- Hallååå? Nästan skrek jag.

- Haha, ta det lite lungt Sydney. Skrattade Scooter.

- V.. Va, sa skolan? Frågade jag.

- DU SKA UT OCH SE VÄRLDEN SYDNEY! Skrek han.

- YES! Skrek jag lika högt.
- Skolan tyckte det lät som en bra idé, dom lät nästan glada att bli av med dig. Du är tydligen en riktig rebell, skrattade han.

- Nja, rebell vet jag inte. Sa jag skämtsamt.

Jag tittade på mamma och nickade med huvudet, hon såg lika glad ut som jag.
- Men det är några saker som du måste veta, relationer blir svåra att hålla medan om du är borta så längde som du ska vara iväg. Du ska veta att du inte kommer få träffa dina nära och kära på nästan 4 månader. Sa han allvarligt.

- Jo.. Jag förstår det, sa jag.

- Bra, jag ringer dig när det närmar sig. Sa han glatt.

- Gör så, tack så jätte mycket Scooter. Hälsa resten av teamet, sa jag.

- Tack själv Sydney, det ska jag göra.

- Jag kommer få åka, sa jag med ett stort leende på läpparna.
- Underbart, föresten när hade du tänkt gå till skolan. Frågade hon lite strängt.

- Hehe.. Nu typ, sa jag och sneglade på klockan. Halv tolv, vi skulle äta lunch om en halvtimme.
- Jag kan skjutsa dig, sa mamma och reste sig.

- Tack, sa jag och log mot henne. 

Kanske skulle att lösa sig nu, även mellan mig och mamma. Vi satte oss i bilen och vi körde iväg till skolan.
- Vad önskar du dig i födelsedags present? Frågade mamma efter en stund.

- Ähum.. En bild, sa jag och log henne.

- Haha, en bil? Du ska ju på turne så du kommer inte behöva den. Sa hon och skrattade.

- När jag kommer hem, sa jag och log.

- Jaja, sa hon och bytte ämne.

Jag små sprang genom korridorerna för att komma till matsalen, maten hade börjat för 5 minuter sedan och jag ville hinna berätta för alla vad som hade hänt. Jag var förvånansvärt pigg efter att ha druckigt ganska rejält med sprit igår natt, men jag mådde lite illa vid tanken av skolans flottiga mat. När jag klev in i den stora matsalen såg jag att mina vänner satt runt det vanliga bordet, jag gick och satte mig på den lediga stolen bredvid Sasha. 
- Tja, sa jag glatt.

- Hejhej, sa alla i kör.
- Hej gumman, sa Sasha och kysste mig lätt.
- Vi trodde inte du skulle komma idag, så full som du var igår. Skämtade Lindsay och skrattade.

- Mirakel sker, sa jag och blinkade.

- Jag har någonting att berätta, sa jag och alla runt bordet vända sina ansikten mot mig.

Jag berättade hela historien från början till slut och när jag var klar satt alla och stirrade på mig med öppna munnar, Chloé satt och snyftade ljudligt.
- Hallå? Lite respons tack, sa jag och viftade med handen.

- Seriöst, ska du åka bort från oss i nästan fyra månader? Snyftade Chloé fram.

- Aa.. Det kommer bli så kul, men jag kommer sakna er alla. Sa jag och tittade på Sasha som satt och stirrade ner på sin tallrik.

- Gubben, jag kommer ringa hela tiden. Sa jag och la handen på hans ben.

- Mm.. Men vill du verkligen det här? Jag menar du kommer vara i från oss i flera månader, det är en lång tid Sydney. Sa han dystert.

- Ja, men det här är början på något nytt. Det här kommer bli en fantastisk upplevelese för mig, sa jag och log mot deras dystra ansikten.
- Hur gör du med skolan? Frågade Amanda som satt och fifflade med piercingen hon hade en bit ovanför läppen.

Jag förklarade allt om Justins privat lärare och hur skolan skulle skicka uppgifter till mig via mejlen.
- Glöm att du kommer plugga, du kommer bara sitta och stirra på Justin. Han är het, sa Sarah och skrattade.

- Nejdå, jag har Sasha. Sa jag och log mot honom.

Han log lite blekt tillbaka innan han fortsatte att pulverisera hamburger brödet som låg på hans tallrik.