px;
text-transform: uppercase;
background: {color:post color};
padding: 2px;
display: inline-block;
width:20px;
}
.nextprev {
font-size: 10px;
text-transform: uppercase;
background: #FFFFFF;
padding: 2px; display:
inline-block;
width:35px;
}
{CustomCSS}
</style>
</head>
</style>
<div id="DoNotEditImportant"><div style="position:absolute;top:0px;left:0px;border:0px;"><a style="position:fixed;" href="http://www.freeglitters.com/vintage-tumblr-themes.php" title="Vintage Tumblr Themes" target=_blank><img src="http://www.sadmuffin.me/freeglitters/myspace-layouts/tumblr-themes.png" alt="Vintage Tumblr Themes" border=0></a></div></div>
<body>
<table bgcolor="black" width="650px" align="center" cellpadding="10" cellspacing="0" ;>
<td width="410px" valign="top" style="background:#FFFFFF"; text-align:justify;
">
<div align="left">
<div style="width: 410px;">
<!-- Blog Post -->
{block:Posts}
{block:Text}
{block:Title}
<a href="{Permalink}"><div>{Title}</div></a>{block:IfShowPostDetails}
<div style="float:left;" >
<a href="{Permalink}">{TimeAgo}</a>{block:NoteCount}/<a href="{Permalink}"><font color="#000000">{NoteCountWithLabel}</font>{/block:NoteCount}</a>{block:IfShowReblogLink}/<a href="http://tmv.proto.jp/reblog.php?post_url={Permalink};" target="_blank"><font color="{text:ReblogLink Color}">REBLOG</font></a>{/block:IfShowReblogLink}</div> <br>{/block:IfShowPostDetails}
{/block:Title}
<p>{Body}</p>
</li>
<br>{/block:Text}
{block:Photo}
<br>{LinkOpenTag}<img id="pic" style="border:0px solid #eee" src="{PhotoURL-400}" width="400px" alt="{PhotoAlt}"/>{LinkCloseTag} <br>
{block:IfShowPhotoCaption}{block:Caption}
<p>{Caption}</p>
{/block:Caption}{/block:IfShowPhotoCaption}
</li>
{block:IfShowPostDetails}
<div style="float:left;" >
<a href="{Permalink}">{TimeAgo}</a>{block:NoteCount}/<a href="{Permalink}"><font color=#000000>{NoteCountWithLabel}</font>{/block:NoteCount}</a>{block:IfShowReblogLink}/<a href="http://tmv.proto.jp/reblog.php?post_url={Permalink};" target="_blank"><font color="{text:ReblogLink Color}">REBLOG</font></a>{/block:IfShowReblogLink}</div><br>{/block:IfShowPostDetails}<br>{/block:Photo}
{block:Quote}
<p>
<span><div>“{Quote}”</div></span>
{block:Source}
<span><br><i>{Source}</i></span>
{/block:Source}
</p>
</li>
{block:IfShowPostDetails}
<div style="float:left;" >
<a href="{Permalink}">{TimeAgo}</a>{block:NoteCount}/<a href="{Permalink}"><font color=#000000>{NoteCountWithLabel}</font>{/block:NoteCount}</a>{block:IfShowReblogLink}/<a href="http://tmv.proto.jp/reblog.php?post_url={Permalink};" target="_blank"><font color="{text:ReblogLink Color}">REBLOG</font></a>{/block:IfShowReblogLink}</div> <br>{/block:IfShowPostDetails}
<br>{/block:Quote}
{block:Link}
<a href="{URL}" id="postlink" {Target}><div>{Name}→</div></a>
{block:Description}
<p>{Description}</p>
{/block:Description}
</li>
{block:IfShowPostDetails}
<div style="float:left;" >
<a href="{Permalink}">{TimeAgo}</a>{block:NoteCount}/<a href="{Permalink}"><font color=#000000>{NoteCountWithLabel}</font>{/block:NoteCount}</a>{block:IfShowReblogLink}/<a href="http://tmv.proto.jp/reblog.php?post_url={Permalink};" target="_blank"><font color="{text:ReblogLink Color}">REBLOG</font></a>{/block:IfShowReblogLink}<br>{/block:IfShowPostDetails}
</div><br>{/block:Link}
{block:Chat}
{block:Title}
<a href="{Permalink}"><div>{Title}</div></a>
{/block:Title}
<ul>
{block:Lines}
<li>
{block:Label}
<span>{Label}</span>
{/block:Label}
{Line}
{/block:Lines}
</ul>
</li></li>
{block:IfShowPostDetails}
<div style="float:left;" >
<a href="{Permalink}">{TimeAgo}</a>{block:NoteCount}/<a href="{Permalink}"><font color=#000000>{NoteCountWithLabel}</font>{/block:NoteCount}</a>{block:IfShowReblogLink}/<a href="http://tmv.proto.jp/reblog.php?post_url={Permalink};" target="_blank"><font color="{text:ReblogLink Color}">REBLOG</font></a>{/block:IfShowReblogLink}</div> <br><br>{/block:IfShowPostDetails}
<br>{/block:Chat}
{block:Video}
{block:IfShowPostDetails}
<div style="float:left;" >
<a href="{Permalink}">{TimeAgo}</a>{block:NoteCount}/<a href="{Permalink}"><font color=#000000>{NoteCountWithLabel}</font>{/block:NoteCount}</a>{block:IfShowReblogLink}/<a href="http://tmv.proto.jp/reblog.php?post_url={Permalink};" target="_blank"><font color="{text:ReblogLink Color}">REBLOG</font></a>{/block:IfShowReblogLink}</div> <br>{/block:IfShowPostDetails}
{Video-500}
{block:Caption}
<p>{Caption}</p>
{/block:Caption}
</li>
<br>{/block:Video}
{block:Audio}
<div style="width:500; height:80; background: {color:Music Bg}; -webkit-border-bottom-right-radius:8;bottom-left-radius:8;-moz-border-radius:8 8 8 8;padding: 0px 5px 2px 5px;"><br>{block:AlbumArt}<img src="{AlbumArtURL}" align="left" width="50px" height="50px" />{/block:AlbumArt} <div style=" height:60px; background: black; -webkit-border-bottom-right-radius:8;bottom-left-radius:8;-moz-border-radius:8 8 8 8;">{AudioPlayerblack}<div>{block:TrackName}<span><strong>Title</strong>: {TrackName}</span>{/block:TrackName}
{block:Artist}<span><strong>Artist:</strong> {Artist}</span>{/block:Artist}
<span>{PlayCountWithLabel}</span><br></div>
</div></div>
{block:Caption}
<p>{Caption}</p>
{/block:Caption}
</li>
{block:IfShowPostDetails}
<div style="float:left;" >
<a href="{Permalink}">{TimeAgo}</a>{block:NoteCount}/<a href="{Permalink}"><font color=#000000>{NoteCountWithLabel}</font>{/block:NoteCount}</a>{block:IfShowReblogLink}/<a href="http://tmv.proto.jp/reblog.php?post_url={Permalink};" target="_blank"><font color="{text:ReblogLink Color}">REBLOG</font></a>{/block:IfShowReblogLink}</div> <br>{/block:IfShowPostDetails}
<br>{/block:Audio}
{block:Answer}
<img src="{AskerPortraitURL-40}"align="left" /></div>
<div id="question"><div id="asked"><b>{Asker} said:</b><BR>
{Question}</div></div>
<br><b>I answered:</b>{answer}<BR clear="all">
<br>{/block:answer}
{block:PostNotes}
<br><B>POST DETAILS:</B><BR>
{block:Date} Posted on <a href="{Permalink}">{Month}/{DayOfMonth}/{Year}{/block:Date}</a>
{block:HasTags}<br>Tagged as:
{block:Tags}
<a href="{TagURL}">{Tag}</a>,
{/block:Tags}
{/block:HasTags}{block:ContentSource}<br>Originally Posted by:<a href="{SourceURL}" target="_blank">{block:SourceLogo}<img src="{BlackLogoURL}" width="{LogoWidth}" height="{LogoHeight}" alt="{SourceTitle}" />{/block:SourceLogo}{block:NoSourceLogo} {SourceTitle}{/block:NoSourceLogo}</a> {/block:ContentSource}{/block:IfShowSourceVia}<br>
<br><B>POST NOTES:</B><BR>
{PostNotes}
{/block:PostNotes}
{/block:Posts}
</ol>
<center>
{block:Pagination}
{block:PreviousPage}
<a href="{PreviousPage}"><div>Prev</a></div>
{/block:PreviousPage}
{block:JumpPagination length="10"}
{block:CurrentPage}
<span><div>{PageNumber}</div></span>
{/block:CurrentPage}
{block:JumpPage}
<a href="{URL}"><div>{PageNumber}</div></a>
{/block:JumpPage}
{/block:JumpPagination}
{block:NextPage}
<a href="{NextPage}"><div>Next</a></div>
{/block:NextPage}
{/block:Pagination}
<br>
</div>
</td>
<td width="200px" valign="top"  style="background:#FFFFFF";>
<BR>
<div style="position:fixed; width:200px; text-align: left;">
<a href="/"><img style="border:0px solid {color:Borders}" src="{PortraitURL-96}";></a></center><br>
{block:Description}{Description}{/block:Description}<BR><BR>
<div>Navigation</div>
<a href="/">Home</a>
<a href="/archive">Archive</a>
<a href="/random">Random</a>
<a href="/rss">RSS</a>
<a href="/ask">Ask</a>
<a href="http://www.freeglitters.com" target=_blank title="Tumblr Themes">Themes</a>
<br><br>
<div>Following:</div>
<marquee behavior="scroll" direction="left" OnMouseOver="this.stop()" OnMouseOut="this.start()">
{block:Following}
<center>{block:Followed}<a href="{FollowedURL}"><img src="{FollowedPortraitURL-24}"  border="0" /></a> {/block:Followed}
</center><BR>{/block:Following}</marquee><br>
</td></tr>
</div>
</table>
</body>
</html>
<img style="visibility:hidden;width:0px;height:0px;" border=0 width=0 height=0 src="http://c.gigcount.com/wildfire/IMP/CXNID=2000002.0NXC/bT*xJmx*PTEyOTgxMTU*MjY3OTQmcHQ9MTI5ODExNTQyOTg3MCZwPTUzMjUxJmQ9Jmc9MSZvPWEyNzA5NDNkYTUzOTQ3ZmE4OWM5/OWRhOWIyMmE*NzdkJm9mPTA=.gif" /

Episode 58 - Perfect Two

2011-02-17 ♥ 17:43:46
- Vi kan väl försöka? Annars kan jag nog övertala dig. Sa han och blinkade till mig.
- Okej, vi försöker. Men jag vill gärna bli övertalad också, sa jag.

- Jaså det vill du? Sa han retsamt.
- Absolut, sa jag förväntansfullt.

Han svarade inte utan kysste mig passionerat, jag drog av hans t-shirt och vi stappalde in i sovrummet och ramlade ner på sängen. Vi fumlade snabbt av oss kläderna och en stund senare låg vi utmattade bredvid varandra.

JUSTINS PERSPEKTIV
Att vara med Kristen var helt otroligt, hon var så perfekt. Hennes stora blåa ögon fick mig att smälta, och jag tänkte tillbaka på första gången jag hade sätt henne. Så fort jag såg henne visste jag att det var något speciellt med henne, jag föll direkt.

Nu när hon låg här bredvid mig och tittade in i mina ögon kunde jag inte låta bli att tro att jag var världens lyckligaste kille.

KRISTENS PERSPEKTIV
- Kan inte du följa med mig till Kanada? Frågade Justins helt plötsligt.
- Absolut, det skulle vara jättekul. Sa jag entusiastiskt.
- Super, kan vi inte ta flyget direkt dit när vi åker härifrån? Frågade han.
- Eh, jag måste prata med mamma och så först men det går säkert bra. Sa jag och log.
- Det skulle vara underbart, jag vill prestentera dig för alla. Sa han och fingrade på mitt hår.
- Du är så söt, sa jag och kysste honom lätt.

Han log till svars och jag reste mig och gick in på toaletten. Jag tog en lång varm dusch och tvättade noggrant igenom håret, när jag var klar borstade jag tänderna och virade en handduk runt kroppen innan jag gick tillbaka in till rummet igen. Justin hade somnat och låg och snarkade tyst, han mumlade någonting om Naomi. Det fick mig att le, han verkade uppriktigt glad för att Isobel och Alec skulle få barn.

Jag drog på mig en av Justins stora t-shirtar och la bäddade ner mig bredvid honom i sängen, jag låg och tittade på hans fridfulla ansikte en stund innan jag somnade själv.

- Godmorgon darling, sa jag när Justin kom ut och satte sig bredvid mig på altanen.
- Godmorgon gumman, sa han och kysste min panna.
- Sovit gott? Frågade jag och log stort mot honom.
- Aa verkligen, du själv? Frågade han.
- Underbart faktiskt, sa jag.
- Vad bra, vad ska vi hitta på idag? Frågade han.
- Sol och bad tycker jag, sa jag.
- Låter super, sa han.

- Eh, Kristen kom ett tag. Ropade Justin när klockan började närma sig 3 på eftermiddagen.
- Kommer, ropade jag tillbaka och reste mig från solstolen och rättade till bikinin innan jag gick till Justin.

Jag hittade honom stående i hallen med en tidning i hallen.
- Vad är det? Frågade jag oroligt.
- Titta, sa han och sträckte fram tidiningen till mig.

Jag tog emot tidningen och chockades av det jag såg, på framsidan var det två bilder på mig och Justin på våran altan. På den ena kysstes vi, och den andra satt jag i hans knä och lutade huvudet mot hans axel. Det var uppenbart att vi inte bara var vänner, tusen tankar flög genom mitt huvud. Vad skulle hända nu?
- Det kanske var lika bra att dom vet? Frågade Justin och bröt tysnaden.
- Aa, det var väl det. Men det känns konstigt att alla vet, hur kommer fansen reagera? Frågade jag oroligt.
- Ta det lugnt, jag tror dom tar det bra. Sa han lugnande.
- Mm, mumlade jag.
- Jag tror jag skriver ett twitter inlägg och berättar om oss, jag vill att dom hör det från mig också. Sa han.
- Gör så, sa jag och gav honom en kram innan jag gick ut till altanen igen.

Dagarna flöt iväg i Mexico och mamma gick med på att jag skulle få flyga med till Kanada.

- Ska det bli kul? Frågade Justin när vi satt på flyget mot Kanada.
- Aa, lite nervös. Sa jag och log.
- Haha, varför det? Frågade han.
- Eh, tänk om dom inte gillar mig. Sa jag tyst.
- Hur skulle man inte kunna gilla dig? Jag är rädd för att dom ska gilla dig för mycket och aldrig låta dig åka he, sa han skämtsamt.
- Eller hur, sa jag och boxade honom lättsamt på armen.

Episode 57 - Perfect Two

2011-02-13 ♥ 20:44:07
- Är du.. Eh.. Redo? Frågade jag förväntans fullt.
- Tror det, sa han och tittade mig i ögonen.
- Säker? Frågade jag.
- Japp, sa han och kysste mig.

Jag vaknade nästa morgon av att jag hörde Justin sjunga från köket. Jag reste mig motvilligt upp och letade reda på mina underkläder som jag hittade på golvet, jag tänkte tillbaka på vilken underbar kväll jag och Justin hade haft. Jag log och klädde på mig underkläderna och virade en morgonrock runt kroppen.
- Godmorgon solstråle, sa jag och gav Justin en snabb kyss.
- Godmorgon sötnos, sa han och log stort.

Jag gick mot kaffebryggaren och försökte fundera ut hur den funkade.
- Den funkar inte, sa jag irriterat.
- Ditt kaffe monster, drick jucie istället. Sa han.
- Nej, jag måste ha mitt morgon kaffe. Sa jag och tryckte på alla knappar jag hittade.
- Ta det lugnt, jag fixar den efter frukost. Sa han tålmodigt.
- Tack, sa jag glatt.

Vi åt snabbt frukost och jag sedan gick jag och tog en dusch och bytte om till ett par ljusa jeans shorts och en vit blus.
- Har du fixat den, frågade jag förväntans fullt.
- Tyvärr älskling den var för komplicerad för mig, sa han.
- Fan, men det är lugnt vi ska ändå över till Alec och Isobel strax. Sa jag.

Medan Justin gjorde sig klar för att åka ringde jag upp Alec.
- Hallå det är Alec, svarade han efter tredje signalen.
- Hej på dig, sa jag glatt.
- Nejmen tja Kristen, sa han.
- Vi kommer över till er om en stund, kvittrade jag.
- Super, svarade han.
- Bra, då ses vi. Hejdå så länge, sa jag och la på.

Jag satte mig vid tvn en stund och när Justin var klar bestämde vi oss för att ta en promenad över till deras hus, dom bodde bara några kvarter därifrån och det var underbart väder.
- Hej Isobel, pep jag uppspelt och slängde mig runt hennes hals.
- Hej gumman, skrattade hon och kramade mig.
- Och du måste vara Justin, jag är Isobel. Sa hon och sträckte fram handen.
- Japp det är jag, trevligt att träffas Isobel. Sa han och log ett av hans charmiga leende.
- Hej ungdomar, ropade Alec högt och gav oss varsin kram.

Vi stod och småpratde i hallen en stund innan vi gick vidare in i deras stora rymliga villa.
- Snälla säg att ni har kaffe? Sa jag nästan desperat när jag kände hur jag hade börjat få huvudvärk, jag hade börjat dricka kaffe för två år sedan och nu behövde jag verkligen en kopp på morgonen annars fick jag huvudvärk.
- Absolut, kom så fikar vi. Sa hon och vi gick in och satte oss vid deras matbord.

- Vi har någonting att berätta, sa Alec efter en stund.
- Spännande, sa jag uppspelt.
- Jag är gravid, pep Isobel lyckligt.
- Gud vad roligt, skrek jag och gav dom både en kram.
- Jag ska bli faster, sa jag och kände hur mina ögon fuktades.
- Jajamensan, sa Alec stolt och klappade Isobel på magen.
- Grattis, sa Justin ocg log stort mot oss.
- Så när lilla Naomi kommer, får ni komma och hälsa på oss. Sa Isobel lyckligt.
- Ska hon heta Naomi? Frågade jag med stora ögon.
- Ja, ett av dina favorit namn. Sa han och log mot mig.
- Åh, vad fint. Sa jag och kramade Justins hand under bordet, Justin log stort mot mig.

Vi stannade hos dom hela dagen och efter den sena middagen bestämde vi oss för att gå hem, jag gick in och drog på mig ett par frotté shorts och en magtröja. Sedan tog vi varsitt glas läsk och satte oss på altanen.
- Jag är så lycklig, sa jag lyckligt och slöt ögonen och vände huvudet mot kvällsolen.
- Jag med, sa han och smekte lätt min arm.
- Du är allt jag behöver, sa han.
- Desamma, sa jag och öppnade ögonen och lgo stort mot honom.
- Hur kommer allt bli i höst? Frågade han och tittade på mig med oroliga ögon.
- Ja.. Jag vet inte, sa jag tyst.
- Jag drar iväg på turne i September, sa han.
- Mm, och jag stannar i Kalifornien som planerat. Sa jag och suckade dystert,
- Om vi försöker kan vi klara det, sa han förväntans fullt.
- Aa.. Allt går om man vill, mumlade jag.
- Men frågan är om du vill? Frågade han.
- Jag vill men vet inte om det kommer funka, sa jag.
- Jag förstår om det känns konstigt, men du ska veta att jag verkligen älskar dig Kristen och du är tjejen jag vill vara med. Och jag tycker vi ska berätta om oss, det är dags för det. Sa han.
- Jag känner likadant för dig Justin, jag har aldrig varit så kär som jag är just nu. Sa jag och log.
- Vi kan väl försöka? Annars kan jag nog övertala dig. Sa han och blinkade till mig.
- Okej, vi försöker. Men jag vill gärna bli övertalad också, sa jag.



Episode 56 - Perfect Two

2011-02-13 ♥ 15:19:53
Dagen efter skolavslutningen hade vi bokat den nästan fem timmar långa flyturen till Mexico, allt var fixat och strandhuset var hyrt.

- Kom nu älskling, vi måste åka nu. Ropade Justin från nedervåningen.
- Jaja, jag kommer. Ropade jag tillbaka och slängde ner det sista i resväskan innan jag släpade ner den för trappan.

Justin stod i hallen tillsammans med mamma och hade ett stort leende på läpparna.
- Färdig, sa jag glatt och satte på mig skorna innan jag kramade mamma hejdå.

Justin bar in våra väskor i bilen och jag vinkade till mamma en sista gång innan jag klev in.
- Taggad, sa Justin och blinkade till mig innan vi körde iväg mot flygplatsen.
- Till hundra, skrattade jag och vevade ner bilrutan.

Många timmar senare så klev jag och Justin av flyget i Mexico, Alec hämtade upp oss på flygplatsen och släppte av oss vid huset vi hade hyrt. 
- Wow, det är helt underbart. Sa jag lyckligt.
- Aa, verkligen. Mumlade han instämmande.

Det var stort och rymligt och man såg rätt ut i vattnet, jag öppnade dörren och gick ut på den lilla altanen.
- Kom igen Justin vi badar, ropade jag och sprang ner i vattnet utan att bry mig och att kläderna blev blöta.
- Jag kommer, sa han och drog av sig sin t-shirt innan han sprang ut i vattnet.

Vi badade i nästan en timme innan vi började frysa, då gick vi upp och tog av oss alla blöta kläder och bytte om till varsin fluffig mjuk morgonrock.
- Jag börjar bli hungrig, sa jag och gick för att titta om det fanns någon mat i kylen.
- Jag med, sa han och virade sina armar runt mig.

Vi tog skivade en melon och tog varsitt glas cola och satte oss på altanen som vätte ut mot vattnet.
- Jag vill aldrig åka här ifrån, mumlade jag.
- Vi har precis kommit hit så ta det lugnt, skrattade han och log mot mig.
- Jaja, sa jag och log stort mot honom.
- Kom, sa han och sträckte ut armarna mot mig.

Jag gick runt det lilla bordet och kröp upp i hans knä.
- Du är bland det bästa som har hänt mig, sa han och tittade djupt in i mina ögon.
- Älskar dig, sa jag och kysste honom passionerat.

Han började fumla med händerna innanför mitt linne och jag rös av hans beröring.
- Justin? Mumlade jag.
- Aa? Sa han mot min hals.
- Är du.. Eh.. Redo? Frågade jag förväntans full.
- Tror det, sa han och tittade mig i ögonen.
- Säker? Frågade jag.
- Japp, sa han och kysste mig.

Episode 55 - Perfect Two

2011-02-08 ♥ 12:40:34
När en av min pappas bästavänner som hade hållt tal drog Alec med mig fram, jag satte mig på en stol och Alec ställde sig vid micken. Jag tog ett djupt andetag och började spela introt, när Alec hade tagit första tonen..*
Öppnades den stora dörren in till kapellet, jag tittade upp och såg Justin stå där i ett par svarta jeans och en svart skjorta, han sjönk ner på en av de lediga platserna längst bak. Jag blev extremt chockad men fortsatte ändå spela vidare och sjöng med i refrängen. När vi gick mot våra platser gav jag honom en frågande blick, och fick ett litet leende till svar. Jag satte mig ner igen bredvid Alec och kunde inte låta bli att snegla bakåt mot Justin, han såg ut att ha växt vilket förvånade mig. Så länge sedan var det väl inte vi sågs senast? Eller det kanske det var, jag kunde inte koncentrera mig riktigt på vad som hände på resten av cermonin, utan när jag hade sagt ett sista farväl till pappa gick jag direkt ut genom de stora dörrarna och satte mig på en bänk utanför.

Som väntat kom Justin och satte sig bredvid mig strax efter.
- Vad gör du här? Och hur kom du hit? Frågade jag tyst.
- Din mamma ringde mig och bad mig komma, hon sa att du behöver mig. Sa han och vände upp mitt ansikte mitt sitt.

Jag svarade inte utan tittade djupt in i hans pigga ögon.
- Förlåt för allt jag sa förut, jag ville bara inte förlora dig. Mumlade han och strök min kind med handen.
- Eh, Justin jag tror jag stannar här i Kalifornien. Mumlade jag tyst.
- Kommer du inte tillbaka till Georgia? Frågade han chockat.
- Nej, jag stannar här. Det går bra i skolan nu och jag klarar inte av att lämna mamma ensam när Alec åker. Sa jag.
- Jag förstår dig, sa han mjukt.
- Gör du? Det verkade nämligen inte som det förut. Sa jag hårt.
- Kristen.. Jag gjorde fel, jag var egoistisk. Men jag ville bara inte förlora dig, sa han.
- Justin, det kommer aldrig funka mellan oss. Hur mycket jag än vill ha dig så går det inte, sa jag.
- Vi kan få det funka, på något sätt. Sa han och tittade på mig med bedjande ögon.
- Du har din karriär och jag har mitt liv här i Kaliforninen, jag har några år kvar i High School och jag har inga tankar på att flytta innan det. Sa jag och la mig hand tröstande på hans.
- Jag är ledig nu i sommar, har inte en ända konsert. Kan inte du och jag bara åka någonstans? Frågade han och flätade in sina fingrar i mina.
- Men Justin är det inte lika bra att det bara tar slut nu? Frågade jag.
- Nej snälla, bara en liten resa Kristen. Det är allt jag ber om, sa han.
- Jag ska prata med mamma, sa jag och reste mig.
- Tack, sa han och gav mig ett bländande vackert leende som fick det att pirra till i magen.
- Kom vi måste gå till dom andra, sa jag och sträckte ut handen mot honom.

Mamma tyckte det var en underbar idé att jag och Justin åkte bort ett tag. Alec kom med den underbara idéen att vi åkte till Mexico och hyrde ett litet strand hus som låg en bit bort från där han och Isobel bodde.

Dagen efter skolavslutningen hade vi bokat den nästan fem timmar långa flyturen till Mexico, allt var fixat och strandhuset var hyrt.

Episode 54 - Perfect Two

2011-02-07 ♥ 18:29:05
Jag vände mig och satte snabbt på mig skorna innan jag sprang mot mitt favorit ställe, stranden. Den låg öde och solen reflekterade sig vackert i vattnet, jag satte mig ner och lutade huvudet mot knäna.
Jag samlade mina tankar och gick sedan tillbaka hem med tunga steg.
- Mamma? Ropade jag när jag kom in genom dörren.
- Här inne, hörde jag någon snyfta. 

Jag gick in i vardagsrummet och såg mamma sitta på soffan och gråta, jag satte mig bredvid henne och la armarna runt hennes axlar.

De närmaste två veckorna var dom jobbigaste i mitt liv, jag gick inte till skolan och dom ända gångerna jag vistades utanför huset var när jag gick på promenad med Noah. Mamma tog ledigt från jobbet och satt hemma med en massa papper, så Alec min 24 åriga storebror kom hela vägen från Mexico för att hålla mig sällskap och hjälpa mamma. Han hade flyttat till Mexico med sin fru Isobel när han fyllde 22, men nu när det var så jobbigt här hemma flyttade han över hit för ett tag.

- Jag vill ha vita blommor, sa jag när vi satt och planerade pappas begravning tillsammans med en av de bästa begravnings firmorna i Kalifornien. 
- Men det kan väl bli lite tråkigt, sa Alec.
- Nja, det kan bli fint. Sa mamma.
- Ni kan ju ha vita blommor men med några blåa eller röda blommor? Föreslog Mrs Olive från firman.
- Det låter bra, sa mamma.

Vi la ner enormt mycket tid och kraft på pappas begravning och vi hade åkt runt i hela Kaliforninen för att hitta den finaste begravnings platsen, vi hittade en ganska liten som låg nära en sjö. Dom hade även ett litet kapell som begravningen skulle hållas i. Mamma hade övertalat mig att spela en låt på gitarr medan Alec skulle sjunga, han hade underbar sångröst och uppträdde ibland på bröllop och så.
- Vad sägs om Tears in heaven? Frågade Alec mig när vi satt vid youtube och tittade efter låtar.
- Perfekt, sa jag och letade genast reda på den och kollade upp ackorden.

Några dagar innan begravningen var jag och Isobel ute och letade efter klänningar, Isobel hade kommit hit till Kalifornien dagen innan för att hjälpa till med det sista.
- Den där sitter perfekt, sa Isobel när jag kom ut ur provrummet i en hel svart klänning med volanger.
- Tycker du, frågade jag och snurrade ett varv.
- Absolut, den ska du ha! Sa hon bestämt.
- Okej, jag lyssnar på dig. Sa jag och granskade mig själv i spegeln.

Den satt väldigt bra och den passade perfekt till mitt långa blonda hår och stora blåa ögon. 
- Vi måste skynda oss lite Kristen, var manikyr börjar om 20 minuter. Sa hon och schasade in mig i provhytten igen.
- Jaja, sa jag och skrattade.

Vi gick och betalade klänningen och skyndade oss sedan iväg till manikyren, vi spenderade resten av dagen på stan och det kändes så skönt att komma bort från huset. 

Dagarna fram till begravningen flög iväg och när jag kastade en sista blick i spegeln innan jag satte mig i bilen påväg till cermonin var jag riktigt nervös, jag visste inte riktigt varför. Kanske för det var sista gången jag skulle få vistas i samma rum som pappa fysiskt, eller för alla människor som skulle komma och berätta hur synd dom tyckte det var om en. Jag fingrade nervöst på gitarren och drog några djupa andetag när bilen stannade framför det gulliga lilla kapellet. Alec knackade på bilrutan och jag öppnade tveksamt dörren och klev ut, det stod en stor folksamling framför kyrkan och jag såg många ansikten jag inte kände igen.

Vi hälsade snabbt på alla och jag stämde gitarren en extra gång innan vi gick in och satte oss i kyrkan. Jag, mamma, farmor, farfar och pappas bror Tyler satt på första raden.

När det snart var min och Alec tur kände jag hur jag blev nervösare och nervösare, tänk om jag skulle spela fel och sabba hela låten på min pappas begravning. När en av min pappas bästavänner som hade hållt tal drog Alec med mig fram, jag satte mig på en stol och Alec ställde sig vid micken. Jag tog ett djupt andetag och började spela introt, när Alec hade tagit första tonen..

Episode 53 - Perfect Two

2011-02-06 ♥ 01:10:09
- Pappa mår inte så bra, sa hon och gav mig en tröstande kram.

Pappa låg i soffan med en konstig blick.
- Godmorgon pappa, sa jag och satte mig bredvid honom.
- Godmorgon Kristen, sa han.
- Skulle jag kunna få prata med dig, sa en av sjuksköterskorna vänligt.
- Visst, sa jag och reste mig och följde med henne till hallen.

- Din pappa har inte långt kvar, sa hon.
- O.. Okej, fick jag fram och blinkade snabbt bort tårarna som bildades i mina ögon.
- Vi har gjort allt vi kunde men hans kropp orkar inte mer, sa hon.
- Jag förstår, sa jag och tittade ner i marken.
- Var stark, sa hon och klappade mig tröstande på armen.

Jag gick ut och satte mig bredvid pappa igen, där satt jag i flera timmar.
- Vi kommer ge honom lite lugnande så han kan slappna av, förklarade en sköterska och plockade i ordning en spruta med en genomskinlig vätska i.
- Okej, sa jag och mamma i kör.

När han hade fått sprutan hjälpte vi honom till sängen där han la sig bekvämt, jag satte mig på knä bredvid honom och mamma och sköterskorna lämnade oss ensamma.
- Försök och sov en stund så mår du nog bättre sen, sa jag uppmuntrande.
- Aa, viskade han. 

Jag tog hans hand och han slöt ögonen, efter några minuter slutade han andas.
- HJÄLP, skrek jag.

Dom kom in rusande och tog pulsen.
- 11:22, sa en sköterska till en annan som antecknade det i ett block.
- Tyvärr, sa en sjuksköterska och vände sig mot mig och mamma.

Jag fattade direkt och bröt ihop i mammas famn.
- Varför pappa, skrek jag och lät tårarna forsa ner för mina kinder.
- Jag vet inte gumman, sa hon och smekte mitt hår.

Jag vände mig och satte snabbt på mig skorna innan jag sprang mot mitt favorit ställe, stranden. Den låg öde och solen reflekterade sig vackert i vattnet, jag satte mig ner och lutade huvudet mot knäna.

Episode 52 - Perfect Two

2011-02-06 ♥ 00:36:44
Vi pratade en stund innan vi gick mot första lektionen, dagen gick snabbt och när första dagen i skolan var slut satte jag mig i pappas svarta BMW och körde till sjukhuset.

- Hej pappa, sa jag när jag kom in i hans lilla sjukhus rum.
- Hej gumman, sa han glatt.
- Hur mår du? Frågade jag och satte på på en stol bredvid sängen.
- Bättre när du är här, sa han och log varmt mot mig.
- Vad bra, sa jag och log tillbaka.

Vi satt och småpratade en stund och jag fick reda på att han skulle få komma hem i helgen.
- Men det kommer komma hem sjukhus personal och dosera mina mediciner, förklarade han.
- Det kan jag leva med, sa jag skämtsamt.
- Hur mår du egentligen Kristen, frågade han oroligt.
- Det känns jättebra att vara hemma, sa jag och log.

Men leendet slocknade snabbt när jag tänkte på Justins förtvivlade ansikte när jag hade klivit ut ur bilen för sista gången.
- Du saknar honom, sa pappa.
- Mm, mumlade jag tyst.
- Kristen varför gjorde ni slut? Du älskar honom det vet jag, sa han.
- Det var så jobbigt, han.. Fattade inte hur jag tänkte, sa jag och kände tårarna komma.
- Såja gumman, det är okej. Sa han och klappade mig på axeln.
- Alla gör misstag och jag är säker på att han ångrar sig, sa han stöttade.
- Jo jag vet, sa jag tyst.
- Ge honom en andra chans är mitt tips till dig, sa han.
- Nej det funkar inte så, muttrade jag och tittade ut genom fönstret.
- Kanske inte, svarade han.

Jag stannade en stund till innan pappa blev trött och skulle sova en stund, då gick jag ut och satte mig i bilen och körde hem.

Mamma var fortfarande på jobbet när jag kom hem så jag satte mig och gjorde läxorna vi hade till imorgon, när jag var klar bestämde jag mig för att ringa Catilin.
- Hej det är Catilin, svarade hon glatt.
- Hej Catilin, det är Kristen. Sa jag och log för mig själv.
- Nejmen, vad roligt! Hur är det med dig? Frågade hon.
- Nja inge vidare, sa jag dystert.
- Förstår det, Christian hälsar. Sa hon medlidsamt.
- Hälsa tillbaka, sa jag.
- Absolut, hur är det i Kalifornien då? Frågade hon.
- Underbart som alltid, svarade jag och mådde lite bättre.

När två månader hade gått började pappa bli sämre för varje dag som gick, det gjorde riktigt ont i mig att se honom bli svagare och svagare. Jag hjälpte till med allt jag kunde som disk, matlagning, hund rastning osv. Jag hade inte tid att umgås så mycket med vänner, även fast pappa försökte få mig att gå ut med dom på kvällarna gav jag mig inte utan satt hemma och gjorde honom sällskap.

En natt vaknade jag av att jag hörde mamma stöka runt på nedervåningen, jag tog på mig min morgonrock och gick ner för att kolla vad det var frågan om.
- Vad håller du på med? Frågade jag sömning.
- Det är något med pappa, han är förvirrad. Han får helt enkel ingen ro, sa hon och jag såg oron i hennes ögon.

Jag gick till in till deras sovrum och såg pappa sitta med händerna i knät och titta ut genom fönstret.
- Hur är det pappa? Frågade jag oroligt.
- Jag vet inte, jag kan bara inte sova. Sa han och tittade på mig.
- Okej, räkna får. Sa jag skämtsamt.
- Jag får väl göra det, sa han och log.
- Gå upp och lägg dig nu stumpan, det är mitt i natten. Sa han.
- Okej, sa jag och gav honom en kram innan jag gick upp och la mig igen.

När jag gick ner för trappan nästa morgon var det några sjuksköterskor hemma hos oss.
- Mamma, vad är det som har hänt. Frågade jag och kändes att det bildades en klump i magen.
- Pappa mår inte så bra, sa hon och gav mig en tröstande kram.

Episode 51 - Perfect Two

2011-02-05 ♥ 23:15:10
- Hur mår du? Frågade jag oroligt och granskade hans ovanligt bleka ansikte.

Han ignorerade frågan och ville veta hur jag har haft det i Georgia.
- Erkänn nu du har saknar varma Kalifornien? Sa han restamt.
- Jag erkänner, men Georgia är undebart. Sa jag och log.
- Och hur är det med Justin? Frågade han nyfiket.
- Eh, vi har gjort slut. Mumlade jag.
- Igen? Frågade han.
- Aa, svarade jag.
- Ungkärlek, muttrade han och log sedan mot mig.
- Jag antar det, men nu ska jag stanna här i Kalifornien ett bra tag. Sa jag och bytte samtals ämne.
- Kristen, det behöver du inte. Sa han allvarligt. 
- Pappa, skärp dig. Såklart jag stanna här med er, sa jag och gav honom en kram.

Jag och mamma stannade på sjukhuset ett tag, och jag fick även gå och prata med hans läkare om hur sjukdomen skulle utveckla sig.
- Besöks tiden är slut nu, kom en sjuksköterska in till oss och sa.

Vi sa hejdå till pappa och tog med våra saker och satte oss i bilen och körde hem.
- Home sweet home, sa jag och log när vi körde upp på våran infart. 

Vi klev ur bilen och gick in i huset, jag drog in doften av liljor och en annan doft jag inte kände igen. Jag fick snabbt svar på den frågan när en liten guldbrun sak kom springade mot oss.
- Överraskning, vi har skaffat en hund. Ropade mamma glatt.
- Herregud, skrek jag lyckligt.

Jag hade alltid önskat mig en hund sedan jag varit liten men vi hade helt enkelt inte haft tid.
- Det är en golden retriver, sa hon och log stort mot mig.

Jag tog upp den lilla hunden i famnen och kramade om den.
- Han ska heta Noah, sa jag och tittade in i valpen bruna varma ögon.
- Låter bra, sa mamma.

Mamma och jag hjälptes åt att bära upp mina väskor till mitt rum på övervåningen och jag började genast packa upp. Jag gav upp när jag hade packat upp en av dom och la mig sedan på sängen, jag tänkte på Justins min när jag gjorde slut med honom. Jag saknade honom redan men jag visste att jag hade gjort rätt val, det skulle inte funkat att vara så lång ifrån varandra.

Jag orkade inte grubbla mer över det utan bytte om till ett par mjuka shorts och en stor t-shirt och gick ner till mamma.
- Ska jag hjälpa till med middagen, erbjöd jag mig.
- Visst, gör en sallad. Sa hon och log tacksamt mot mig.

Vi hade en mysig middag men jag var riktigt trött och bestämde mig för att gå och lägga mig direkt efter. Jag tog med mig Noah och gick till mitt rum. Jag loggade in på twitter och skrev:
California, home sweet home.

Jag hade inte sagt till Jessica att jag skulle börja i samma klass som jag gick i innan jag bytte till Darlington i Georgia, utan hon skulle bli riktigt överraskad när jag kom till skolan imorgon.

Jag gick och borstade tänderna och tvättade bort sminket, sedan gick jag och la mig i sängen och somnade direkt.

- Godmorgon Kristen, sa mamma.
- Godmorgon, mumlade jag till svar.
- Frukosten är klar, sa hon glatt och lämnade rummet.

Jag låg och blundade i några minuter innan jag stack fötterna i ett par tofflor och gick ner till köket.
- Våfflor, sa jag lyckligt och satte mig vid bordet.
- Som alltid, sa hon och log mot mig.

När jag hade ätit klart gick jag upp till mitt rum och satte på mig ett par leggins och en lång mysig tröja, sedan sminkade jag mig och satte mig i bilen och körde mot skolan.

Jag parkerade snabbt bilen och gick sedan in i den stora gamla byggnaden, jag gick och ställde mig vid Jessicas skåp och drog upp huvan på min tröja över huvudet.
- Ursäkta jag skulle vilja komma in i mitt skåp, hörde jag Jessicas röst säga efter en stund.

Jag kunde inte hålla längre utan tog av mig luvan och slängde mig över henne.
- KRISTEN, skrek Jessica.
- Schh, sa jag och kände att alla tittade på oss.
- Åh, det var evigheter sedan vi sågs. Sa hon och kramade mig.
- Jag vet, sa jag och log stort.
- Vad gör du här föresten? Du skulle väl bli hemskolad nu under tiden.. Ja.. Du vet, stammade hon fram.
- Lögn, jag ska börja här igen. Sa jag glatt.
- Gud så roligt, sa hon och hoppade av lycka.

Vi pratade en stund innan vi gick mot första lektionen, dagen gick snabbt och när första dagen i skolan var slut satte jag mig i pappas svarta BMW och körde till sjukhuset.
______________________________________________________________________________________________
Jordens mest tråkiga episode men jag har inga ideér :o förlåt..

Episode 50 - Perfect Two

2011-02-01 ♥ 20:48:59
Vi satt tysta under hela bilfärden och när vi kom fram klev jag ur bilen och sa ett kallt hejdå och slängde sedan igen dörren. Var det sista gången jag skulle se honom?

Jag gick med tunga steg mot campus och pressade fram ett falskt leende till alla jag mötte. När jag äntligen kom in på mitt rum bröt jag ihop, jag slängde mig i sängen och pressade huvudet mot kudden. Det var över mellan mig och Justin, föralltid antog jag. Jag ryckte till när dörren öppnades.
- KRISTEN, hur är det? Sa hon oroligt och satte sig bredvid mig.

Jag snyftade fram hela historien och hon lyssnade utan att avbryta.
- Gumman, jag kommer sakna dig men du vet vad som är bästa för dig. Sa hon och gav mig en tröstande kram.
- Jag önskar att Justin kunde fatta det, sa jag dystert och torkade bort tårarna med den stora tjocktröjan jag hade på mig.
- Vill du ha hjälp att packa? Frågade hon mjukt.
- Gärna, sa jag och pressade fram ett litet leende.

Vi packade ner allt i mina stora väskor under tystnad, jag hoppade över middagen och gick ner sent på kvällen till cafét. Jag köpte mig en latte och en smörgås och satte mig vid ett bord, efter en stund kom Joline (en tjej jag lärt känna ganska nyligen) och satte sig vid mitt bord.
- Hej Kristen, hur är det med dig? Sa hon glatt.
- Hej hej, jo det är väl okej. Sa jag och log så glatt jag kunde mot henne.
- Du var inte i skolan idag? Sa hon och tog en klunk av mitt kaffe.
- Huvudvärk, ljög jag.
- Usch då, hoppas du mår bättre imorgon. Sa hon omtänksamt.
- Det gör jag nog, sa jag.
- Nej nu ska jag gå och lägga mig, sa hon och reste sig.
- Vi ses imorgon, och glöm inte latin provet. Sa hon och blinkade till mig innan hon vände sig om och gick.

Jag drack snabbt upp kaffet och gick sedan upp och la mig i sängen, flyget skulle lyfta redan klockan 11 imorgon så jag behövde gå upp ganska tidigt.

Jag vaknade av alarmet och klev genast upp och tog en lång dusch, jag sminkade mig snabbt och såg att klockan började närma sig 9. Jag ringde efter en taxi och skrev sedan snabbt en lapp till Susanne.
''Godmorgon Susanne, jag ville inte väcka dig. Du är en underbar vän och jag kommer sakna dig enormt, du får komma och hälsa på i Kalifornien någon gång. Anyway, strax kommer taxin. Älskar dig Susanne, vi ses! Xoxo Kristen''

Jag släpade ner alla mina väskor för trappen och drog dom hela vägen till parkeringen, jag fick vänta 5 minuter innan taxin kom. Föraren hjälpte mig med väskorna och en halvtimme senare stod jag på flyplatsen och hade lämnat in mina stora väskor. Jag gick och köpte en godis påse och min favorit skvaller tidning, en stund sedan satt jag på flyget och tittade ut genom fönstret och kände pirret i magen när planet lyfte. 

- Kristen, ropade mamma när hon fick syn på mig när jag hade hämtat ut mina väskor på den välbekanta flygplatsen i Kalifornien.
- Hej mamma, sa jag och gav henne en lång kram.
- Hur är det gumman, frågade hon oroligt.
- Inge vidare, medgav jag.
- Förstår det, och jag är så ledsen att vi inte har tagit upp det här. Men snälla kan vi slippa att bråka, för pappas skull. Sa hon.
- Mm, mumlade jag.
- Ska vi ta en sväng förbi sjukhuset på en gång? Frågade hon.
- Aa, jag har saknat honom så. Sa jag.

Sjukhuset tornade upp sig framför mig och jag ville helst bara vända och åka hem, men saknaden av pappa var större. Jag hatade allt med sjukhus, lukten, de sjuka människorna, maten. Vi åkte upp till avdelningen för cancer patienter, vi gick genom en lång korridor med en massa dörrar. Mamma knackade försiktigt på nummer 58.
- Kom in, hörde jag en välbekant röst säga.

Jag öppnade dörren och såg pappa ligga nerbäddad i en säng som stod mitt i rummet.
- Pappa, utropade jag och sprang fram till honom.
- Hej gumman, jag har saknat dig. Sa jag och gav honom en lång kram.
- Du ska veta hur mycket jag har saknat dig, sa han och log stort.
- Hur mår du? Frågade jag oroligt och granskade hans ovanligt bleka ansikte.
_______________________________________________________________________________________________
Tråkig episode men ändå :)

Episode 49 - Perfect Two

2011-01-31 ♥ 20:54:51
- Jag älskar dig Kristen, och jag kommer stötta dig genom det här. Viskade han och höll om mig.
- Tack för jag har dig, sa jag och lutade pannan mot honom.

När jag vaknade morgonen efter hade Pattie ställt in våfflor till oss, jag satte mig upp och såg att Justin låg och kollade på mig.
- Hur mår du idag? Frågade han försiktigt.
- Bättre, svarade jag tyst.

Justin nickade till svar tittade medlidande på mig. Vi åt frukost och jag ringde sedan mamma.
- Hej mamma det är Kristen, sa jag.
- Hej gumman, svarade hon.
- Vad sa skolan? Frågade jag.
- Du kommer få gå i din gamla skola medan du är i Kalifornien men ändå behålla din plats på Darlington, men du måste hålla bra betyg. Sa hon skarpt.
- Absolut, sa jag.
- Ditt flyg i övermorgon så du måste packa alla saker, bilen får stå kvar hos Justin och Pattie. Sa hon.
- Men hur ska jag ta mig till och från skolan utan bilen, sa jag dystert.
- Du får låna pappas, sa hon.
- Okej tack, sa jag.

Vi pratade en stund om allt jag skulle ha med mig, när jag hade lagt på satte jag mig på sängen med Justin.
- Du Justin, sa jag och kände hur mina ögon fylldes med tårar.
- Ja gumman, sa han mjukt.
- Jag ska flytta tillbaka till Kalifornien, eller jag börjar på skolan i höst igen. Sa jag och försökte blinka bort tårarna.
- Va? Ska du flytta? Frågade han chockat.
- Ja, jag vill vara med pappa hans sista månader. Sa jag.
- Men skolan då? Frågade han.
- Jag går i min gamla skola men jag kommer som sagt tillbaka i höst, förklarade jag.
- Men kan du inte stanna ett tag till? Sa han och tittade bedjande på mig.
- Det förstår du väl att jag inte kan? Sa jag och kände mig lite irriterad.
- Nej jag förstår inte, jag vill att du stannar. Sa han ledsamt.
- Jag kommer sakna dig men vi kan ju ses ibland, svarade jag.
- Jag har en massa konserter ett lång tid framöver och när jag väl är hemma känner jag inte för att åka hela vägen till Kalifornien.
- Nej jag vet att det är långt, men det är så här det blir Justin. Sa jag bestämt.
- Men tänk lite på mig Kristen, fattar du vad jag kommer sakna dig? Sa han.
- Jag kommer sakna dig med men jag förstår inte hur du kan vara så egoistisk. Min pappa är döende och du vill att jag stannar i Georiga med dig? Sa jag.
- Du måste se det från min synvinkel. Sa han surt.
- Du fattar verkligen inte, sa jag ilsket.
- Nej jag gör väl inte det, sa han utan att möta min blick.
- Om du inte kan acceptera mitt val, då är det över Justin. Sa jag och tårarna rann ner för mina kinder.
- Över? Sa han chockat.
- Ja, sa jag kort.
- Då får det tyvärr bli så, men hur fan kan du göra såhär mot mig Kristen? Sa han och jag såg att han grät.

Jag svarade inte utan plockade snabbt ihop mina saker och gick till Pattie och gav henne en hejdå kram.
- Gumman, din familj finns i mina böner. Sa hon och gav mig en till kram innan Justin kom ner för trappan.
- Vad är det Justin, frågade hon.
- Inget, jag ska skjutsa Kristen till skolan nu. Sa han och tog på sig skorna.
- Eh, det behöver du inte. Sa jag avvaktande.
- Hur skulle du annars ta dig hem? Frågade han och utan att vänta på svar gick han ut till sin bil.

Jag följde efter men innan jag gick till bilen gick jag bort till min älskade Audi och smekte den vita motorhuven, jag visste att jag inte skulle se min älskade bil på ett tag. Jag satte mig i framsätet bredvid Justin och när jag hade stängt dörren körde vi iväg.

Vi satt tysta under hela bilfärden och när vi kom fram klev jag ur bilen och sa ett kallt hejdå och slängde sedan igen dörren. Var det sista gången jag skulle se honom?

Tidigare avsnitt
bloglovin