- Hej hej, svarade dom i kör.
- Hej Sydney, sa Justin och vinkade till mig.

Jag höll mig för skratt, gesten såg riktigt töntig ut.
- Hej Justin, sa jag och log lite smått mot honom.

20 minuter satt vi på flyget, stolarna var stora och bekväma och man kunde luta dom långt bakåt. Justin satt och lyssnade på musik i ett par lila hörlurar bredvid mig. Jag satt och rotade runt i väskan efter mina egna hörlurar, jag upptäckte till min besvikelse att dom inte låg där.
- Fuck.. Mumlade jag och suckade tungt.

Justin tittade upp.

- Vad har hänt? Frågade han nyfiket.
- Glömde mina hörlurar hemma, förklarade jag irriterat.
- Här vi kan dela, sa han och sträcke över en av sina öron snäckor till mig.

- Åh, tack vad snällt. Sa jag tacksamt och satte in den i örat.

JUSTINS PERSPEKTIV.
Sydney och jag satt väldigt nära och jag kände doften av henne, hon luktade cigarett rök och cocos. Hennes mörka hår såg så mjukt ut att jag ville känna på det. Hon av bröt mina tankar snabbt.

- Yes, du har bra musik smak. Sa hon och skrattade och började sjunga med i Chris Brown låten som spelades.

- Jaså, det glädjer mig att höra.

Det här skulle bli några riktigt roliga måndader, tänkte jag och ett leende spred sig på mina läppar.

SYDNEYS PERSPEKTIV.
Jag såg att Justin satt och stirrade på mig och jag vände snabbt bort blicken och blev lite generad, jag plockade fram skvaller tidningen som låg i väskan och föröskte koncentrera mig på texten.

Tiden flöt på ganska bra och när vi hade ätit klart våran middag senare på kvällen somnade jag snabbt.
- Godmorgon sömntuta, sa Justin när jag öppnade ögonen.
- Morron, mumlade jag och gnuggade mig i ögonen och sträckte upp armarna över huvudet och gäspade stort.
- Du har sovit mot min axel hela tiden, och nu har jag ont. Sa han och garvade.

- Sorry man, jag är skyldig dig en massage. Sa jag och boxade till honom på axeln.

- Aj, nu är du skyldig mig en milkshake också. Sa han.
- Visst visst, när landar vi? Frågade jag.

- Om ungefär en timme, svarade han.

- Sittbälte på? Frågade han.

- Japp, sa jag barnsligt.
- Brabra, sa han och körde ut från skolans parkering.

En av Justins låtar började spelas på radion och jag höjde och sjöng med, Sasha rörde inte en min utan satt bara och koncenterade sig på vägen. När låten var slut sänkte Sasha musiken och vände huvudet mot mig.
- Seriöst Sydney, lovar du att inte.. Ja, hålla på med någon annan? Frågade han allvarligt.

- Är du dum eller nått? Det är du och jag Sasha, eller hur? Sa jag och log mot honom.
- Bra, älskar dig sötnos. Sa han och log tillbaka.

Jag lutade mig över och pussade hans mjuka kind.
- Pinky promise? Frågade han och sträckte ut lillfringret.

- Pinky promise, sa jag och krokade mig lillfinger med hans.

Vi båda började skratta som galningar och log mot varandra, hans skratt fick mig att smälta på insidan. Aldrig att jag skulle lämna honom!

1 MÅNAD SENARE.
Den sista månaden hade gått riktigt segt, en dag var som en vecka i min värld. Nu var det den 16 Juni och vi hade fått sommar lov i skolan för 5 dagar sedan, alla hade fullt upp med att festa och sola hela dagarna medan jag hade fullt upp med att handlade och packade det sista. Det skulle komma en taxi och köra mig till flygplatsen om två timmar så jag var sjukt stressad, jag spran fortfarande runt i ett par utslitna pyjamas byxor och ett löst sittande linne. 
- Gumman lugna ner dig, sa mamma medan hon och Seth satt vid mat bordet och glodde på mig.
- Jag kan inte, och jag måste fixa mig. Herregud, sa jag och sjönk ihop på golvet.

- Stressa inte så mycket, hoppa in i duschen så ställer jag ner alla väskor och låser dom. Sa hon hjälpsamt.

- Jag kan också hjälpa tiiiill, ropade Seth och log stort mot mig.

- Tack, ropade jag och sprang upp för trappan och in till mitt badrum.

Jag klädde av mig och klev in i duschen, jag tvättade noggrant igenom håret med min favorit cocos shampoo och balsam. När jag var klar virade jag en tjock handduk runt kroppen och fönade håret och började sedan borsta tänderna. När jag var klar gick jag tillbaka in till mig rum och tog fram nya underkläder och en vit somrig klänning, vårt första stopp på världs turnen var England så det var lika varmt här som där. När jag hade bytt om gick jag tillbaka in till toaletten och sminkade mig. När jag var klar snurrade jag ett varv i spegeln innan jag blev avrbuten av att mamma som knackade på dörren.

- Sydney, taxin är här. Sa hon.
- Kommer! Ropade jag.

Jag plockade ihop min laptop och mobil och sprang sedan ner för trappan och in i hallen där mamma och Seth väntade på mig. Alla mina stora rosa resväskor låg redan i taxin och mamma höll i min skinnväska som jag skulle lägga det viktigaste i.
- Hej då Seth, sa jag och gav min lillebror en lång kram.

- Kommer du sakna mig? Frågade han med tårar i ögonen.

- Såklart jag kommer, sa jag och ruffsade honom i håret.

- Hejdå mamma, sa jag och kramade henne också.

- Hejdå vännen, lova att ringa ofta. Och vi måste skypa ibland, sa hon och blinkade till mig.

Dagen innan hade jag och Sasha lärt henne hur man använder skype och nu tyckte hon hon var jätte ungdomlig bara därför.
- Haha, såklart. Du måste ju få anvädning för dina kunskaper, nu måste jag åka innan taxi caffören freakar ur på mig. Skrattade jag och satte på mig mina vanliga coverse.
- Hejdå, ropade jag och gick ut genom dörren.
- Äntligen, mumlade chaffören och vi satte oss i bilen.

- Hallååå? Nästan skrek jag.

- Haha, ta det lite lungt Sydney. Skrattade Scooter.

- V.. Va, sa skolan? Frågade jag.

- DU SKA UT OCH SE VÄRLDEN SYDNEY! Skrek han.

- YES! Skrek jag lika högt.
- Skolan tyckte det lät som en bra idé, dom lät nästan glada att bli av med dig. Du är tydligen en riktig rebell, skrattade han.

- Nja, rebell vet jag inte. Sa jag skämtsamt.

Jag tittade på mamma och nickade med huvudet, hon såg lika glad ut som jag.
- Men det är några saker som du måste veta, relationer blir svåra att hålla medan om du är borta så längde som du ska vara iväg. Du ska veta att du inte kommer få träffa dina nära och kära på nästan 4 månader. Sa han allvarligt.

- Jo.. Jag förstår det, sa jag.

- Bra, jag ringer dig när det närmar sig. Sa han glatt.

- Gör så, tack så jätte mycket Scooter. Hälsa resten av teamet, sa jag.

- Tack själv Sydney, det ska jag göra.

- Jag kommer få åka, sa jag med ett stort leende på läpparna.
- Underbart, föresten när hade du tänkt gå till skolan. Frågade hon lite strängt.

- Hehe.. Nu typ, sa jag och sneglade på klockan. Halv tolv, vi skulle äta lunch om en halvtimme.
- Jag kan skjutsa dig, sa mamma och reste sig.

- Tack, sa jag och log mot henne. 

Kanske skulle att lösa sig nu, även mellan mig och mamma. Vi satte oss i bilen och vi körde iväg till skolan.
- Vad önskar du dig i födelsedags present? Frågade mamma efter en stund.

- Ähum.. En bild, sa jag och log henne.

- Haha, en bil? Du ska ju på turne så du kommer inte behöva den. Sa hon och skrattade.

- När jag kommer hem, sa jag och log.

- Jaja, sa hon och bytte ämne.

Jag små sprang genom korridorerna för att komma till matsalen, maten hade börjat för 5 minuter sedan och jag ville hinna berätta för alla vad som hade hänt. Jag var förvånansvärt pigg efter att ha druckigt ganska rejält med sprit igår natt, men jag mådde lite illa vid tanken av skolans flottiga mat. När jag klev in i den stora matsalen såg jag att mina vänner satt runt det vanliga bordet, jag gick och satte mig på den lediga stolen bredvid Sasha. 
- Tja, sa jag glatt.

- Hejhej, sa alla i kör.
- Hej gumman, sa Sasha och kysste mig lätt.
- Vi trodde inte du skulle komma idag, så full som du var igår. Skämtade Lindsay och skrattade.

- Mirakel sker, sa jag och blinkade.

- Jag har någonting att berätta, sa jag och alla runt bordet vända sina ansikten mot mig.

Jag berättade hela historien från början till slut och när jag var klar satt alla och stirrade på mig med öppna munnar, Chloé satt och snyftade ljudligt.
- Hallå? Lite respons tack, sa jag och viftade med handen.

- Seriöst, ska du åka bort från oss i nästan fyra månader? Snyftade Chloé fram.

- Aa.. Det kommer bli så kul, men jag kommer sakna er alla. Sa jag och tittade på Sasha som satt och stirrade ner på sin tallrik.

- Gubben, jag kommer ringa hela tiden. Sa jag och la handen på hans ben.

- Mm.. Men vill du verkligen det här? Jag menar du kommer vara i från oss i flera månader, det är en lång tid Sydney. Sa han dystert.

- Ja, men det här är början på något nytt. Det här kommer bli en fantastisk upplevelese för mig, sa jag och log mot deras dystra ansikten.
- Hur gör du med skolan? Frågade Amanda som satt och fifflade med piercingen hon hade en bit ovanför läppen.

Jag förklarade allt om Justins privat lärare och hur skolan skulle skicka uppgifter till mig via mejlen.
- Glöm att du kommer plugga, du kommer bara sitta och stirra på Justin. Han är het, sa Sarah och skrattade.

- Nejdå, jag har Sasha. Sa jag och log mot honom.

Han log lite blekt tillbaka innan han fortsatte att pulverisera hamburger brödet som låg på hans tallrik.

- Säg något då, skrek hon argt.

- Vad ska jag säga, mumlade jag. 

Allt snurrade och tungan kändes tung och klumpig i munnen.
- Vad ska det bli av dig Sydney?! Suckade hon och såg på mig med ledsna ögon.

- Jag vet inte än bara, slöddrade jag fram.

- Skolan ringde igår, du kommer inte få gå kvar om du inte sköter dig. Sa hon.

- Jag bryr mig inte, sa jag och försökte resa mig. Men jag vinglade till och dunsade ner i soffan igen.
- Det är din framtid det handlar om, sa hon.
- Och? Sa jag irriterat.
- Om du inte sköter dig skickar jag dig till din pappa, jag klarar inte av dig längre. Sa hon.
- NEJ, jag ska inte alls dit. Skrek jag.

- Det är det ända jag kan göra, sa hon. 

Jag kände tårarna bränna, men jag ville inte visa mig svag utan vinglade iväg upp för trappan och höll hårt i räcket. Jag vinglade in i mitt rum och ramlade ihop på sängen. Fan, fan, fan tänkte jag för mig själv. Jag kröp ner under täcket med alla kläder på och somnade några minuter senare.

Jag vaknade nästa morgon av att min mobil ringde, jag sträckte ut handen och svarade sömningt.
- Hallå? Sa jag och kände hur törstig jag var.
- Sydney är det du? Frågade en bekant mans röst. Kunde dock inte komma på vem det var.
- Eh ja.. Vem är det jag pratar med? Frågade jag avvaktande. 
- Scooter Braun, Justin Biebers manager. Sa rösten.

- Aha, hej där. Sa jag och piggnade till lite.
- Hej, jo jag det är såhär att Jasmine Villegas som brukar sjunga duetten med Justin har bestämt sig för att inte följa med på hans World tour som börjar nu om en månad. Nu söker vi någon som kan ta hennes plats.
- Okej.. Men hur länge håller touren på? Frågade jag.
- Tre och en halv måndag, sa han.

- Jag skulle verkligen älska att resa runt och se världen, men jag har ju skolan. Sa jag även fast jag lätt skulle strunta i skolan och åka iväg på tourne istället.
- Jag kan ringa upp och prata med skolan och höra om dom möjligtivs kan låta dig studera med Justins privat lärare om dom skickar dig uppgifter via datorn. Sa han.

- Det låter som en bra idé. Sa jag.

- Men jag skulle behöva prata med din mamma om det här, är hon där just nu? Frågade han.
- Jag tror det, vänta lite. Jag reste mig motvilligt ur sängen. Nu är det kört, hon låter mig aldrig åka iväg.

- Mamma? Ropade jag nerför trappan.

- Mm, varför är inte du i skolan. Frågade hon surt.
- Sovmorgon, ljög jag.

- Du har telefon, sa jag och gick nerför trappan och sträckte henne telefonen.

- Hallå det är Evelyn, kvittrade hon glatt.

Det var ganska komiskt hur hon ändrade rösten från att låta sur och irriterad till att kvittra glatt som en fågel. Jag hasade mig upp för trappan och in i duschen. Mitt hals kändes som sandpapper när jag andades så när jag kom ut efter en lång dusch tog jag ett stort glas vatten och kände mig mycket bättre. Jag gick tillbaka ut i rummet och satte på mig min svarta skinn shorts och ett linne med ett hål på höften, jag orkade inte bry mig utan sminkade mig sedan snabbt och gick ner för trappan. Jag var riktigt nervös över vad mamma tyckte om turné ideén.

Mamma satt vi köksön med en kopp kaffé i handen, hon tittade upp när jag hörde mig. Till min förvåning hade hon ett leende på läpparna.
- Eh.. Var det ända jag kunde få fram.
- Sätt dig Sydney, sa hon.
- Okej.. Sa jag och satte mig på en av stolarna.
- Jag och Scooter pratade ganska länge och jag tycker att det låter som en jättebra idé, då har du chansen att sluta med alla dina dåliga ovanor. Och du träffar inte heller dina vänner, dom alla har ett väldigt dåligt inflytande på dig ska du veta. Om du följer med på tournen så är du alltid omgiven av bra människor och du kommer tvingats plugga vare sig du vill eller inte! Sa hon strängt.

- Så du låter mig åka? Frågade jag chockat.

- Ja, om skolan tillåter. Scooter pratar med dom just nu, han ringer nog strax ska du se. Sa hon och log mot henne.

- Okej, sa jag och log blek tillbaka mot henne.

- Sydney, det här kan vara början på något riktigt bra! Sa hon.
_______________________________________________________________________________________________
Jag tror jag skrev lite fel i en tidigare episode, när hon uppträdde med honom var han på sin USA TOUR och nu ska han på sin WORLD TOUR ;)

- Bra, sa jag och blinkade till honom innan jag gick vidare in i mitt rum.

Jag satte mig ner och andades djupt en stund innan jag blev avbruten av att Scooter kom in i rummet.

- Dags att be, sa han och jag reste mig och följde efter honom till sällskaps rummet där alla stod samlade i en ring.

Jag klämde in mig mellan Scooters flickvän Carin och Justin, Ryan harklade sig och började:
"Dear God, we thank you for this day and we thank you for making this happen. Thank you for helping us help Justin do this show. Thank you for all the fans, who are the reason we are here right now. We are so grateful we have these amazing jobs and the chance to make other people happy. Bless Justin and bless the whole crew tonight and help us make this into an unforgetable show. In Jesus' name..."

- Amen, sa alla och började applådera.
- Duck, duck, duck, duck. Kvack, kvack, kvack. ZOOM, skrek alla förutom jag som stod och garvade åt dom.

- Vad var det där, tjöt jag och skrattade ännu mer.

- Det är bara en sak vi gör, skrattade Ryan.

Jag skulle inte upp på scenen på ett ganska långt tag men jag satte mig ändå precis innanför det svarta skynket som ledde ut till den stora scenen så jag kunde höra på konserten. Tiden rusade iväg och jag ryckte till när jag kände en hand på min axel.

- Det är dags, sa Scooter och klappade mig stöttande på axeln.

- Herregud, mumlade jag nervöst.
- Scrappy! Allt funkar? Ropade Scooter till tekniken lite längre bort.

- Japp, allt funkar. Svarade han lugnt.
- Bra! Sa Scooter.

En halv minut senare kom Justin ut genom scenen anfådd.

- Underbart, sa han och begav sig tillbaka till rummet för att byta om innan han skulle sjunga med mig.

Jag hörde någon ropa någonting och jag agerade som en robot, jag tänkte inte utan gick rätt ut på scenen och när det var dags öppnade jag munnen och orden flöt ut genom munnen. Jag var som i trans ända tills Justin kom ut på scenen, de mörka jeansen passade honom perfekt och hans ben såg helt galet snygga ut i dom. När det kom till hans bit närmade hans sig mig och stannade inte förens han var en halv decimeter ifrån mitt ansikte, han la handen på min midja och drog mig närmare sig. Jag blev lite besvärad av det här, men jag stod kvar och log. Resten av låten flöt på, och vi avslutade längst fram på scenen och man såg alla människors ansikten. Det var bland det härligaste jag någonsin varit med om, känslorna svämmade över och mina ögon fuktades av tårar. 
- Tack så mycket, ropade jag. 
- Give it up for Sydney Reed, skrek Justin och vi gick tillsammans tillbaka bakom scenen.

Alla samlades runt oss och de fina kommentarerna om hur bra vi hade varit regnade över oss. Jag bara stod där och log lyckligt mot dom. Justin var tvungen att gå tillbaka ut på scenen igen och göra klart de sista låtarna, jag stannade och lyssnade klart på konserten och kände mig varm och glad.

Efter konserten kom mamma in backstage och hon blev presenterad för alla, jag var så trött efter en lång dag att jag höll på att somna medan vi satt i sofforna i ett av de många rummen. 
- Ska vi åka hem? Frågade mamma.

- Mm, låter som en bra idé. Svarade jag och reste mig upp.

- Tack så jätte mycket för den här möjligheten, det här är en av de bästa uppleversena i mitt liv. Sa jag och log mot dom.
- Det är vi som ska tacka dig Sydney, sa Scooter.
- Du var verkligen grym, sa Justin.

- Tach hörrni! Sa jag och gav alla en kram innan jag och mamma lämnade den enorma byggnaden bakom oss.

- Du var fantastisk, sa mamma när vi satt i bilen på väg hem.

- Tack, sa jag och log stort mot henne.

- Det var helt otroligt, jag kan inte fatta att mitt första riktiga framträdande var inför flera tusen personer. Sa jag drömmande.

- Aa, du är född under en lyckostjärna du gumman. Sa hon.

Resten av bilfärden satt vi och tittade ut i den mörka vackra natten under tystnad. När vi parkerade hemma gick jag direkt upp till mitt rum och bytte om till en av Sashas gamla tröjor och tvättade bort sminket. Jag borstade snabbt igenom håret och satte upp det i en hög toffs innan jag gick och la mig i sängen. Jag tog fram min iphone och skrev snabbt iväg ett sms till Sasha.

- Jag kan bara föreställa mig hur det kommer låta, skrattade jag.

- Ja du, hej föresten. Jag är Pattie, Justins mamma. Sa hon och sträckte fram handen.

- Syndey, sa jag och skakade hennes hand.

- Kul att träffa dig Sydney, Justin berättade om dig. Sa hon och log.

- Åh, jaha. Sa jag och blev lite generad.

Under soundchecket svarade han på några frågor och hade bara allmänt skoj.

- Snart ska vi börja fixa inför konserten men först vill jag presentera en speciell person som kommer sjunga med mig ikväll, Sydney kom. Ropade Justin efter mig.

Jag tog ett djupt andetag innan jag gick igenom det svarta skynket och kom ut till den stora scenen.

- Hejhej, sa jag glatt och log.
- Sydney kommer alltså sjunga Overboard med mig ikväll, och därför hade vi tänkt sjunga den för er nu så hon får öva lite. Berättade Justin.

Tjejerna skrek lite och musiken sattes igång, jag kände på kinden där en av tekniksnubbarna hade satt fast en mifronfån. Jag hade aldrig sjungit i en sån där mick förut så jag visste inte riktigt om man skulle sjunga lika högt som vanlig, men jag antog det och började sjunga. Det lät helt normalt och jag fick mer självförtroende.

De nästan fyra minutrarna jag och Justin sjöng flög fram, det var riktigt roligt. Och jag blev mer och mer avslappnad på scenen, i början hade jag bara stått stilla på samma ställe och sett ut som en pinne men nu rörde jag mig till musiken. När vi var klara skrek tjejerna ännu mer och jag log stort mot dom.

- Tack så mycket, sa jag.
- Då är soundchecket slut, men vi ses ikväll. Hejdå så länge, sa han och vi gick tillsammans in bakom scenen.

- Du var jätteduktigt, berömde Justin och gav mig en snabb kram.

- Tack, sa jag och rodnade lätt.
- Vad sägs om att hänga med mig och käka lite godis, sa Justin och torkade svetten ur pannan.

- Visst, sa jag glatt och följde med honom in till ett lite större rum jag inte hade varit i förut.

På väggen hängde det en stor tv och framför den stod det en svart skinn soffa som var lite sliten i kanterna. Vi satte oss i soffan la en påse med Swedish fish emellan oss.

- Jag älskar Swedish fish, sa han och stoppade in en till i munnen.

- Jag med, sa jag och bet av huvudet på den jag hade i handen.
- Ska vi spela? Frågade han och tittade menade mot tv.

- Visst, fast räkna inte med att jag är bra. Skrattade jag.

- Jag lär dig, sa han och log mot mig.

Vi spelade en stund innan en tjej jag inte kom ihåg namnet kom in i rummet och skulle börja fixa Justins hår.
- Sådär Justin, gå och byt om nu. Sa hon och vände sig till mig.

- Då fixar jag sminket på dig, sa hon och bad mig sätta mig ned på stolen Justin hade suttit på.
- Okej, sa jag glatt.

Hon var riktigt duktig, och hon fixade till min lockar som hade blivit till vågor istället. När jag var klar gick jag tillbaka till det lilla rummet där jag hade resten av mina saker, jag satte mig ner i en av de två fotöljerna. Jag tog lite olika toner och sjöng en liten bit av låten, efter en stund kollade jag på klockan och såg att det var 20 minuter kvar tills konserten skulle starta. Jag skulle inte uppträda förens när ungefär hälfen av den hade gått, men jag började känna mig kissnödig så jag knackade försktigt på på Justins dörr.

- Kom in, hörde jag honom ropa.

Jag öppnade dörren och ser honom stå med bar överkropp och spegla sig.

- Ehum.. Hej, jag tänkte låna toalleten om det är okej? Frågade jag generat.

- Visst, sa han och log.

Jag gick med snabba steg mit toan och när jag hade låst dörren bakom mig kollade jag mig snabbt i spegeln, jag såg inte så generad ut som jag kände mig. När jag kom ut igen hade Justin fått på sig tröjan och stod och gjorde några danssteg i mitten av rummet.

- Justin skulle du möjligtvis kunna ta en bild på mig? Frågade jag, jag hade nämligen lovat Sasha att skicka en bild på hur jag såg ut innan jag skulle ut på scenen.

- Absolut, sa han och jag gav honom min mobil.

- Smile, sa han och jag log ett stort leende mot kameran.
- Tack, sa jag när han var klar.
- Det var så lite, vem ska du skicka den till? Frågade han och såg på mig med nyfikna ögon.

- De du, sa jag och blinkade till honom.