Episode 66 - Perfect Two

2011-03-14 ♥ 20:28:20
Jag gav honom en snabb kram innan jag gick mot min bil. När körde den korta vägen hem tänkte jag igenom det Stefan hade sagt, han verkade verkligen inte må särskilt bra.

Dagen efter bestämde vi oss för att ta en promenad i parken.
- Hur är det med dig då Kristen? Vi har ju bara pratat om mig, sa han och skrattade hest.
- Jo, med mig är det super. Sa jag glatt.
- Vad bra, sa han och vi gick vidare under tystnad.

- Eh Kristen, vilka är det där? Frågade han helt plötsligt.

Jag tittade upp och upptäckte en man och en kvinna med varsin kamera som var riktade mot oss.
- Eh.. Jag vet inte, sa jag och tog tag i Stefans hand och drog honom snabbt framåt.

- Kristen, vem är killen? Hur är det med Justin? Är ni fortfarande tillsammans? Skrek kvinnan gällt efter oss.
Jag ignorerade henne och började smårpringa framåt med Stefan tätt efter mig.

- Paparazzis, mumlade jag när vi hade lämat dom bakom oss.
- Och varför skulle dom vilja fota oss, sa han frågande.
- För jag är Justins flickvän, sa jag.
- Okej.. Det är fortfarande konsigt. Sa han.
- Snälla kan vi åka hem? Frågade jag bedjande.
- Visst, sa han och vi började gå mot min bil som var parkerade lite längre bort.

Jag var fortfarande chockat när jag kom hem efter att ha lämnat av Stefan hemma hos sig.

Jag gick sprang upp för trappan och satte mig på sängen och slog Justins nummer. Signalerna gick och utan något svar, jag lämnade ett snabbt ett meddelande och satte mig med laptopen i knät.

- Kristen, följer du med och handlar. Ropade mamma från nedervåningen nästa morgon.
- Visst, kommer. Ropade jag tillbaka och gick ner till mamma.

Vi satte oss i bilen och körde iväg, när vi väl kom till köpcentret var det fullt av folk så vi skyndade oss att plocka ihop det vi behövde.
- Vänta lite mamma, jag ska köpa en tidning. Ropade jag till mamma när vi stod i kassan.

Jag gick mot tidningstället och såg tre tjejer som stod med en tidning i handen och diskuterade högt om någonting.
- Stackars Justin, sa en tjej dystert.
- Asså, det kanska var han som gjorde slut. Argumenterade en annan.
- Jag har hört att han är på g med Selena. Sa den tredje.

Jag kollade förbryllat lite diskret över axeln på dom och såg ett uppslag med bilder på mig och Stefan i parken vi gick i igår. Det var flera bilder på när jag tog hans hand och drog iväg honom därifrån, JUSTIN, DUMPAD? Stod det med stora svarta bokstäver, jag trände mig förbi dom och tog samma tidning och gick tillbaka mot kassan där mamma stod och väntade.

När vi hade kommit hem och jag hjälpt mamma att packa upp alla matvaror gick jag ut på altanen och tänkte precis ringa Justin när jag kände mobilen vibrera i fickan.
- Hallå? Svarade jag.
- Hej det är Justin. Sa en välbekant röst.
- Hej där, sa jag glatt.
- Vad har du att säga i ditt försvar? Frågade han kallt.
- Eh, vad pratar du om? Frågade jag chockat och fick en klump i magen.
- Jag har sätt tidningen och jag vet inte riktigt vad jag ska tro, sa han.
- Alltså Justin, det är ingenting. Sa jag och skrattade nervöst.
- Ingenting, sa han entoning.
- Ja, svarade jag nästan desperat.
- Så det var bara vänskapligt att hålla handen? Frågade han hårt.
- Jag drog med honom därifrån, vi höll inte handen innan. Förklarade jag.
- Mhm, jag tror dig. Sa han med en lite mjukare röst.
- Tack Justin, jag lovar att det var så. Sa jag lättat.
- Men du måste väl förstå att jag blir orolig? Frågade han anklagande.
- Mm, mumlade jag till svar.
- Jag vill inte att du umgås med honom, sa han bestämt.
- Du bestämmer inte över mig, sa jag irriterat.
- Nej men det känns som om jag måste passa dig hela tiden, kommer du ihåg Easy? Jag träffade inte dig på några dar och direkt hittade du en annan kille.
- Lägg av Justin, sa jag argt.
- Det är ju precis så det är, sa han.
- Nej, Stefan är min vän och jag umgås hur mycket jag vill med honom. Sa jag bestämt.
- Jag vet inte om jag kan lita på dig, sa han.
- Det kan du, svarade jag.
- Välj, mig eller han. Sa han och la på.

Jag suckade tungt och slog in Stefans nummer och satte mobilen mot örat.
- Tja Kristen, svarade Stefan.
- Hej, du bilderna på oss är i tidningen. Sa jag dystert.
- Va är dom? Frågade Stefan chockat.
- Aa, Justin såg dom och blev riktigt arg. Sa jag.
- Ajdå, hur reagerade han? Frågade han.
- Inge bra alls, han sa åt mig att välja mellan er. 
- Eh, va? Det kan han väl inte göra? Sa han irriterat.
- Han litar inte på mig, sa jag och kände tårarna komma.

Kommentarer
Postat av: Julia

Nej :(

2011-03-14 @ 21:59:48
URL: http://jumpie.blogg.se/
Postat av: Madde

OMG, meeer. Du är fett bra på att skriva! :)

2011-03-15 @ 14:47:04
URL: http://karinbeatrice.blogg.se/
Postat av: Julia

Men snälla nån, blogga.. Jag förstår om ni har mycket läxor och sånt :P, (hur gamla är ni förresten?) men ett litet inlägg kan ni väl ändå slänga in?

2011-03-23 @ 15:18:43
Postat av: Madde

Har du dött? saknar din novell. Miss u, please come back. gråter Kom igen hon förtjänar kommentarer, kommentera bara!

2011-03-25 @ 20:31:35
URL: http://karinbeatrice.blogg.se/

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar: