Nästa dag bestämde vi oss för att ta en promenad i parken, Justin satte på sig ett par stora solglasögon så så få som möjligt skulle känna igen honom.

Det var en riktigt solig och fin dag, vi gick hand i hand när vi till min förvåning går förbi ett välbekant ansikte.

- Stefan? Frågar jag chockat.

- Kristen? Säger han och ser minst lika chockad ut.

Jag slänger mig runt hans hals och ger honom en hårt kram.
- Det var sjukt länge sedan, säger han.
- Herregud ja, säger jag.

Stefan och jag hade lärt känna varandra på en språkresa för ett år sedan, och vi hade blivit jättebra vänner. Men han bodde i Nashville så vi träffades aldrig utan skickade då och då iväg ett brev. Ja, brev. Vi tyckte det var lite roligare än ett mejl.

- Vad gör du här, sa jag lyckligt.

- Jag har precis flyttat hit, pappa fick ett nytt jobb. Förklarade han och log med hela ansiktet.

- Vi måste träffas snart, sa jag.

- Absolut, jag är lite uppbokad den här veckan men vad sägs om nästa? Frågade han.

- Super, sa jag och kom sedan på att Justin var här.

- Och det här är Justin, sa jag och vände mig mot Justin.

- Tja, sa Stefan och log vänligt mot honom.

- Hej, sa Justin lite avvaktande.

- Din pojkvän antar jag? Frågade Stefan och log mot mig.

- Precis, sa jag och virade armarna runt honom.

- Måste kila nu, men vi hörs snart Kristen. Sa han och gav mig en kram innan han vände sig om och gick.

- Vem var det där? Frågade Justin.

- Åh, en gammal kompis bara. Förklarade jag och började gå.

- Ex? Frågade Justin med en kall röst.

- Nej nej, vi lärde känna varandra på en språkresa. Sa jag.

- Mhm, mumlade han och la armen runt mina axlar.

- Avensjuk? Frågade jag.

- Hur kan man inte bli? Frågade han ursäknande.

- Justin, du är den ände för mig. Sa jag och pussade honom på kinden.

Vi strosade omkring i parken och åt glass resten av dagen, dock fungerade inte Justins förklänad särskilt bra utan ganska många fans kom fram och frågade om atougraf.

- Jag orkar inge mer, sa klagade jag.

- Okej då åker vi hem, sa Justin och vi började gå mot bilen.

- Ska det bli skönt att komma hem till Atlanta? Frågade jag när vi satt i bilen påväg hem.

- Aa, verkligen. Men jag kommer sakna dig. Sa han.
- Kommer sakna dig med, sa jag.
- Jag måste börja jobba direkt när jag kommer hem, planer att släppa en ny skiva i höst. Förklarade han.

- Aha, vi kommer inte kunna träffas så mycket va? Frågade jag sorgset.

- Nej, men vi får göra vårt bästa. Sa han.

_______________________________________________________________________________________________
Kortis, men jag ska försöka skriva en till inatt!