Då såg jag en silhuett sitta på en filt som var omringad av en massa tända ljus.



- Justin? Viskade jag.

- Katherine, svarade han mjukt och vände sig om mot mig.

- Vad är det här? Frågade jag och visade en gest med handen mot filten.

- Sätt dig ner, sa han och drog ner mig bredvid honom.

- Jag vill få dig tillbaka, jag vill visa att du kan lita på mig, sa han tyst efter ett tag.

Jag visste inte vad jag skulle svara, så jag kollade bara in i hans otroliga ögon som reflekterade det mjuka ljuset från ljusen runt filten.
- Jag vill ha dig, Katherine. Jag vet inte vad jag ska göra för att du ska lita på mig igen.. Men jag lovar att jag aldrig, någonsin, mer kommer såra dig, sa han och tog mina händer i sina.
- Justin.. Jag vet inte vad jag ska säga, sa jag och svalde.

Mina känslor svämmade över på ett sett jag inte upplevt förut.
Klart jag skulle ta honom tillbaka, klart jag kunde lita på honom.

- Katherine, jag kan inte klara mig utan dig, du är i mina tankar hela tiden. Ditt skratt, ditt leende, ditt sätt att prata, din personlighet, allt.

Han kollade fortfarande in i mina ögon, och tryckte mina händer hårdare.

- Snälla Katherine, jag behöver dig. Kan du ta mig tillbaka? Viskade han.

Jag nickade och kastade mig runt hans hals.

- Såklart, viskade jag.

Han tog sina händer runt mitt ansikte och kysste mig länge.

Det var så otroligt skönt att få känna hans läppar mot mina igen, som jag hade saknat det.

- Jag.. Jag älskar dig Katherine, viskade han sedan.

- Och jag älskar dig, sa jag.
- Jag har verkligen saknat dig, viskade jag sedan.

- Jag har saknat dig också, sa Justin och höll om mig hårdare.
Jag började kyssa honom igen, mer passionerat nu.

- Kom, vi åker hem till mig, viskade han och reste sig upp.

När vi klev ut ur taxin stod vi framför en hög byggnad, och vi skyndade oss in.
När vi kom upp till Justins våning var ingen där.

- Var är Pattie? Frågade jag när vi klev in i Justins beiga rum.

- Hon är inte hemma ikväll, sa han och började genast kyssa mig igen.
Vi lade oss på sängen, och kyssarna blev allt längre och passionerade.
Jag drog av Justins tröja och drog handen över hans vältränade, hårda mage.
Han drog sakta ner dragkedjan till min klänning och kollade på mig.

- Du är så vacker, viskade han innan han drog av klänningen helt.
Jag drog av hans byxor, och sedan låg vi båda där i bara underkläder.

- Är du.. redo? Frågade han.

Jag nickade till svar, och lät det hända.

- Hur mår du idag? Frågade han försiktigt.

- Bättre, svarade jag tyst.

Justin nickade till svar tittade medlidande på mig. Vi åt frukost och jag ringde sedan mamma.
- Hej mamma det är Kristen, sa jag.

- Hej gumman, svarade hon.

- Vad sa skolan? Frågade jag.

- Du kommer få gå i din gamla skola medan du är i Kalifornien men ändå behålla din plats på Darlington, men du måste hålla bra betyg. Sa hon skarpt.

- Absolut, sa jag.

- Ditt flyg i övermorgon så du måste packa alla saker, bilen får stå kvar hos Justin och Pattie. Sa hon.

- Men hur ska jag ta mig till och från skolan utan bilen, sa jag dystert.
- Du får låna pappas, sa hon.
- Okej tack, sa jag.

Vi pratade en stund om allt jag skulle ha med mig, när jag hade lagt på satte jag mig på sängen med Justin.

- Du Justin, sa jag och kände hur mina ögon fylldes med tårar.

- Ja gumman, sa han mjukt.

- Jag ska flytta tillbaka till Kalifornien, eller jag börjar på skolan i höst igen. Sa jag och försökte blinka bort tårarna.

- Va? Ska du flytta? Frågade han chockat.
- Ja, jag vill vara med pappa hans sista månader. Sa jag.

- Men skolan då? Frågade han.

- Jag går i min gamla skola men jag kommer som sagt tillbaka i höst, förklarade jag.

- Men kan du inte stanna ett tag till? Sa han och tittade bedjande på mig.

- Det förstår du väl att jag inte kan? Sa jag och kände mig lite irriterad.
- Nej jag förstår inte, jag vill att du stannar. Sa han ledsamt.

- Jag kommer sakna dig men vi kan ju ses ibland, svarade jag.

- Jag har en massa konserter ett lång tid framöver och när jag väl är hemma känner jag inte för att åka hela vägen till Kalifornien.
- Nej jag vet att det är långt, men det är så här det blir Justin. Sa jag bestämt.
- Men tänk lite på mig Kristen, fattar du vad jag kommer sakna dig? Sa han.

- Jag kommer sakna dig med men jag förstår inte hur du kan vara så egoistisk. Min pappa är döende och du vill att jag stannar i Georiga med dig? Sa jag.
- Du måste se det från min synvinkel. Sa han surt.

- Du fattar verkligen inte, sa jag ilsket.

- Nej jag gör väl inte det, sa han utan att möta min blick.
- Om du inte kan acceptera mitt val, då är det över Justin. Sa jag och tårarna rann ner för mina kinder.

- Över? Sa han chockat.

- Ja, sa jag kort.

- Då får det tyvärr bli så, men hur fan kan du göra såhär mot mig Kristen? Sa han och jag såg att han grät.

Jag svarade inte utan plockade snabbt ihop mina saker och gick till Pattie och gav henne en hejdå kram.

- Gumman, din familj finns i mina böner. Sa hon och gav mig en till kram innan Justin kom ner för trappan.

- Vad är det Justin, frågade hon.

- Inget, jag ska skjutsa Kristen till skolan nu. Sa han och tog på sig skorna.

- Eh, det behöver du inte. Sa jag avvaktande.

- Hur skulle du annars ta dig hem? Frågade han och utan att vänta på svar gick han ut till sin bil.

Jag följde efter men innan jag gick till bilen gick jag bort till min älskade Audi och smekte den vita motorhuven, jag visste att jag inte skulle se min älskade bil på ett tag. Jag satte mig i framsätet bredvid Justin och när jag hade stängt dörren körde vi iväg.

Vi satt tysta under hela bilfärden och när vi kom fram klev jag ur bilen och sa ett kallt hejdå och slängde sedan igen dörren. Var det sista gången jag skulle se honom?

- Jag måste gå nu Justin, vi hörs, sa jag och lade på.



Morgonen efter vaknade jag av att solen lös upp mitt rum, och jag försökte gnugga ur sömnen ur mina ögon.

Jag tog mig upp från sängen och släpade mig till köket där jag åt en liten frukost bestående utav bara fläderyoghurt i en skål.
Sedan borstade jag mina tänder och mitt hår, sminkade mig, och sedan valde jag kläder för dagen.
Mamma hade som vanligt redan åkt till jobbet, så jag slapp stå och små prata med henne och kunde gå till skolan på en gång.

Vi slutade tidigare så alla dekorationer och allt till dansen skulle hinna bli klart till ikväll.

Så när skolklockorna ringde flög jag upp ur stolen jag satt på, och träffade Crystal utanför skolbyggnaden.
Vi gick hem till mig, där Crystal lämnat av sin klänning kvällen tidigare och började göra oss i ordning.

Klockan sju var vi klara och skulle precis gå ner till taxin.

Mamma tog ännu en bild, och innan vi gick tittade vi oss i spegeln.
Mitt långa hår var lockat och mina ögonlockar hade fått ett ljusrosa skimmer över sig.
Jag extra kollade så klänningen satt bra och sedan sa vi hejdå till mamma.
- Ni ser jätte fina ut! Sa hon innan vi stängde dörren efter oss.
Glatt sprang vi nedför trapporna och kastade oss in i en taxi.

När vi kom fram till skolan var det tände facklor med ljus som ledde in till aulan där alla stolar var borta, och ljuset dämpat.
- Wow, det är jätte fint här, sa jag till Crystal som nickade instämmande.

- Katherine! Crystal! Ropade Emma och kom gående mot oss.
- Hej Emma, vad fin du är! Sa jag och log mot henne.

- Ska du säga! Ni är jätte vackra, sa hon.
- Tack, sa Crystal.
Skolan hade hyrt in en DJ som just nu spelade en ganska snabb låt, och dansgolvet fylldes av elever.

- Kom! Sa Crystal och drog med mig in i massan av hoppande människor.

Någon timme senare, efter en massa dans och dricka, var jag ganska trött i benen.

Jag satt på en bänk och pratade med Gabriel, en kille i min klass.

Plötsligt ändrade DJ låten till en långsammare låt, en av Justins låtar faktiskt.

Jag önskade att han hade varit här med mig ikväll, funderade jag på när DJ:n harklade sig i mikrofonen han hade bredvid sig.

- Jag har ett meddelande till Katherine Rose, som ska gå ut till skolans baksida nu, sa han och jag stelnade till.

Menade han verkligen mig? Varför skulle jag gå dit?
- Det är bäst att du går, sa Gabriel och jag nickade bara och gick.

När jag kom ut kände jag hur det drog kyligt, och slog armarna om mig.
Jag gick sakta till skolans baksida, och undrade vad jag skulle få se.
Då såg jag en silhuett sitta på en filt som var omringad av en massa tända ljus.

Jag kände hur det bilades en klump av obehag i min mage, jag gav Justin en rädd blick. Han tittade frågande på mig.

- Ja? Frågade jag osäkert.

- Pappa är sjuk, eller han har varit det ett tag. Sa hon med en ostadig röst.

- Va? Fick jag ur mig och mina ögon fylldes med tårar.

- Vi har inte velat berätta, men det är värre än dom trodde.
- Vad är han för sjuk, snyftade jag.

- Cancer, svarade hon tyst.

Det kändes som jag fick ett slag i magen.

- Och när hade ni tänkt berätta det här för mig? Frågade jag och torkade bort tårarna.
- Det fanns hopp, men nu ser det inge bra ut. Svarade hon.

- Kommer han.. Att.. Jag klarade inte av att avsluta meningen själv.

- Han kommer inte klara sig, sa hon och jag hörde att hon grät.

Justin tittade oroligt på mig och jag tröstande armen runt mig, jag lutade huvudet mot hans axel.

- Hur lång tid har han kvar? 
- Det är svårt att säga exakt men troligtvis några månader, sa hon dystert.

- Jag packar och kommer hem direkt, sa jag snabbt.

- Nej gumman, du är mitt uppe i terminen. Läkarna säger till när det är nära, pappa vill att du stannar han vill inte att du se honom i det skick han är i nu. Sa hon bestämt.

- Aldrig, dom får skicka över uppgifterna på mejl eller något. Du får ringa skolan, jag vägrar att stanna här när min pappa bara har några månader kvar att leva. 
- Det är ditt val, men snälla Kristen tänk över det. Sa hon.

- Det finns inget att tänka över, sa jag kort.

- Jag ringer skolan alldeles strax, var är du just nu? Frågade hon.

- Hemma hos Justin, svarade jag.

- Okej, gumman. Det kommer ordna sig, jag lovar. Sa hon tröstande.

- Mm, hejdå. Älskar dig och hälsa pappa samma sak. Sa jag och la på.

Jag slängde mig runt halsen på Justin och lät tårarna rinna.

- Gumman, vad har hänt. Sa han och smekte mig tröstande över ryggen.

- Pappa, snyftade jag fram.

- Ja? Sa han mjukt.

- Han har cancer, fick jag fram och grät ännu mer.

- Kristen, jag är så ledsen för din skull. Sa han och höll om mig.

Resten av kvällen gick åt till tårar och Justin satt troget vid min sida och assisterade mig med servetter. Mamma hade pratat med Pattie som kommit in med mat på rummet och hälsat att jag inte behövde gå till skolan imorgon. 
- Justin jag vet inte vad jag ska ta mig till, snyftade jag fram.

- Det kommer ordna sig på något sätt, jag lovar. Sa han tröstande och pussade min panna.

Tillslut kändes det som om tårarna var slut, och jag gick och tog en dusch innan Justin bäddade ner mig i hans säng.

- Jag älskar dig Kristen, och jag kommer stötta dig genom det här. Viskade han och höll om mig.

- Tack för jag har dig, sa jag och lutade pannan mot honom.

Vi stod och kysstes en stund innan vi gick vidare hand i hand genom parken.
- Fryser du? Frågade Justin mig efter en ganska lång promenad.

- Lite, med gav jag och drog min tunna kofta tätare omkring mig.
- Ska vi åka hem? Frågade han oroligt.

- Aa, vi kan väl åka hem till dig? Frågade jag.

- Absolut, svarade han och log.

Vi gick tillbaka mot bilen och körde hem till Justins stora villa.

- Hej mamma, ropade Justin när vi kom in genom dörren.

- Hej gubben, sa Pattie och gick för att hälsa.

- Hej Pattie, sa jag och gav henne en kram.

- Hej Kristen, sa hon och log stort mot mig.
- Hur är det? Frågade hon.

- Underbart, fast mycket i skolan. Svarade jag och suckade när jag tänkte på provet som jag hade imorgon.
- Förstår det, svarade hon.
- Själv då? Frågade jag och log.
- Jo det är bra, svarade hon.
- Mamma.. Sa Justin.

- Oj förlåt, jag ska inte störa något mer. Men det var roligt att se dig Kristen, sa hon och vände sig om och gick.

Vi gick upp för den stora trappan och mot Justins rum.

- Vad ska vi hitta på? Frågade han mig.

- Kan vi inte bara ta det lugnt, svarade jag och satte mig på sängen.

- Absolut, film? Frågade han och log stort.

- Super, svarade jag.

Vi satte på en film och la oss bredvid varandra på sängen. Jag tröttnade ganska snabbt på filmen och sysselsatte mig med att granska Justins vackra ansikte. Jag kunde verkligen inte fatta att han var min, bara min. Jag kunde inte låta bli utan lät min hand glida in under hans tröja, han tittade på mig och log. Jag lutade mig fram och kysste hans mjuka läppar, han besvarade ivrigt kyssen och jag drog försiktigt i hans t-shirt.

- Redo? Frågade jag.

- Mm, mer än någonsin. Mumlade han till svar.

Han drog av sig sin tröja och la sig försiktigt över mig, han kysste mig passionerat och vi båda ryckte till när min mobil började ringa.

- Fan, muttrade jag och reste mig motvilligt upp.

- Hej det är Kristen, svarade jag lite irriterat.

- Hej gumman, det är mamma.
- Hej mamma, svarade jag glatt.
- Jag har någonting att berätta, sa hon och det lät som hon skulle börja gråta vilken sekund som helst.

Brandon bara ryckte på axlarna och gick iväg.



Jag var ganska chockad, jag kunde inte förstå att han gjort slut med mig.

Jag var inte direkt ledsen, man kunde inte vara med någon som var så svartsjuk att man inte kunde umgås med någon annan än honom.

Visst var det fel av mig att glömma bort våran dejt, men ändå.
Ändå fick jag en klump i magen, för jag gillade verkligen Brandon.

Jag upptäckte att Justin smsat mig och frågat hur det hade gått.

"Dåligt." Var det ändå jag svarade.

"Ojdå, ska jag komma förbi? Kram"
Jag suckade, och kom fram till att jag faktiskt inte ville träffa Justin just nu.

"Nej, jag vill vara för mig själv"
Sedan ringde jag upp Crystal och vi pratade hela vägen hem.
Den kvällen kunde jag inte somna, utan låg och vred mig i flera timmar.

Dagen efter var en torsdag, torsdagen innan dansen.

Jag hade ingen att gå med nu, när Brandon och jag tydligen inte skulle gå dit med varandra.
Jag var lite nervös över att träffa honom på morgonen, men mådde inte särskilt dåligt över att vi inte var tillsammans något mer.
Men jag såg knappt skymten av Brandon på hela dagen, och det påminde mig lite om hur det slutat med Aaron i somras.
- Imorgon smäller det, sa Crystal innan vi skiljdes åt efter skolan.

- Absolut! Nickade jag och log stort.

Senare på kvällen ringde Justin och jag suckade djupt, jag var verkligen inte på humör för att prata med honom.

- Hallå?
- Hej, det är Justin, svarade han glatt.

- Jo, jag vet, sa jag irriterat.
- Okej.. Hur mår du? Frågade han lite osäkert.

- Sådär, sa jag kort och visste att jag var löjlig.

- Är du sur eller något? Frågade han försiktigt.

- Brandon gjorde slut med mig igår, berättade jag.

- Jo, jag antog det, och jag vill säga att jag finns här.

- Okej, tack, sa jag men lät fortfarande lika irriterad.

- Vad hände? Men Brandon alltså, sa Justin.

- Han gjorde slut med mig för att jag umgicks med dig.

- Oj då, det var inte så bra. Svartsjuk? 
- Jo, han var ganska svartsjuk, vilket inte är så bra. Men ändå, om du inte kommit tillbaka hade vi inte behövt göra slut, sa jag och det kändes så skönt att få avreagera mig på någon, även om det råkade vara Justin.

- Eh, förlåt? Sa han tveksamt.

Jag svarade inte och Justin harklade sig besvärat.

- Vill du träffas så kan vi kanske prata om det, eller något? Föreslog han efter en stund.

- Nej, jag tror inte det, sa jag kort.

- Snälla Katherine, det kan väl inte vara mitt fel att Brandon gjorde slut med dig? Du kan väl inte vara sur på mig på grund av det?
Jag visste att jag betedde mig riktigt barnsligt, men jag ville inte sluta.

Jag tog ett djupt andetag och försökte ta mig samman lite.

- Nej, det är det inte. Förlåt Justin, jag vet inte vad som flög i mig.

- Det är lugnt, sa han.
- Det känns bara så konstigt att han gjorde slut med mig, och det påminner mig om.. i somras, fortsatte jag.

Han svarade inte direkt, så jag pratade på.

- Jag vet att du sagt förlåt flera gånger, och jag har förlåtit dig. Men jag har bara svårt att glömma allt och lita på dig igen, sa jag.
- Det var.. inte så bra, sa Justin.

- Nej, sa jag och det blev en jobbig tystnad.
Då ropade mamma på mig från köket och bad mig komma ut dit.

- Jag måste gå nu Justin, vi hörs, sa jag och lade på.

- Vi syns, antar jag, sa Justin tveksamt och jag nickade lite lätt till svar innan jag började gå hemåt.



Morgonen efter var det, som vanligt, skola.
Vid lunchen kom Brandon fram till mig och frågade om vi skulle hitta på något senare på eftermiddagen.

- Absolut, vad hade du tänkt dig? Frågade jag och log.

- Du får se, lova bara att du kommer till Bethseda Fontänen vid sjön i Central Park klockan sju ikväll, sa Brandon och blinkade lite åt mig innan han gick.

När jag kom hem ringde telefonen och jag antog att det var Brandon.

- Hejsan, svarade jag.

- Hej, det är Justin.

- Hej Justin, svarade jag.

- Jag undrar iallafall du skulle träffas igen? Frågade han.

- Nu? Idag? Frågade jag.

- Aa, typ, sa han.

- Ähum, jag har en sak senare ikväll men jag hinner träffas en liten stund, sa jag och sneglade på klockan som bara var fyra än så länge.

- Bra, jag är hos dig om tre minuter, sa han och lade på.

- Tre minuter? Men va? Sa jag högt för mig själv och skrattade lite.

Och tre minuter senare ringde det på dörren, och Justin stod där utanför.

- Hur kunde du komma hit så fort? Frågade jag och log.

- Jag stod faktiskt utanför huset när jag ringde dig, sa Justin och skrattade till lite.

- Okej, det är ju helt normalt, sa jag och skrattade jag med.
Vi gick ut och promenerade utan något egentligt mål genom stan.
- Så.. Du har en pojkvän? Frågade Justin efter ett tag.

- Japp.

- Vad heter han? Frågade han nyfiket.
- Brandon Hill, svarade jag.

- Är han snyggare än mig? Frågade Justin lekfullt.

Jag bara skrattade och började prata om något annat.

Efter ett tag bestämde vi oss för att fika på ett café, och jag hade inte tankar på något annat än Justin.

Stämningen hade varit lite stel i början, men inte nu längre.

Jag satt och smuttade på en kopp te där jag satt bredvid Justin och kollade ut över New York som just nu mörknade.

Jag funderade på när jag behövde vara hemma och sneglade på klockan.

Redan halv åtta, tänkte jag och sekunden efter stelnade jag till.

Jag hade hela kvällen känt på mig att det var något jag glömt bort, men det var först nu det klickade.

- Fan, viskade jag.

Jag skulle mött Brandon i Central Park klockan sju.

- Vadå? Frågade Justin lite oroligt.

- Jag.. Jag skulle träffat Brandon, jag lovade, sa jag och flög upp från soffan vi satt på.

- Katherine, vänta! Ropade han efter mig när jag rusade ut ur caféet.

Jag rusade ut till den nu kyligare luften och kastade mig in i första bästa taxi.

- Central Park, sa jag till chauffören.

Skit också, hur kunde jag glömma bort att jag skulle träffa Brandon?
Efter några minuter som kändes som evigheter stannade äntligen taxin och jag kastade åt honom några sedlar.

Jag skyndade mig mot fontänen, och såg att klockan redan kvar kvart i åtta.

Då såg jag Brandon gå sakta med en massa saker i sina händer.

- Brandon! Ropade jag och sprang den sista biten mot honom.

- Var har du varit? Frågade han surt.

- Förlåt, jag glömde bort tiden. Jag var med en kompis.

- Vem? Frågade han kort.

- En kompis bara, sa jag.

- Samma som du varit med de senaste dagarna? Vem är det egentligen? Frågade han och rynkade pannan.

- Jag träffade honom i Atlanta, sa jag undvikande.

- Vad heter han? Frågade Brandon och såg ilsken ut över att det inte var en tjej jag hade träffat.

- Justin.. Bieber.

- På allvar? Justin Bieber? Brandon såg alldeles ursinnig och jag försökte lugna honom.

- Ta det lugnt, vi är bara kompisar nu, sa jag och ångrade genast att jag hade lagt till ordet nu.

- Nu? NU? Var ni mer än kompisar FÖRUT? Skrek Brandon.

Jag svalde hårt och nickade lite.

- Fyfan Katherine, hur kunde du bara glömma bort mig? Du lovade, sa Brandon och då såg jag vad han höll i.

En korg med mat och en rutig filt.
- Förlåt, sa jag uppriktigt.

- Vi firade en och en halv månad idag, men Justin var tydligen viktigare, sa Brandon och sa Justin namn med avsky.

- Men det är du som är min pojkvän, det är dig jag vill ha, sa jag och försökte krama honom.

- Glöm det Katherine, jag orkar inte med det längre.

- Va? Jag har träffat Justin tre gånger och du orkar inte med det längre?
- Precis, jag gör slut, sa Brandon.

- Haha, du skämtar väl? Sa jag och spärrade upp ögonen.

- Varför skulle jag? Frågade han irriterat.

- För att jag har bara träffat honom tre gånger, hur kan du göra slut på grund av det? Sa jag och kunde knappt tro mina öron.

Brandon bara ryckte på axlarna och gick iväg.

Jag somnade snabbt, med ett stort leende på läpparna.



Jag sov länge på söndagsmorgonen, och när jag vaknade var mamma inte hemma.

Jag hittade en lapp där det stod att hon var ute och såg på bio med en väninna.
Jag ägnade dagen åt att promenera runt i Central Park med Crystal, och under kvällen tittade jag på några avsnitt av Pretty Little Liars.

På måndags morgonen försov jag mig, så jag fick slänga på mig kläder och lite smink innan jag fick skynda mig ner till tunnelbanan.
Precis vid sista ringningen kom jag fram till skolan och rusade snabbt intill klassrummet sekunderna innan min klassföreståndare startade uppropet.
- Nu hade du tur, kommenterade Mr Black, som han hette, när jag kastade mig ner på min plats.

Jag log bara till svar och kände hur min mobil vibrerade till.

"Vad hittar du på? Kram Justin"
Jag kunde inte låta bli att le åt smset, det kändes så bra nu - som att vi faktiskt var kompisar.

Det trodde jag aldrig att vi kunnat bli, inte efter hur ledsen jag blev.
Jag svarade att jag var på skolan, och sedan ringde det ut till första riktiga lektionen.

I korridoren stötte jag på Brandon, som verkade lite sur.

- Vad är det? Frågade jag.

- Du ringde inte i lördags, sa han.

- Förlåt, jag kom hem sent, ursäktade jag mig.
- Vem träffade du? Frågade han.

- En gammal kompis bara, sa jag och viftade med handen för att visa att det inte var någon speciell.
- Okej, jag måste gå nu, har geometri, sa Brandon och kysste mig lätt.

På tisdags eftermiddagen ringde Justin och undrade om jag ville hitta på något.
Jag svarade ja och trettio minuter senare träffades vi på ett café.
- Du är visst inte så upptagen med saker just nu, sa Justin och log retsamt.

- Äh, tyst! Jag ville bara inte träffa dig förut, jag trodde inte vi kunde bli kompisar igen, svarade jag.

- Varför inte? Sa han och rynkade pannan.

- Jag var väldigt ledsen efter.. det som hände, sa jag.
- Jaha, oj förlå.. Började Justin men jag avbröt honom.

- Du behöver inte be om ursäkt igen, snälla! Bad jag.
- Okej då, sa han och log stort.

Efter någon timme behövde jag ge mig hemåt och plugga inför ett prov och när Justin kramat om mig tänkte han efter en stund.

- Du vet vad jag sa i Atlanta? Att det inte skulle funka mellan oss?
Jag nickade bara lite lätt.

- Jag har tänkt på det. Och just nu bor jag ju här ett tag framöver, och vi kan säkert lösa det sen, började Justin men jag skakade på huvudet.

- Vad snackar du om? Frågade jag förbryllat.

- Vi kanske kan försöka igen? Föreslog Justin.

- Nej. Jag.. Det går inte! Stammade jag fram.

- Varför inte? Frågade han oblygt.

- Jag har en pojkvän Justin, sa jag.

- Oj, det visste jag inte, sa han generat.

- Det är lugnt, sa jag och kände genast hur stel stämningen blev.
- Vi syns, antar jag, sa Justin tveksamt och jag nickade lite lätt till svar innan jag började gå hemåt.

Det blir otroligt mycket roligare att skriva då, när man får cred ;)

- Mm, men jag ska gå nu, vi hörs! Sa jag och vi lade på.



Justin ringde inte på söndagen, eller på måndagen, så jag tänkte att han inte skulle ringa någon gång senare heller.
Jag kände mig lite besviken, även fast jag inte direkt ville att han skulle ringa mig.
Men på tisdags kvällen ringde min mobil, och när jag såg att det var han som ringde kunde jag svära på att mitt hjärta hoppade över ett slag.

- Hallå? Svarade jag.

- Hej, det är Justin, hörde jag hans röst säga.

Den var lika mjukt som vanligt, kanske aningen mörkare.
Jag visste inte vad jag skulle svara utan mumlade bara fram ett jaha.

- Jo, jag undrade om du ville träffas någon dag? Frågade han.

- Jag sa ju att jag hade ganska mycket att göra, svarade jag.

- I skolan?
- Ja, och utanför. Det är en skoldans om drygt en vecka, och vi har väldigt mycket prov, förklarade jag.

- Jaha. Jag vill bara träffa dig, snabbt, och prata lite. Det hinner du väl?
- Jag kanske inte vill träffa dig igen, sa jag kort.

- Ähum, jag vill också be om ursäkt för hur det slutade i Atlanta.

- Det är lugnt, sa jag.

- Vad bra, kan vi inte träffas då? Sa han och lät lite lättad.

Jag tänkte en stund, och upptäckte att jag betedde mig som en barnunge.

- Jo, vi kan väl det, svarade jag tveksamt.

Vi bestämde oss för att träffas på lördagen, veckan innan dansen.
Dagarna rullade på, och plötsligt stod jag framför garderoben dagen vi skulle träffas.

Jag drog ut lite olika kläder, men bestämde mig efter ett tag för att bara ta på mig ett par jeans och en enkel tröja.
När jag klätt på mig vibrerade mobilen till och jag såg att jag fått ett sms från Brandon.

"Hej sötnos! Vad ska du hitta på idag? Pussar Brandon."
Jag funderade på vad jag skulle svara en stund, och bestämde mig för att inte gå in på några detaljer om vem jag skulle träffa.

"Hej gulle! Jag ska träffa en gammal kompis, vi kan väl höras ikväll? Puss"
Jag satte upp håret i en hästsvans innan jag begav mig mot Times Square där Justin ville träffa mig på TGI Friday.

- Katherine, vad fin du är, hälsade Justin och log mot mig när vi träffades utanför restaurangen.

- Tack, du med.
Jag kände mig lite mer avslappnad i Justins sällskap nu, och var inte lika sur längre.

Vi beställde in mat och pratade om allt möjligt.

- Jag skulle vilja be om ursäkt en gång till för vad som hände i Atlanta, jag skötte det inte särskilt snyggt, sa Justin med allvarligare röst.

- Det är lugnt, det sa jag ju, upprepade jag.

Han nickade lite.

- När är det dags för skoldansen du pratade om? Frågade Justin.

- På fredag, svarade jag och log stort.

- Har du köpt en klänning ännu?

- Jag gjorde faktiskt det när vi träffas på stan förut, berättade jag.

- Åh, är den fin? Frågade Justin.

- Jaa, jätte fin, sa jag och nickade.
- Då passar den säkert dig jätte bra, sa Justin och blinkade lite åt mig.
Jag fnittrade lite, och tog en tugga av en bit bröd.

- Var bor du här i New York? Frågade jag.

- Jag bor på Upper East Side, nära Central Park, berättade han.

- Trevligt, sa jag.

Efter vi ätit upp vår middag gick vi runt lite runt Times Square och Broadway innan vi bestämde oss för att ta en glass på Pinkberry.

- Åh, jag älskar att fixa toppingen till yoghurten, kommenterade jag när vi betalat och fått våra glassar.

Justin tog en stor bit yoghurt på sin sked och grimaserade sekunden efter.

- Brain freeze, pep han och jag började skratta högt.

Kvällen hade varit jätte trevlig, och det hade inte kommit fram alltför många fans till Justin och bett om autografer.
- När ska du vara hemma? Frågade Justin och tittade på klockan.

- Jag har ingen speciell tid, men jag börjar bli trött.
- Då tar vi en taxi hem, avgjorde Justin och vinkade in en gul taxi till oss.

- Jag har haft det jätte kul, sa jag uppriktigt.

- Jag med, vi får höras snart igen! Sa Justin och kramade om mig snabbt.

Jag hoppade ut ur bilen, smällde igen dörren och taxin rullade genast iväg.

När jag kom in genom dörren var klockan halv tolv, och mamma sov redan.
Jag smög in till badrummet och tog en snabb dusch.

Sedan tog jag på mig pyjamas och kröp ner i sängen.

Jag somnade snabbt, med ett stort leende på läpparna.

Jag vände mig om och såg ett välbekant ansikte.



- Justin? Sa jag och blinkade för att kolla att jag inte inbillade mig.

- Hej, sa han och log mot mig.

- Hej, sa jag och log inte tillbaka.

Det kändes så konstigt att se honom igen, jag trodde inte jag någonsin skulle träffa honom igen.

- Det var.. länge sedan, sa han.

- Mm, det var ett tag sedan.

- Vem är din kompis? Sa han och kollade på Crystal.

- Jag heter Crystal, svarade hon och skakade hans hand.

- Hej Crystal, sa han och log sitt charmiga leende.
- Hej, svarade hon och log tillbaka.

- Vad gör du här? Frågade jag Justin tyst.

Det gjorde ont att se honom igen, han hade verkligen sårat mig.

- Jag har faktiskt hyrt en lägenhet här i New York för några månader, vi håller på att fixa det sista till min skiva.
- Jaha.

- Vill du träffas någon dag? Vi kanske kan ta en fika och prata? Föreslog han och försökte möta min blick men jag tittade envist bort.

- Jag är faktiskt ganska upptagen nu, sa jag kort.

- Men en fika hinner du väl med? Försökte Justin och log.

- Nej, jag vet inte riktigt, sa jag.

- Okej.. Jag kan väl ringa dig så får vi se? Sa Justin.

- Visst, sa jag, men vi måste nog gå nu.

- Eh, okej. Men hejdå då Katherine, jag ringer dig, sa han och vinkade lite tafatt.

- Herregud, viskade jag till Crystal när Justin gått.

Jag kände hur hela mitt huvud snurrade.

- Hur är det? Frågade hon och såg lite orolig ut.

- Det är nog bra, jag är bara chockad. Jag kan inte förstå att han är här.
- Jag förstår det. Vill du träffa honom igen? Frågade Crystal och klappa mig på ryggen.

Jag skakade på huvudet.

- Nej, jag tror inte det.

- Då behöver du inte träffa honom igen, det är lugnt, sa Crystal.

Jag tog ett djupt andetag och samlade mig.

- Ska vi fortsätta leta nu då? Frågade jag och syftade på klänningar inför dansen.

På kvällen hyrde jag med mig en film hem till mig och mamma, då Pete var bortrest på en affärsresa.

- Hittade du något gumman? Frågade mamma när jag klev in genom dörren.

- Ja, jag hittade en jätte söt klänning. Och jag hyrde en film åt oss!
- Vad gulligt av dig, vi kan väl titta på den på en gång? Fast först vill jag se din klänning, sa mamma.

Jag tog upp den ur påsen, den var lång och hade en vacker rosa nyans.

- Den är väldigt vacker, sa mamma och kände på tyget.

- Visst är det! Instämde jag.

- Ska jag sätta på filmen?

- Ähum, gör det, jag måste bara ringa ett samtal först, sa jag och gick in till mitt rum.

Sedan slog jag hemnumret till Caitlin.

- Hej det är Christian Beadles, svarade Chrisitan.

- Hej, det är Katherine, hälsade jag.

- Hej! Det var ett tag sedan.

- Ja, du och Caitlin får komma hit till New York om ett tag tycker jag! Sa jag och log åt tanken på att få träffa dem igen.

- Absolut! Jag antar att du vill prata med Caitlin, sa Chrisitan och ropade på henne.

- Mm, faktiskt. Vi hörs, sa jag och väntade på att Caitlin skulle ta luren.

- Hallå?

- Hej, det är Katherine, svarade jag.

- Hejsan, sa Caitlin.

- Jag träffade på Justin idag, på stan, berättade jag.

- Gjorde du? Frågade hon överraskat.

- Visste du om att han skulle hit? Frågade jag på en gång.

- Ja, alltså.. Det var det jag tänkte berätta när du ringde förut, men han bad mig att inte göra det, förklarade hon.

- Det är lugnt, jag ville bara veta, sa jag.

- Ska ni träffas igen?

- Jag vet inte.. Sa jag tveksamt.

- Okej, gör som du vill!
- Mm, men jag ska gå nu, vi hörs! Sa jag och vi lade på.

- Men vi syns imorgon! Ropade Crystal när hon gick över gatan till sin lägenhet.



Veckorna rullade på, skolan började på riktigt och allt gick tillbaka till det vanliga.
- Katherine, vi måste handla klänningar till dansen snart! Sa Crystal när vi gick till skolan en morgon i slutet av september.

- Just det! Dansen är om två veckor, eller hur? Frågade jag och log.

Crystal nickade och vi svängde in på 91st street och såg skolan.

- Där kommer drömkillen, kommenterade Crystal när min nya pojkvän, Brandon gick mot oss.

Vi hade börjat dejta efter någon vecka att skolan börjat, och han var verkligen jätte söt.

- Brandon, hälsade jag och kysste honom snabbt på munnen.

- Hej, svarade han och log mot Crystal.

- Kom, det ringer in snart, sa hon och gick mot den stora dörren som ledde in till skolan.

- Oh my BIEBER! Tjöt Emma under en lektion i Amerikans historia och stirrade på sin mobil.

Jag kände ett litet hugg i magen, jag hade nämligen inte tänk så mycket på Justin på flera veckor.

Det hade tagit ett tag, men jag hade faktiskt kommit över honom nu.

- Emma, varför har du din mobil på under skoltid? Skällde läraren och tittade surt på henne.

- Förlåt, förlåt, det är bara det att det precis blev bekräftat att Justins nya skiva kommer släppas inom två månader, sa Emma och log stort.

Jag tittade ut genom fönstret och försökte tänka på annat.

- Får jag din mobil nu, sa läraren och Emma gav motvilligt den ifrån sig den.

- Så, Ryan, kan du förklara lite om det jag nyss berättade om, bad läraren och lektionen tog fart igen.

Senare den dagen, när jag satt på min säng och pluggade, ringde Caitlin.

- Hej, hur mår du? Frågade hon.

- Jag mår bra, fast det är ganska mycket i skolan, svarade jag.

- Samma här, hur är det med Brandon?

- Åh, det är toppen! Vi firade en måndag för någon dag sedan, berättade jag och log åt minnet av picknicken på Sheep Meadow i Central Park.

- Okej, jag tänkte bara säga att.. Eller, alltså.. Stammade Caitlin.

- Vadå? Frågade jag.

- Ähum, det är så att.. Jus.. Eh, det var inget, jag måste verkligen gå nu. Hejdå! Sa Caitlin.

- Vänta, sa jag med Caitlin lade på i örat på mig.

Jag skakade på huvudet och undrade vad det var hon tänkte berätta, men jag antog att det inte var någon viktigt och fortsatte med läxorna.

På kvällen tog jag ett långt, bubbel bad och när jag kom upp från det kom mamma hem från jobbet med thai-mat.

- Åh, vad gott! Jublade jag och virade en handduk om mitt hår och kröp in i min lurviga morgonrock.

- Dukar du? Frågar mamma medan hon ställde fram maten på bordet.

- Visst, sa jag och dukade fram tallrikar och glas samtidigt som Pete kom in i köket.

- Thai-mat, mumms! Kommenterade han och satte sig på en stol bredvid mamma.

Vi högg in på maten och efter ett tag harklade mamma sig.

- När tänkte du fixa en klänning inför dansen? Frågade hon och torkade sig om munnen.

- Imorgon faktiskt, med Crystal.

- Vad trevligt, sa mamma och tog en stor tugga.

Dagen efter var det lördag, så jag och Crystal gav oss ut på stan tidigt.

- Åh, jag vill in på TJ Maxx sedan! Sa Crystal när vi gick in på Starbucks för att köpa en varsin dricka.

- Absolut, sa jag och vi gick fram till disken och beställde det vi ville ha.

När vi några minuter senare gick ut genom dörren med våra drickor i händerna och fortsatte nedför gatan mot TJ Maxx.

Plötsligt hörde jag en mörk röst.

- Katherine?

Jag vände mig om och såg ett välbekant ansikte.

- Gud, förlåt Crystal, jag missade dig, förklarade jag innan vi gick in på butiken.



Två veckor senare var det dags för skola och jag tog mig trött upp ur sängen.

Jag stapplade halvt vid medvetande mot garderoben, där jag drog ut ett par ljusa jeans och en kort, ljusrosa tunika.
Jag drog en borste genom håret som jag lockat kvällen innan, och sminkade mig snabbt.

Mamma hade redan åkt till jobbet, så jag hade lägenheten själv.

Det var varmt ute, så jag drog bara på mig en glest stickad, beige cardigan innan jag började gå mot Starbucks där jag skulle möta Crystal och äta frukost.

- Hej, sa jag och log mot Crystal när jag såg att hon redan satt och väntade vid ett bord.

- Hej, kom nu! Sa hon och drog mig mot kassan.

- Vad vill ni ha? Frågade en söt tjej med rödblont hår.

- Jag vill ha en panini med mozzarella och tomat, och en juice, sa jag och betalade.

En halvtimme senare hade vi ätit upp och begav oss mot våran skola, Trinity School.

Vi gick in i den bruna byggnaden som redan var full av elever.

- Crystal! Katherine! Ropade en röst och sekunder efter kramade någon om mig.

- Hej, Emma, sa jag och vände mig om.

Emma var lång, med nästan svart hår, och hon hade blivit riktigt brun under sommaren.

- Hur var det i Brasilien? Frågade Crystal medan vi gick mot aulan där vi skulle ha uppropning.

- Det var jätte varmt, och det var kul att få träffa mina kusiner igen!
- Vad kul, sa Crystal.

- Hur var eran sommar? Frågade Emma.

- Den var jätte härlig, berättade Crystal.

- Och din då Kath?

- Eh, min? Den var.. bra, berättade jag.

Jag tänkte inte dra upp Justin något mer, jag skulle glömma bort allt som hänt.

- Du var i Atlanta va? Frågade Emma.

Jag nickade och log lite.

- Åh, såg du Justin? Frågade Emma genast.

Just det, hon var ett stort Justin fan.

- Justin? Frågade jag och spelade dum.

- Bieber? Han bor typ där, såg du honom?
- Ähum.. Nej, eller.. Jag såg kanske en skymt av honom, ljög jag dåligt med Emma verkade inte genomskåda mig.

- Verkligen? Hur var han? Hur såg han ut? Emmas röst blev ljus och hennes ögon lyste.

Han var underbar, tänkte jag men det sa jag inte.

- Jag såg han inte på nära håll, fick bara en skymt, hittade jag på och andades ut när rektorn harklade sig och började prata om skolans mål med oss elever.

Efter uppropningen hade varje klass ett snabbt möte i sina klassrum, och jag fick mitt schema för året.

Efter det var skoldagen slut, och jag promenerade hem med Crystal.

- Är du nöjd med ditt schema? Frågade hon.

- Jadå, är du?

- Det är helt okej, förutom för att jag fick Mrs Parker i Algebra II.

- Stackare, svarade jag och rynkade pannan.

- Men vi syns imorgon! Ropade Crystal när hon gick över gatan till sin lägenhet.

- Kristen, skrek hon när hon såg mig i dörröppningen.

- Hej Susanne, jag har saknat dig. Sa jag och gav henne en kram.

- Gud, jag har saknat dig med. Fast nu måste du berätta om resan, sa hon uppspelt och vi satte oss ner och jag berättade allt i detalj.

Efter vi hade ätit lunch ringde Justin.
- Hej gumman, sa han mjukt.

- Hej älskling, vad sägs om att ses idag? Frågade jag glatt.

- Låter super, en promenad i parken? Svarade han.

- Absolut, fast bara om du kör hit min bil. Sa jag och kände hur jag saknade min älskade Audi, den stod hemma hos Justin eftersom jag ville slippa betala för att ha den parkerad på skolan.
- Som du vill, sa han.

- Great, puss. Sa jag.

- Jag är där om en halvtimme, sa han och la på.

När han svängde upp framför skolan tog jag över ratten och njöt av att höra motorn spinna när jag gasade.
- Jag fattar inte hur man kan sakna en bil, funderade jag högt.

- Sväng här, sa Justin och avbröt mina funderingar.

Jag gjorde en lite för skarp sväng och Justin trycktes mot bilväggen.

- Oups, skrattade jag.

- Försöker du döda mig? Frågade Justin dramatiskt.

- Nejdå, jag skulle bara se om du var med. Sa jag och blinkade till honom.

Vi parkerade bilen vid parken och gick hand i hand på den hårda asfalten. Det kändes att det var vår i luften och på vissa ställen i marken hade det börjat titta upp små blommor.
- Jag har en idé, sa Justin och vi gick mot ett ganska stort träd lite längre bort.

Justin tog upp en fick kniv och började rista in våra namn i trädet.

- Gör det riktigt fint, sa jag och satte mig ner.

- Såklart, sa han.
- Så nu är det klart, kom och titta. Sa han efter en stund.

Jag ställde mig upp och tittade, det stod Justin♥Kristen forever. Väldigt gulligt och barnsligt men jag älskade det.
- Du är bara för söt, sa jag och kysste honom.

- Det känns förjävligt, förklarade jag och jag kände hur mitt försök att hålla inne mina tårar inte funkade.



Crystal slog armarna om mig och var alldeles tyst.
- Jag måste komma över honom, snyftade jag.
- Det vore det bästa, sa Crystal.
- Ska vi ta något att äta? Föreslog jag och torkade bort mina tårar.
- Absolut, ska vi åka till Bubba Gump?

En halvtimma senare satt vi på Bubba Gump och tittade ut över Times Square.
- Jag är glad över att vara hemma igen, sa jag.
- Jag är glad över att du är hemma, sa Crystal och log.
- Men det känns så konstigt, att jag är här nu, och inte i Atlanta. Inte med Justin, sa jag och blinkade bort mina tårar.
- Mm, mumlade Crystal och doppade en pommes frittes i en dippsås.
- Men nu måste du berätta om din sommar! Utropade jag.
- Just det, det hade jag helt glömt bort. Du skulle bara veta vad som har hänt, började Crystal medan jag lutade mig bakåt och drack några klunkar av min lemonad.

Efter en kväll med Crystal på Bubba Gump och en lång promenad med henne i Central Park efter det, bestämde jag mig för att gå hem.
När jag kom hem var klockar elva, och mamma och Pete var hemma.
- Var har du varit? Frågade mamma där hon satt i soffan med en skål med godis i sitt knä.
- Jag var på Bubba Gump med Crystal, förklarade jag och satte mig bredvid henne och tittade på tv en stund.
Efter tjugo minuter kände jag hur mina ögonlockar började bli tyngre, och jag bestämde mig för att gå och lägga mig.
Jag sa godnatt till Pete och mamma och gick sedan in till mitt rum.
Jag bytte snabbt om till ett par gråa Love Pink shorts med matchade linne och satte upp håret i en knut på huvudet.
Jag gick till sängen och kröp ner under täcket som var vitt med turkosa och bruna detaljer och kröp ihop till en boll.
Jag låg där med slutna ögon och försökte somna, men då började minnen spelas upp framför ögonen på mig.
Min första kyss med Justin, när vi badade, när vi var ute och gick mitt i natten, och sista gången vi sågs vid klippan.
Jag försökte pressa bort minnena, och tårarna började rinna nedför minna kinder.
Jag borrade in ansiktet i en utav mina många kuddar, och försökte envist att tänka på något som inte hade med Justin att göra.

Men det var omöjligt - jag hade honom på hjärnan.

Jag klev upp ur sängen och gick fram till fönstret i mitt rum, som hade en bred fönsterkarm med flera kuddar, och en brun, mjuk filt som var glest virkad.
Jag satte mig på några kuddar och tittade ut genom fönstret, över Central park och på alla ljus nedifrån gatan.
Det kändes fel att jag befann mig här i New York, när hela jag borde vara i Atlanta.

Men det var ingenting jag kunde göra åt det, så jag bestämde mig för att försöka komma över det.

Jag skulle inte tillåta mig att tänka mer på Justin, jag hade gråtit tillräckligt över honom nu.
Jag gick tillbaka till sängen och somnade snabbt efter det.

Morgonen efter vaknade jag av att min mobil ringde.

- Ja? Svarade jag sömnigt i mobilen.

- Det är Caitlin, hördes en ljus röst svara.

- Åh, hej.

- Jag tänkte bara fråga hur du mådde? Frågade hon lite försiktigt.

- Jag mår bra, det känns skönt att vara hemma igen, svarade jag.

- Vad bra, jag var lite orolig.

- Det är bra med mig, sa jag och efter några minuter lade vi på.

Jag gick ut till köket där det stod en tallrik med en muffins på och en liten lapp bredvid.

"Godmorgon gumman, jag har åkt till jobbet och det har Pete också! Jag kommer hem runt sju, se till att vara hemma då. Kram mamsen."
Just det, det var måndag. Alla jobbade, och skolan började om två veckor.

Jag skakade på huvudet, och delade min blåbärsmuffins på mitten innan jag rostade halvorna och bredde smör över dem.
Jag satte mig vid tvn med mina muffinshalvor och ett stort glas iste och började zappa mellan kanalerna.
Av en ren olyckshändelse råkade jag sätta på en kanal som visade kändisnyheter.

"- Justin Bieber sågs landa på LAX igår, för en spelning i Staples Center" Babblade tv hallåan på och jag stängde snabbt av tvn.

Jag skickade iväg ett sms till Crystal på en gång och vi bestämde oss för att träffas och shoppa lite.

Jag bytte snabbt om till ett par vita shorts och en röd trekvartsärmad tröja och gick ut genom dörren och tog hissen ned.
När jag kom ut på gatan gick jag mot tunnelbanan och gick förbi ett tidningsställ.

Jag slängde en blick på skvallerblaskorna och så genast ett namn lysa mot mig.

Justin Bieber.

Jag snabbade på mina steg och skakade irriterat på huvudet.

Han var överallt, hur ska jag kunna glömma honom? Tänkte jag irriterat när jag satte mig på tåget.

Jag var fortfarande så inne i mina tankar att jag helt missade Crystal där hon väntade på mig vid Express utan fortsatte förbi henne.

- Katherine! Ropade hon och tog tag i min arm.

- Gud, förlåt Crystal, jag missade dig, förklarade jag innan vi gick in på butiken.

- Jag vet inte, jag är bara inte redo eller vad man säger. Sa han och tittade mig i ögonen.

- Jag fattar, jag ska inte pressa dig. Sa jag mjukt och log mot honom.
- Älskar dig Kristen, sa han och gav mig en mjuk kyss.
- Som jag älskar dig, svarade jag och tittade djupt in i hans ögon.

- Föralltid? Frågade han.

- Hand i hand, svarade jag och tog hans hand.

Dagen efter skulle Justin ha konsert, jag såg verkligen fram emot att se hur det gick till backstage.

- Älskling, viskade Justin i mitt öra och pussade min panna.
- Mm, mumlade jag.

- Vakna, vakna, vakna. Ropade han och började hoppa i sängen.

- Du är galen, sa jag sömnigt.

- Jag vet, men jag är så sjukt taggad. Idag är det konsert, sa han glatt.
- Jaja, lugna dig. Sa jag och gäspade stort.

- Upp med dig, sa han och drog av mig täcket.

Jag suckade tungt och släpade mig mot badrummet, jag tog en lång dusch och tvättade noga igenom håret så jag skulle få bort all hårspray från igår. När jag var klar satte jag på mig ett par tighta jeans och ett linne, jag sminkade mig lätt och fönade sedan håret.
- Kom nu äter vi, sa jag när jag kom tillbaka ut ur rummet.
- Undebart, jag håller på att hungra ihjäl. Klagade han.

Resten av eftermiddagen gick åt att fixa ihop allt till konserten och när Justin och jag anlände var det redan en hel hög med fans där och väntade även fast det var flera timmar innan konserten skulle börja. Dom började skrika som galningar när dom såg oss kliva ur bilen i skydd av Kenny.

- JUSTIN! Skrek som i kör.

- I LOVE YOU, skrek en annan.

Justin vinkade till dom och signerade några saker. Kenny visade oss sedan vägen in backstage, vi hälsade på alla och tittade på arenan. Den var enorm och det var en mäktig känsla att stå där mitt i den med alla hundratals tomma platser framför sig.
- Shit, vilken känsla. Sa jag och vände mig mot Justin.

- Det är fantastiskt, svarade han och gav mig en mjuk kyss.

- Sjung nått för mig, sa jag när jag hade avslutat kyssen.

- Allt för dig min prinsessa, sa han och gick fram till mikrofånen.

I got my favorite girl
Not feeling no pain, no fear
Don't have a care in the world
Why would I when you are here?

There's a moment I've been chasing
And I finally caught it out on this floor
Baby, there's no hesitation, no reservation
By taking a chance and more, oh no, because

It's like an angel came by, oh and took me to heaven
Like you took me to heaven, girl
'Cause when I stare in your eyes it couldn't be better
I don't want you to go, oh no, so

När han hade sjungit färdigt började jag applådera och kramade honom.

- Du är världens bästa Justin, mumlade jag i hans öra.

- Du är det, svarade han och smekte mitt hår.
- Vi måste sätta igång nu, insläppet börjar snart. Ropade Carin, Scooters flickvän till oss.
- Okej, sa Justin och vi gick tillbaka backstage hand i hand.

Justin värmde upp rösten och jag satt och pratade med Justins dansare och även Usher, han skulle sjunga Somebody to love med honom.
- Så där, nu är allt klart för sound checket. Sa Scooter till oss.
- Okej, jag stannar här va? Frågade jag.

- Nejdå, följ med här. Sa han och jag gjorde som han sa.

Vi stannade precis innan man gick ut på scenen.
- Vi hämtar en stol så kan du sitta här om du vill, du ser jättebra här ifrån men dom andra ser inte dig. Förklarade han.

- Underbart, sa jag och gick och hämtade en stol.

Justin sprang ut på scenen och hälsade på alla, han skämtade och sjöng om vart annat.
- Jag skulle vilja presentera någon för er ikväll, ni har säkert sätt henne i tidningarna. Sa han och gick bak mot mig.
- Eh, Justin. Sa jag lite avaktande.
- Kom nu, sa han och drog med mig ut på scenen.

- Det här är Kristen, sa han stolt.

Jag vinkade lite tveksamt och log stort.
- Hon är en av de bästa vänner man kan ha, sa han och log mot mig.

Alla applåderade och jag rodnade lätt.
- Hon har världens bästa humor, så därför ska hon få dra ett skämt förr oss. Sa han och gav mig micken.

Jag skrattade lite nervöst och drog ett av mitt och Justins skämt som alltid fick oss att vika oss dubbla av skratt. Det funkade även här, alla skrattade och speciellt Justin.

Konserten var otrolig och man såg verkligen att Justin njöt av att vara på scenen, och jag var så glad för hans skull. När konserten var slut åkte jag och Justin hem till hotellet och så fort vi la oss i sängen somnade vi direkt.

Jag hoppade in i en taxi bredvid mamma och Pete, och längtade efter att få komma hem till våningen på Upper West Side.



Jag njöt av att vara hemma medan taxibilen åkte genom Central Park, fast än jag mycket hellre skulle velat vara med Justin just nu.
Efter några minuter saktade taxin in framför det höga huset vi hade våran lägenhet i.
Jag klev ut och lyfte ur mina två svarta resväskor ur bakluckan från taxin.
Jag gick efter mamma och Pete genom receptionen som fanns längst ner i höghuset.
- Hej Mr och Mrs Rose, hälsade en kvinna som satt i receptionen och räckte mamma nyckeln till våran lägenhet.
När Pete och mamma gifte sig bytte vi efternamn till Rose, som var Petes efternamn från början.

När vi kom upp till våran våning, och in i den fräscha hallen skyndade jag mig in i mitt rum med mina väskor.
- Katherine! Vi tänkte äta ute ikväll, vi har ingen mat hemma, vill du följa med? Ropade mamma.
- Hm, kan jag inte ta en pizza slice eller något? Föreslog jag.
- Jo, visst, jag lämnar några dollar på köksbordet.
Jag stängde dörren efter mig och ställde mina väskor bredvid min stora säng.
Väggarna i mitt ganska stora rum var vitmålade, och inredningen gick i mörkt trä och turkost.
Jag öppnade en dörr som ledde in till min lilla walk-in closet och började packa upp mina kläder.

Plötsligt drog jag upp en stor tröja, Justins tröja.
Under den sista veckan hade jag fått låna den när jag sov över hos honom, och hade inte lämnat tillbaka den.
Jag luktade lite på den, och upptäckte att den fortfarande doftade efter honom.
Jag stod med tröjan tryckt mot näsan en stund innan jag hängde den på en galge.

En stund senare ringde min mobil.
- Hallå, svarade jag.
- Hej Katherine! Pep min bästa kompis Crystal.
- Crystal, hej, svarade jag glatt.
- Är du hemma nu?
- Jaa, jag kom hem för någon timma sedan, sa jag.
- Okej, vill du träffas? Frågade Crystal.
- Gärna, sa jag och kände ett plötsligt sug av saknad efter Crystal.
- Ska vi träffas i Central Park? Föreslog Crystal.
- Absolut, vi syns om en halvtimme vid Strawberry Fields, sa jag och lade på.
Jag tog på mig ett par svarta jeans och en söt, ljusrosa blus som jag matchade med en virkad basker i samma färg.
Jag hämtade pengarna från köksbordet och drog på mig min skinnjacka innan jag gick ut.

- Katherine! Ropade Crystal när jag kom gående över vägen vid Dakota Building.
- Hej, ropade jag tillbaka och sprang fram till henne.
Hon slog armarna om mig och mina näsborrar fylldes av den blommiga doften från hennes blonda hår.
- Jag har saknat dig, sa jag.

- Och jag har saknat dig! Nu måste du berätta, hur har du haft det?
- Bra, svarade jag halvhjärtat och kollade bort.

- Bra? Frågade hon tveksamt och försökte kolla mig i ögonen.
- Mm.
- Katherine, jag känner dig. Jag vet när du ljuger. Berätta nu! 
- Okej, svarade jag och började berätta om hela sommaren.

Jag berättade om allt som hänt, om hur jag efter mitt och Justins sista möte rödgråten sprungit hem till Caitlin.
Hur hon fått mig att sova över hos henne, och hur hon och Ashley hela natten suttit och försökt trösta mig.
Om hur jag bara var inne i huset de återstående dagarna i Atlanta, förutom den gången jag gick tillbaka till klippan en sista gång.
Om hur mina tårar aldrig verkade ta slut, och om hur glad jag ändå var över att vara hemma.
Och om hur tom jag kände mig.
- Åh Katherine! Sa Crystal när jag var klar och tittade på mig med sina gröna ögon som nu var blanka av medlidande.

- Det känns förjävligt, förklarade jag och jag kände hur mitt försök att hålla inne mina tårar inte funkade.

- Hej, sa jag och satte mig bredvid honom.
Han vände sig mot mig och jag blev alldeles snurrig av hans ögon.
- Hej, svarade han kort.



- Hur var det på begravningen? Frågade han.
- Bra, svarade jag och log lite mot honom.
- Katherine, jag vet inte riktigt hur jag ska förklara detta, började Justin och jag fick genast dåliga föraningar.
- Vad? Frågade jag.
- Du ska hem snart, och jag ska ha några konserter, fortsatte han och kollade på mig för att se min reaktion.
Jag var alldeles kall i hela kroppen.
- Du vet att vi knappt kommer kunna träffas något mer när du åker hem till New York, och det är nog bäst för både dig och mig och ingen får reda på om oss.
- Varför? Frågade jag tyst.
- För det blir så stor uppståndelse då. Det förstår du väl också, va? Hur som helst, jag tycker det är bäst att det vi har haft slutar här.
Han försökte se mig i ögonen, men mina var fyllda av tårar som jag inte ville att Justin skulle se så jag vände bort huvudet.
- Förlåt, men vi kan.. väl höras av ibland eller något? Frågade han mjukt.
Jag ställde mig upp och gick därifrån utan ett ord.
Jag hörde Justin sucka, och när jag kom till skogsbrynet vände jag mig om och tittade på Justin en sista gång.

Jag försökte hålla inne mina tårar, men efter jag virrat mig omkring i skogen i tjugo minuter gav jag upp och lät tårarna komma.
Jag satte mig vid en sten och hoppades att Justin inte skulle hitta mig.
Det gjorde han inte heller, och efter ett tag ställde jag mig upp igen.
Jag kände mig alldeles tom, och tårarna ville inte ta slut.

Fyra dagar senare satt jag på flygplanet hem till New York, och tänkte tillbaka på sommaren här i Atlanta.
Jag hade inte hört något av Justin, och hade inte heller hört av mig.
Jag bestämde mig för att lägga honom bakom mig, hur svårt det än skulle vara.

När jag kom ut ur JFK flygplatsen och fick andas den bekanta New York luften igen kändes allt mycket bättre.
Jag hoppade in i en taxi bredvid mamma och Pete, och längtade efter att få komma hem till våningen på Upper West Side.

Jag tänkte ringa honom senare, efter jag kollat på några avsnitt av Pretty Little Liars.



Efter några avsnitt ringde jag upp Justin och vi pratade ett tag.
Efter ett tag kom Ashley in i rummet och frågade om jag ville följa med henne på spa.
Jag sa genast ja, och lade på telefonen.

Vi åkte till spaet där vi fick en lerinpackning, massage och manikyr.
På vägen hem stannade vi vid en yoghurt shop där vi köpte en varsin yoghurtglass innan vi fortsatte hem.
Under kvällen bakade jag och mormor cupcakes och hade det allmänt mysigt.
Sedan parkerade jag, Ashley och mormor oss framför tvn och åt upp alla bakverk medan Ashleys föräldrar åt ute på en restaurang.
Jag somnade nöjt efter att ha legat och pratat med Ashley ett tag, det hade varit en bra dag.

En vecka senare satt jag i bilen påväg till flygplatsen där mamma och Pete precis klivit av sitt plan.
Veckan hade gått fort, och jag kunde inte förstå att jag bara hade fyra dagar kvar i Atlanta.
Jag hade umgåtts mycket med mormor, Ashley och Caitlin, men mest med Justin.
Aaron hade jag varken hört något från, eller sett på hela veckan.
Jag klev ut ur bilen och såg snabbt mammas blonda hår.
- Mamma, ropade jag och sprang in i hennes famn.
- Hej gumman, hur mår du? Frågade hon.
- Jag mår bra, men jag har saknat dig, sa jag.
- Jag har saknat dig också.
- Hej Katherine, sa Pete och rufsade om mitt hår.
- Hej, svarade jag glatt och vi gick mot bilen.

När vi kom hem satte sig mamma, mormor och Tyra och pratade.
Jag gick upp till sovrummet där min nya, svarta klänning till begravningen imorgon hängde.
Klockan var tio och jag bestämde mig för att somna nu så jag skulle vara utvilad till imorgon.

Morgonen efter vaknade jag tidigt, och började genast göra mig i ordning.
Jag lockade mitt hår i stora lockar, och tog försiktigt på mig min nya klänning.
Jag gick ner till köket där jag gjorde en macka åt mig.
Ashley sov fortfarande, och dem vuxna hade redan åkt till kyrkan.
Vi skulle bli hämtade 30 minuter innan ceremonin. 

När jag några timmar senare klev in i kyrkan, såg jag genast den vita kistan.
Det var redan ganska många människor där, och jag slog mig ned bredvid mamma på första raden.

På kvällen, efter begravningen och mottagningen efter, var jag riktigt trött.
Justin hade fortfarande inte ringt mig, något han lovat att göra.
Jag tänkte inte så mycket på det, utan somnade snabbt.

På morgonen efter såg jag att jag fått ett sms från Justin.

"Möt mig vid klippan klockan 11, Justin"
Jag fick en konstig känsla av smset, det var så kort och kallt.
Men jag skakade av mig det och bytte snabbt om till ett par svarta shorts och ett vitt ballonglinne.
Jag åt snabbt frukost innan jag började gå mot skogen.
Efter tio minuter såg jag öppningen mot klippan, där Justin satt.
- Hej, sa jag och satte mig bredvid honom.
Han vände sig mot mig och jag blev alldeles snurrig av hans ögon.
- Hej, svarade han kort.
--------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------
Förlåt för ingen uppdatering.

''Hej Kristen, vi hoppas att du har det underbart i London. Vi saknar dig så gumman, puss mamma och pappa.''

Jag skrev snabbt ett svar till dom och kollade sedan på klockan, den började närma sig 11 så jag bestämde mig för att väcka Justin.

- Sötnos, vackna. Sa jag mjukt och kysste honom i pannan.

- Mhm, mumlade han utan att öppna ögonen.

- Jag är hungrig, klagade jag och drog i täcket.

- Och du är jobbig, sa han retsamt och öppnade ena ögat och tittade på mig.

- Kom nu, sa jag och drog i hans arm.

- Jaja, svarade han.

När Justin vaknat till gick vi ut på stan och åt lunch, tiden rann iväg och när klockan började närma sig 3 skyndade vi oss mot hotellet. Vi skulle bli hämtade av en limosin klockan 6 och vi behövde tid att göra oss klara. Så när vi kom tillbaka till hotellet duschade vi och mötte sedan upp hans stylist.
- Jag har den perfekta frisyren till dig Kristen, sa stylisten som övertalat mig att låta honom fixa mitt hår och smink när han var klar med Justin, jag var inte direkt svår övertalad.
- Super, sa jag glatt.

Limosinen stod och väntade utanför vårat hotell några minuter i 6, Justin hjälpte mig in och jag blev förvånad över hur stort det var.

- Herregud, jag har aldrig åkt i en limosin förut. Sa jag och tittade mig chockat omkring.

- Gullunge, sa han och kysste min panna.

- Men du Justin, vad ska vi säga till alla? Sa jag och kände hur jag fick en klump i magen av nervositet.

- Ta det lugnt, vi säger att vi bara är vänner och sen får dom tro vad dom vill. Sa han och log lugnande mot mig.

- Vänner, sa jag instämmande och tog hans hand.

När vi började närma oss galan släppte jag Justins hand och började nervöst pilla på mina nagelband.

- Kristen, lugna dig. Det är ingenting speciellt, ditt ända jobb är att le och gå vid min sida. Okej? Sa han och log stort mot mig.

- Aa, det kan jag nog fixa. Men vad är det för gala? Frågade jag nyfiket.

- Välgörenhet, svarade han glatt.

När vi kom fram blev jag nästan bländad av alla kamera blixtar.

- Eh, Justin. Sa mumlade jag tyst.

Han hörde mig inte utan gick ut och höll upp dörren till mig, jag klev ut med ett stort leende på mina läppar. Justin stängde dörren och vi gick upp för mattan och in i den stora byggnaden, Justin placerade armen runt min midja och vi log mot kamerorna.
- Justin, hörde vi en tjejröst säga. 

Vi vände oss om och till min stora förvåning stod Selena Gomez där.

- Nej men hej Selena, sa Justin och gav henne en kram.

- Gud så roligt att se dig igen, kvittrade hon glatt.

- Desamma, det är någon jag skulle vilja att du träffade. Sa han och vände ansiktet mot mig.

Hon vände sig mot mig och log.

- Hej, jag heter Kristen. Sa jag och sträckte fram handen, jag ansträngde mig för att inte börja skrika av lycka. Selena var nämligen en av mina största idoler.

- Hej Kristen, vad roligt att få träffa dig. Har läst om dig och Justin i tidningarna. Sa hon och skakade min hand.

- Haha, jaha dom. Sa jag och skrattade.

- Aa, det är mycket prat om er just nu. Sa hon och log.

- Selena, jag måste bara säga att jag älskar din musik. Sa jag och skämdes lite över hur töntigt det lät.

- Tack Kristen, det är roligt att höra. Sa hon och log stort mot mig.

- Kom, sa hon och drog med oss och tog några bilder alla tre tillsammans.

Efter det behövde hon gå iväg på en interjuv men gav mig och Justin varsin kram innan hon gick.
- Herregud, Justin. Sa jag uppspelt och tvingade mig själv att inte börja hoppa.

- Det kom som en överraskning, sa han och blinkade till mig.

- Jag fattar inte att jag just träffade en av mina största idoler, sa jag drömmande.

Vi blev avbrutna av Usher som kom imot oss med ett leende på läpparna.

- Tja Justin, sa han och gjorde någon avancerad ''handshake''.

- Och det här måste då vara den omtalade Kristen, sa han och log stort mot mig.

- Det är jag, svarade jag och log mot honom.

- Du kan inte fatta hur mycket Justin har snackat om dig, svarade han och boxade Justin lekfullt på armen.

Kvällen var underbar och Justin presenterade mig för en massa männsikor, när kvällen började gå mot sitt slut satte vi oss i limosinen och åkte hem.

När vi kom in genom dörren drog Justin av sig tröjan och la sig på sängen.

- Mm, mumlade jag utan att öppna ögonen.

- Sötnos, nu. Sa han och pussade mig i pannan.

Jag öppnade ögonen och tittade på Justin som låg mitt emot mig.

- Godmorgon sunshine, sa han och log stort.

- Godmorgon min favorit pojke, sa jag och satte mig upp.
- Jag duschade medan du sov så badrummet är ditt, sa han och satte på tvn.

- Tack, sa jag och gav honom en snabb kyss innan jag gick mot badrummet.

Jag tog en dusch och upptäckte sedan att mitt hår var ett hopplöst fall så för ovanlighetens skull tog jag fram platt tången, när jag var klar med håret gick jag över till sminket. Jag tog på mascara och drog några streck med eyelinern och som avslut la jag på en mörk brun ögonskugga. Jag tog på mig kläderna jag hade valt dagen innan, ett par svarta leggins med skinn detaljer och en stor vit shorta. Jag gick tillbaka ut till rummet igen och satte mig på sängen med Justin.

- Wow, du ser fantastisk ut. Sa han och studerade mig från topp till tå.

- Tack, du med. Sa jag och kände hur kinderna hettade lite.

- Vad sägs om frukost? Frågade han.

- Låter som en bra ide, svarade jag.

Vi åt en stor frukost och mötte sedan upp dom andra, jag bestämde mig för att ta en shopping tur med några av Justins bakrunds sångare och fixa kläderna till galan. Jag hittade snabbt den perfekta klänningen, den var ljust rosa och till den köpte jag ett par matchande skor. Efter en stunds shoppande tog vi en paus och satte oss på ett café och bestämde oss för att sätta på radion så vi skulle höra Justin. I slutet av interjuven fick han frågan som fick mitt hjärta att slå hårdare.

- Dejtar du någon just nu Justin? Frågade interjuvaren.

- Inga kommentarer, sa han snabbt.

- Okej, tack för att vi fick ha dig här Justin. Ni har just nu möjligheten att se Justin live i övermorgon, missa inte det! Sa interjuvaren och vi stängde av radion.

- Oj, fick jag fram.

Vi shoppade lite till innan vi åkte tillbaka till hotellet, jag sa att jag var trött och behövde men egentligen behövde jag bara vara för mig själv. När jag kom upp på rummet la jag mig på sängen och tittade upp i taket, varför sa Justin så? Skulle vi berätta för alla att vi var tillsammans, hur skulle dom reagera? Jag avbröts i mina funderingar av att Justin kom in i rummet.

- Hej gumman, sa han glatt.

- Hej Justin, sa jag och log tillbaka.

- Vad är det? Du ser så fundersam ut, sa han oroligt.

- Nej men det är bara det att.. När du var på interjuven valde du att inte svara på frågan om du dejtar någon, svarade jag och tittade ner i marken.

- Jag vet inte om jag vill ljuga längre Kristen, sa han och satte sig bredvid mig på sängen.

- Men jag vet inte om jag är redo att bli officiell med vårt förhållande, sa jag och pillade nervöst på armbandet Justin gett till mig.
- Det är okej Kristen, jag förstår. Sa han och smekte mig över kinden.

- Tack, sa jag och log mot honom.

- Du bestämmer när du är redo, men nu tycker jag att vi tar en promenad. Sa han och drog upp mig ur sängen.

Resten av dagen promenerade vi längst gatorna och tog en båttur, dock fick Justin dölja sitt ansikte med en stor luva så vi skulle slippa alla fans. På kvällen hade vi kul med resten av gänget i hotellets spel rum och det visade sig att jag var en naturbegåvning på biljard, vi gick inte upp till hotellrummet förens klockan började närma sig halv två på natten, då tvingade Scooter oss att gå och lägga oss så vi skulle vara pigga på galan imorgon.

- Justin, sa jag när vi hade bytt om och gått och lagt oss i sängen.

- Ja? Svarade han.

- Vilka kommer det vara på galan imorgon? Frågade jag.

- En massa kändisar, sa han.

- Men jag kommer ju inte passa in, sa jag nervöst.

- Såklart du kommer, sa han peppande.

- Ingen vet vem jag är, sa jag tyst.

- Jag kommer presentera dig för alla, jag lovar. Sa han mjukt.

- Tack sötnos, sa jag och somnade strax därefter.

_______________________________________________________________________________________________
Ännu en kort, men jag hann inte mer. Enjoy anyway ;) Puss!

När vi alla hade samlats bestämde vi oss för att äta på hotellets restaurang.
- Vad säger ni om att ta en omgång biljard? Frågade Kenny.

- Jag är ganska trött, vill du Kristen? Frågade han mig.

- Tror inte jag orkar, svarade jag och gäspade stort.

- Gå upp och lägg er ungdomar, sa Scooter.

- Låter som en bra ide, sa Justin och log.

- Vi har beställt väckning klockan 8, vi har fösta interjuven klockan 11. Sa Scooter.

- Uppfattat, sa Justin.

Vi sa godnatt till alla och gick upp till rummet, jag gick direkt in på toaletten och tappade upp ett varmt bad. Jag tog av mig kläderna och klev i, jag hörde Justin nynna på någon låt. 
- Justin vad är det för låt? Ropade jag.

- California Girls, sa han och skrattade.

- Gullunge, sa jag.

Det knackade lätt på toalett dörren.

- Aa? Sa jag.

- Får jag borsta tänderna, frågade han.

- Visst, svarade jag.

Han öppnade dörren och gick in.

- Jag tittar inte, sa han retsamt.

- Det brukar låta så, sa jag och skvätte vatten på honom.
- Busfrö, sa han och kletade tandkräm på tandborsten.

Jag doppade ner huvudet i vattnet och tog en schampoo klick i handen, jag kletade in det i håret och sköljde sedan ut. Jag gjorde samma sak med en klick balsam. Jag klev där efter upp ur vattnet och virade en handduk runt kroppen, jag gick fram till Justin och kysste hans nacke.

- Kan vi inte se en film sen, sa jag och tog fram min tandborste och tandkräm.

- Absolut, svarade han.

Jag gick tillbaka in till rummet med tandborsten i munnen, när jag hade borstat klart tänderna knackade jag på toa dörren.
- Kom in, ropade Justin.

Jag öppnade dörren och skrattade åt Justin som låg i badkaret med slutna ögon.

- Du är inte lite trött, sa jag och spottade i hand fatet.
- Väldigt roligt, sa han sarkastiskt och skvätte vatten som jag hade gjort.

- Ah, Justin. Skrek jag.
- Hämnden är ljuv, skrattade han.

Jag fönade håret och gick tillbaka in till rummet och la mig på sängen, efter en stund kom Justin och la sig bredvid mig.

- Du är världens finaste, mumlade han i mitt öra och la armarna om mig.

_______________________________________________________________________________________________

Dagarna gick och jag fick ledigt från skolan om jag lovade att plugga lite varje dag, dagen innan vi skulle åka var jag nästan sprick färdig av förväntan.

- Justin, vad ska jag ta med mig? Vad ska jag ha på mig? Sa jag stressat i mobilen medan jag höll på att plocka ner kläder i en resväska.

- Ta det lugnt gumman, sa han mjukt.

- Nej men gud, vad ska jag ha på galan? Skrek jag förskräckt.

- Det kan vi fixa där, sa han lugnt.

- Okej, tack att du ens orkar prata med mig. Suckade jag och satte mig på min obäddade säng.

- Allt för dig Kristen, sa han dramatiskt.

- Okej, men nu mpste jag packa klart inför imorgon. Puss och älskar dig! Sa jag.

- Puss, älskar dig med. Vi hämtar dig klockan 7 imorgon bitti, så sov tidigt så du är pigg, sa han och la på.

Jag slängde ner nästan allt jag hade i den största resväskan jag ägde, jag låste den och gick sedan och la mig i sängen. Jag somnade omgående efter en lång skoldag. Jag vaknade nästa morgon av alarmet, jag flög upp ur sängen och in i duschen. Jag bytte sedan om till ett par ljusa stuprörs jeans och ett vitt en söt t-shirt, jag placerade mig sedan framför spegeln och sminkade mig och fixade håret. Innan jag gick skrev jag en lapp till Susanne.

'' Godmorgon Susanne, ville inte väcka dig och säga hejdå :) Saknar dig redan, vi ses om en vecka! ;) xo Kristen

Jag kämpade med den tunga resväskan ner för trapporna så tyst jag kunde för att inte störa någon, när jag kom ut små joggade jag mot parkeringen. Det hade börjat bli vår, det kändes i luften och några fåglar hade börjat kvittra. Jag såg en stor bil komma in körande på parkeringen och Justin klev ur bilen.

- Hej sötnos, sa han och log stort mot mig.

- Hej gubben, sa jag lyckligt och gick och la armarna runt hans hals och gav honom en lång kyss.

- Hör ni, det där får ni hålla på med när vi kommer fram. Ropade Scooter retsamt från bilen.

- Kul, sa Justin och slängde en irriterad blick mot bilen.

Han hjälpte mig med väskan och vi satte oss bredvid varandra i baksätet.

- Hej på er, kvittrade jag glatt.

- Tja Kristen, sa dom i kör.

När vi äntligen kom fram till flygplatsen fick vi gå en bakväg till vårt privatplan.

- Det skulle aldrig gå att åka vanligt flyg, förklarade Justin på väg till flyget.

- Aha, det måste vara riktigt skönt med ett privat plan. Sa jag och tänkte tillbaka på alla semestrar med familjen.
- Det är väldigt skönt faktiskt, ingen trängsel eller så. Men när vi landar i London kommer det vara riktigt mycket folk där, jag menar fans och paparazzis. 
- Eh, okej. Sa jag och blev lite nervös.

- Ta det lungt, sa han och la armen runt mina axlar.

- Men dom kommer undra vem jag är, sa jag.

- Aa, du är min vän ju. Sa han och blinkade till mig.

- Just det, jag hoppas dom köper det. Sa jag och log.

Flygresan gick ganska snabbt och när vi klev av fick jag en klump i magen av nervositet. Justin uppfattade det.

- Gumman, vi har Kenny. Det är helt lugnt, sa han lugnande och smekte mig över håret.

- Mm, svarade jag fortfarande lika nervös. Jag var mer rädd över vad fansen skulle tro.

Jag och Justin gick omringade av säkerhets vakter och precis bredvid oss gick Kenny. När den stora folkmassan som stod utanför såg oss komma gående så började kameror smattra och fans skrika för full hals.
- Oj, fick jag fram och kände hjärtat slå hårdare.

- Mm, mumlade Justin instämmande.

När vi kom ut genom dörrarna tog vi oss så snabbt vi kunde till bilen som väntade på oss, jag klev in först och Justin strax efter.

- Herregud, det där var något nytt. Sa jag och tog några djupa andetag.

- Aa, förstår det. Sa han och log mot mig.

Resten av crewet tog sig in snabbt och bilen körde iväg, jag satt och tittade ut genom fönstret.

- Det är så vackert, sa jag lyckligt och tittade på Justin med tindrande ögon.

- Mm, väldigt. Och jag ska visa dig allt det roliga när jag är klar med konserterna, sa och och tog min hand.

Jag satt och beundrade de stora byggnaderna hela vägen fram till hotellet. Vi klev ur bilen och gick in i den stora lobbyn, Scooter gick fram till receptionen och fixade nycklarna. Han gav en till mig och Justin och delade ut till resten. Det kom en anställd som bar upp våra väskor och vi gick till hissen och tryckte oss upp till rätt våning.

- Wow, sa jag när vi öppnade dörren till vårt rum.

Rummet var stort och inrett i mörkt brunt och vitt, mitt i rummet stod det en enorm säng. Jag gick direkt dit och la mig ner.

- Här kommer jag trivas, suckade jag lyckligt.

- Här kommer jag trivas, sa han och la sig över mig på sängen.

- Mm, mumlade jag instämmande och kysste hans mjuka läppar.

Vi hörde någon harkla sig från dörr öppningen och vi satte oss generat upp, där stod Scooter och två av dansarna.

- Ni ser ut och trivas i allafall, sa en av dansarna retsamt.

- Haha, verkligen. Sa den andra.

- Vi undrade bara om ni ville hänga med och äta middag, frågade Scooter.

- Aa, visst vi är klara om en kvart. Sa Justin.

- Bra, och det är en fördel om man stänger dörren. Sa Scooter och blinkade till oss innan dom gick.

- Jag trodde jag stängde dörren, mumlade Justin och reste sig och puttade igen den.

Jag gick till min resväska och bytte om till en fin silkig blus och ett par andra jeans.

- Är du klar, frågade jag Justin.

- Absolut, sa han.

Vi gick ner till och satte oss i dom sköna fåtöljerna i lobbyn och väntade på dom andra.

- Vafan? Sa han innan han vände sig om och gick.



Skit..
- Justin! Ropade jag efter honom med han stannade inte.
- Vad håller du på med? Fräste jag åt Aaron.
- Jag.. jag ville bara kyssa dig, svarade han.

Jag skakade bara på huvudet åt honom till svar innan jag sprang iväg efter Justin som försvunnit ur mitt syn fält.
- Justin? Ropade jag.
När jag inte fick något svar fortsatte jag gå vidare vid vattenbrynet i hopp om att jag skulle hitta honom någonstans i närheten.

Efter en timme hade jag fortfarande inte hittat honom, och han svarade inte på sin mobil.
Jag slog mig ner i sanden och försökte komma på vart han var.
Han kunde ha gått hem, men jag ville inte gå dit och störa, inte klockan fem på morgonen.
Då kom jag plötsligt på det - han hade gått till berget han visade mig.
Jag flög upp från sanden och skyndade mig till skogen där stigen till berget fanns.

Efter en halvtimme såg jag öppningen som ledde från stigen ut till klippan.
Jag såg en person sitta där, det var Justin.
- Justin? Frågade jag tyst när jag kom ut till klippan och såg den fantastiska utsikten.
- Vad gör du här? Frågade han.

- Jag.. Det var Aaron som kysste mig.
- Var det? Frågade Justin och kollade äntligen på mig, med rynkad panna.

- Ja. Tror du att jag skulle smsat dig och berättat vart jag var om jag var där med Aaron? Sa jag och skakade lite på huvudet.
- Nej men.. Jag har inte tänkt på det. Det kändes bara så konstigt, sa Justin medan jag slog mig ned bredvid honom.
- Mm, mumlade jag.

- Och.. det kändes så konstigt att du "bytte ut" Aaron mot mig så snabbt och, började Justin med jag avbröt honom snabbt.
- Det var för att jag kände något mycket starkare för dig, förklarade jag och kollade in i Justins otroliga ögon.
Han svarade inte direkt, utan nickade bara.
- Justin, jag gillar dig. Bara dig. Otroligt mycket.
- Vad bra, för jag gillar dig också, svarade han.
- Jag vet, sa jag tyst och lutade mig mot honom.

Han kramade om mig och kysste mig på pannan.
- Så du litar på mig? Frågar jag försiktigt.
- Ja, jag blev bara väldigt upprörd, svarade Justin innan han reste sig upp.
- Vi borde gå hem nu, sa han sedan och hjälpte mig upp på benen.

När jag kom hem var jag utmattad och smög direkt upp till mitt rum där jag somnade så fort min kropp rörde vid sängen.
Jag drömde förvirrat, om Aaron och Justin.
När jag vaknade 5 timmar senare var jag fortfarande trött, så jag bestämde mig för att använda förmiddagen för att vila ut mig.
Jag hoppades att allt var bra mellan mig och Justin, att har litade på mig och det jag sa.
Jag tänkte ringa honom senare, efter jag kollat på några avsnitt av Pretty Little Liars.

- Snälla Justin, ge mig en chans till? Sa jag.

Han strök undan en blond slinga från mitt ansikte.

- Du får en chans till Kristen, sa han och log.

- Tack, något sånt kommer aldrig hända igen. Jag lovar, sa jag och tog hans hand.

- Du Kristen, jag är fortfarande hungrig. Sa han och skrattade.

- Jag med, sa jag och reste mig.

Vi gick tillbaka in till köket och fortsatte laga mat.

- Det här var riktigt gott, sa Justin nöjt när vi hade satt oss vid bordet.

- Helt klart den bästa pizzan, sa jag.

- Kristen, skulle du vilja följa med till England? Frågade han.

- Jag skulle älska att åka till England, men jag vet inte om jag får ta ledigt från skolan i början av terminen. Sa jag lite dystert, jag ville verkligen följa med eftersom jag aldrig hade varit där.

- Vi stannar bara i en vecka, och jag behöver också plugga. Sa han och tittade bedjande på mig.

- När åker ni? Frågade jag.

- Om ca två veckor, och då kommer jag ha två konserter där. Men vi har tid att hitta på en massa saker i London, sa han och log.

- Ska vi till London? Skrek jag och spärrade upp ögonen.

- Ja, vill du inte dit? Frågade han osäkert.

- Skämtar du med mig Justin, det är en dröm för mig att åka till London. Sa jag.
- Du skrämde mig Kristen, haha. Men jag undrar om du skulle vilja följa med på en gala som hålls där också, du behöver absolut inte om du inte vill. Men det kan bli riktigt kul, sa han och log stort mot mig.

- Gala? Sa jag chockat.

- Ja? Sa Justin frågande.

- Typ röda mattan? Andades jag.

- Aa, sa Justin.

- Du dödar mig Justin, fattar du det är alla flickors dröm. Såklart jag vill följa med dig på galan, sa jag lyckligt.

- Vad bra, sa han och log.

När vi hade ätit klart hjälptes i vi åt att diska.

- Ska vi se film, frågade Justin.

- Det blir super, sa jag.

Vi fixade lite godis och sedan gick vi upp på Justins rum och började titta någon spansk skräckfilm. Jag somnade på Justins arm efter halva.
_______________________________________________________________________________________________

- Äh, det var bara tur. Muttrade Christian surt.

- Ge er, nu ska jag äga ut er båda. Sa jag malligt och tog en kontroll.

- Fy på er, ni kan väl inte bara döda mig. Sa jag när jag förlorade.
- Livet är tufft Kristen, sa Justin och strök mig över kinden.

Jag rös i hela kroppen av beröringen.

- Nu hittar vi på något tycker jag, sa jag och ställde mig upp.

- Jag kan inte hålla med mer, sa Caitlin.

- Jag tycker vi drar och käkar lunch någonstans, sa Christian.

- Bra idé, sa Justin och plockade upp Iphonen och gick iväg ett tag

Några minuter senare kom han tillbaka.

- Så har fixat bord på ett ställe med världens godaste pannkakor, sa han och log stort.

- Pannkakor till både frukost och lunch, det är okej för mig. Sa jag och min mage kurrade högt.

Alla brast i skratt.

- Haha, kom nu. Sa Caitlin och reste sig.

Dagen flöt iväg men när det började närma sig middags tid började Justins mobil ringa.

- Hallå? Svarade Justin.
- Aha, okej. Då vet jag, ja jag tror Kristen sover över. Sa han och slängde en frågande blick mot mig, jag nickade ivrigt på huvudet.

- När kommer du hem? Visst, jag klarar mig. Snälla mamma det handlar om en dag, sa han och suckade.

- Älskar dig med, hejdå. Avslutade han och la på.

Han vände sig mot mig.

- Mamma blev bjuden på middag hos några vänner i Cartersville hon stannar där inatt och kommer hem imorgon, så hon undrade om du skulle kunna hålla mig sällskap. Mammor, sa han och himlade med ögonen.

- Visst, sa jag glatt.

- Måste du tillbaka till skolan och berätta att du stannar en dag till? Frågade han.

- Aa, tror det. Sa jag och kände hur det pirrade av förväntan i magen.

När vi hade lämnat av Caitlin och Christian hemma hos dom åkte vi förbi skolan och jag pratade med Mrs Standford, och efter det åkte vi direkt hem till Justin igen.
- Jag är hungrig, klagade Justin när vi kom innanför dörren.

- Vi fixar i ordning nått då, sa jag och gick mot köket.
- Hm.. Vad sägs om att vi gör våran egen pizza? Sa han och kollade efter alla ingredienser.

- Det låter jätte gott, sa jag och hjälpte till att plocka fram allt.

Vi började med degen och när jag höll på med mjölet tog jag chansen, jag stoppade ner handen i mjölet och placerade min hand på Justins mörka tröja. Det blev en perfekt vit hand.

- Yes, sa jag och gjorde en seger chest.

- Nu du, sa han och drog två mjöliga fingrar över mitt ansikte.

- Ah, skrek jag och tog upp en näve mjöl och kastade över honom innan jag sprang iväg.

Jag gömde mig bakom soffan i deras stora vardagsrum men Justin hittade mig direkt.

- Busunge, sa Justin och lyfte upp mig.

- Släpp ner mig, sa jag och skrattade som en galning.

Jag sprattlade med benen och tillslut tappade Justin balansen och vi ramlade ihop på deras tjocka matta. Vi låg i en hög på golvet och hämtade andan, efter ett tag vred jag på huvudet mot hans håll och han låg så närma än vad jag trodde. Hans varma andedräkt kittlade mig i ansiktet och jag tittade in i hans bruna ögon.

- Jag älskar dig Justin, sa jag.

- Godmorgon, hörde jag Justin mumla från sängen.

- Godmorgon Justin, sa jag och klättrade upp i sängen igen.

- Hur mycket är klockan, frågade han.

- Snart 11, så upp med dig. Sa jag och drog i hans arm.

- Snart, muttrade han och vände sig om.

- Nej, nu! Sa jag bestämt och drog i täcket.

- Snart, kved han och tittade på mig med bedjande ögon.

- Jaja, jag kan inte motstå dom där ögonen. Muttrade jag och la mig ner bredvid honom och satte på tvn. 
- Ja, sa jag glatt när jag såg att Wizards of Waverly Place gick på Disney Channel.

- Vad? Mumlade Justin.

- Wizards of Waverly Place går på Disney Channel, Selena är ju med där, sa jag.

Han skrattade lite tyst och sträckte på sig. Jag tittade klart på hela programmet och under tiden tog Justin en dusch.

- Klar, sa han.

- Bra, jag med. Ska vi ringa Caitlin och Christian? Frågade jag och reste mig från sängen.

- Japp, sa han och tog upp sin Iphone.

- Hej Christian, vill ni slösa lite tid på mig och Kristen idag? Jaså det vill ni, vad bra. Vi kan vara hos er om en timme, okej super. Hejdå. Sa han och la på.
- Frukost? Frågade jag honom.

- Absolut, svarade han och vi gick ner till deras stora kök.
- Godmorgon ungdomar, sa Pattie glatt.

- Godmorgon, sa jag och Justin i mun på varandra.
- Det finns pannkakor om ni vill ha, sa hon.

- Mumms, svarade jag.

Jag och Justin plockade fram pannkakorna och åt snabbt innan vi satte oss i bilen och körde mot Caitlin och Christian. 

När vi kom fram plingade vi på dörren som några sekunder senare drogs upp av Caitlin.

- Hej på er, nästan skrek hon.

- Hej Caitlin, sa Justin glatt och gav henne en kram.

- Hej hej, sa jag och log mot henne.

- Gud vad rolig att träffa dig igen, sa hon och gav mig en kram.

- Desamma Caitlin, sa jag glatt.

Strax efter Caitlin kom Christian springandes.

- Hej Christian, sa Justin och dom gjorde någon handslag som var för komplicerat för mig att komma ihåg.

- Tja, sa Christian och hans bruna ögon tindrade.

- Hej Christian, sa jag och gav honom en kram.

- Det var länge sedan, sa han och skrattade.

- Verkligen, sa jag.
- Men hur är det med er? Frågade Caitlin och log stort mot oss.

- Det är jättebra, jag har ju börjat på Darlington school nu och det är underbart där. Sa jag glatt.

- Jo och med mig är det väl bra, svarade Justin.

- Åh, ni är bara så gulliga tillsammans. Sa Caitlin uppspelt.

- Eh, vi.. Fick jag fram och tittade på Justin.

- Vi är inte tillsammans längre, avslutade han.

- Va? Varför inte? Frågade Christian.

- Lång historia, sa Justin och log mot dom.

- Men vi är vänner, sa jag.

- Okej, vi ska inte lägga oss i. Sa Caitlin och gav Christian en sträng blick.

- Vad ska vi hitta på? Frågade Christian.
- Tv spel, ropade Justin.

- Ja, skrek Christian.

Jag och Caitlin tittade på varandra och började skratta.

- Vad säger ni tjejer? Frågade Justin och blinkade till oss.

- Ja, jag vann över Scooter en gång så why not? Sa jag malligt.
- Nu kör vi, sa Caitlin och vi gick in i deras vardagsrum och bänkade oss framför tvn.

- Verkligen, sa Justin och log mot mig.

Vi gick bredvid varandra och pratade om allt möjligt i nästan två timmar innan vi bestämde oss för att gå hem.

- Jag fryser, klagade jag.

- Vill du ha min jacka? Frågade Justin.

- Nej tack, då fryser du. Sa jag.

- Som du vill, sa han och skrattade lite.

Våra händer snuddade i varandra och det gick som en elektrisk stöt genom kroppen. Jag kollade blygt på honom och mötte hans blick, jag drog sakta undan handen och låtsades att det kliade på benet. Resten av promenaden hem gick vi tysta och bara njöt av varandras sällskap.
- Mamma, vi är hemma. Ropade Justin när vi kom in genom dörren.

- Perfekt, middagen är precis klar.

- Det luktar underbart, sa jag och log mot Pattie när vi kom in i köket.

- Hoppas det smakar lika bra, sa hon och log tillbaka.

Efter middagen gick jag och Justin upp till hans rum och gjorde i ordning för filmkvällen, vi bytte om till myskläder och bäddade ner oss i Justins stora sköna säng. 
- Vilken ska vi börja med? Frågade han.

- Välj du, svarade jag.

- Okej, vi börjar med en skräckfilm tycker jag. Sa han och gick satte igång tvn.

Det var en riktigt bra film men i slutet skrek jag och flög upp i hans famn.

- Fy fan vad läskigt, nästan skrek jag och försökte lugna ner min andning.

- Haha, så läskigt var det väl inte? Sa han och skrattade åt mig.

- Jo, sa jag och kom på att jag praktiskt taget nästan satt på Justin.

- Eh, oj förlåt. Sa jag och satte mig längre bort på sängen.

- Det är lugnt, sa han och blinkade till mig.

Det blev pinsamt tyst en stund.

- Nästa film? Frågade Justin och bröt tystnaden.

- Visst, sa jag och log generat.

Han bytte skivan mot The Notebook, jag la mig ner i sängen igen och tyckte filmen var lika bra som första gången jag såg den.

- Åh, herregud vad vackert. Snyftade jag.
- Mm, mumlade Justin.

Jag vände huvudet mot honom och såg att han låg och tittade på mig, jag log mot honom och fortsatte sedan titta på filmen. När vi hade tittat klart på alla filmer gick vi och borstade tänderna och jag tvättade bort mitt smink. Efter det bäddade vi ner oss i sängen igen och släckte lampan.

- Du Kristen, viskade Justin.

- Aa, svarade jag.

- Jag är väldigt glad över att känna dig, sa han.

- Jag är väldigt glad över att ha dig som vän Justin, svarade jag.

- Tack, sa han.

Precis innan jag somnade tog Justin min hand, kanske kunde det bli som förut. Kanske inte?
_______________________________________________________________________________________________

- Vad? Mumlade jag sömnigt.

- Klockan är snart halv 1, du får inte sova bort hela dagen. Sa hon och ruskade om mina axlar.

- Mm, mumlade jag och öppnade ena ögat.

- Och det är lunch om en halvtimme, sa hon.

Jag satte mig upp i sängen och sträckte armarna över huvudet, efter den sena natten igår behövde jag verkligen en sovmorgon.
- Var du ute inatt? Frågade Susanne och satt upp sitt bruna hår i en slarvig knut.

- Eh, jag var med Justin, sa jag och log lyckligt.

- Nu hänger jag inte med, sa hon förvirrat.

- Som vänner, sa jag bestämt.

- Okej jag tror dig, sa hon och skrattade lite smått.

- Jag ska över till honom ikväll så jag ska och prata med Mrs Standford. Sa jag och tog min neccisär och gick mot duschen.

När jag var klar gick bytte jag om till ett par svarta leggins, ett långt linne och en tjocktröja och sminkade mig lite snabbt. Jag gick sedan tillbaka till rummet och jag och Susanne gick tillsammans ner till matsalen. 

Resten av dagen rullade på och när klockan började närma sig 5 så gick jag ner till parkeringen och väntade på Justin, när hans svarta Range Rover körde in på parkeringen sprack mina läppar upp i ett leende. Han klev ur bilen och gick mot mig.
- Hej vännen, sa han och log stort mot mig.

- Hej Justin, sa jag och mitt hjärta slog ett extra slag när jag såg in i hans ljust bruna ögon.

Han gav mig en snabb kram och öppnade bildörren åt mig, jag klev in och Justin räckte mig några filmer

- Jag hyrde dom här på vägen, sa han.

Jag tittade snabbt igenom dom och såg att det var en av mina favoriter, The notebook.

- Ja! Jag älskar den här filmen, sa jag lyckligt.

- Vad bra, sa han glatt.

Resten av filmerna var några skräckisar och en komedi.

- Det blir en lång natt, sa jag.

- Eh, va? Sa Justin och skrattade.

- Eh.. Ja, alltså med alla filmer, sa jag lite generat.

- Tänkte väl det, sa han och log för sig själv.

Jag kände väl igen mig när vi åkte förbi Caitlin och Christians hus.
- Åh, jag skulle vilja träffa dom igen, sa jag dystert.

- Det vill dom med, Christian har pratat om dig, sa han och blinkade till mig.

- Aha, sa jag och rodnade.

- Och Caitlin med såklart, vi kanske kan träffa dom imorgon? Frågade han mig.

- Absolut, det skulle vara jätte kul. Sa jag glatt.

När vi svängde in vid Justins hus kände jag mig lite nervös, jag visste inte hur Pattie skulle reagera mot mig. Jag hade ändå svikit hennes son, hon kunde ju inte vara särskilt glad på mig då? 
- Kom nu, sa han och jag tror han uppfattade min nervositet.

- Aa, sa jag och drog nervöst handen genom mitt hår.

När vi kom in i hallen ropade Justin efter Pattie som kom gående med ett leende på läpparna.

- Nejmen hej Kristen, vad kul att se dig gumman. Sa hon och gav mig en kram.

- Desamma Pattie, sa jag och min nervositet släppte på en gång.

- Justin har saknat dig, sa hon och blinkade till honom.

- Eh, kom nu Kristen. Sa Justin och drog med mig upp till övervåningen.

Allt kändes välbekant och jag drog med fingrarna längst de vita väggarna.

- Jag bara älskar ert hus, sa jag och såg mig med tindrande ögon runt.

- Tack, sa han och log mot mig.

Vi gick in i hans stora luftiga rum och jag slängde mig direkt på sängen.

- Åh, mycket bättre än campus sängarna. Sa jag och hoppade upp och ner på den mjuka madrassen.

- Det kan jag förstå, sa han och satte sig bredvid mig.

- Fast jag sover väl på soffan, sa jag och pekade på skinnsoffan lite längre bort i rummet.

- Nejdå, du sover med mig såklart. Vänner kan väl dela säng? Sa han och log.

-h Haha, absolut. Svarade jag och log tillbaka.
- Vad ska vi hitta på? Frågade Justin.

- Hmm, vi kan väl ta en promenad? Frågade jag honom.

- Jo, absolut. Kom, sa han och vi gick ner och klädde på oss varma kläder.

Jag hade fortfarande inte svarat och planerade inte att göra det heller.



Eftermiddagen rullade på, med fler sms från Aaron.
Vid nio ringde Justin, och vi bestämde oss för att träffas.

Jag hade redan bytt om till mjukisshorts och ett linne, men det var varmt ute så jag behöll dem på.
När jag stängde ytterdörren efter mig väntade Justin redan där.
- Hej, viskade han i mitt öra samtidigt som han kramade om mig hårt.
- Hej, svarade jag och kysste han snabbt på munnen.
Vi gick hand i hand bort från mormors hus, och promenerade runt i kvarteren som fortfarande var fulla av liv.
- Jag gillar verkligen dig, sa Justin efter ett tag och tryckte min hand hårdare.
- Jag gillar dig också. Verkligen, sa jag och stirrade in i hans otroliga ögon.
Och när hans läppar närmade sig mina var jag säker på att jag var den lyckligaste tjejen i hela världen.

Flera timmar senare satt jag hemma på sängen, alldeles för uppskruvad för att kunna sova.
Jag och Justin hade gått runt i flera timmar, pratat och bara ägnat oss åt varandra.
Det var otroligt hur mycket energi jag gick av att bara vara nära honom.
Jag kunde inte sitta stilla, så jag smög så tyst jag bara kunde ut genom fönstret och började gå vid gatorna jag och Justin för några timmar sedan passerat på våran promenad.
Jag styrde mina steg mot vattnet, och medan jag gick betraktade jag solen gå upp.
Helt plötsligt började min mobil ringa och utan att kolla vem det var som ringde svarade jag.
- Hallå.
- Katherine! Det är Aaron, svarade personen.
Skit också, for det genom mitt huvud.
- Aaron, hehe, hej, sa jag och försökte komma på vad jag skulle göra.
- Varför har du inte svarat på mina sms? Frågade Aaron och lät lite sur.
- Dina sms.. Ähum, stammade jag och började få panik.

Jag visste inte varför jag bara kunde säga det rätt ut; jag har valt bort dig, Justin har ersatt dig, kom över det.
Det kändes så taskigt, han hade varit så ovetande borta i Hawaii och när han kom hem var han plötsligt bortvald, utan att han kunde gjort något för att förhindra det.
I ren och skär panik lade jag på i örat på honom, och ägnade någon minut åt att fundera på vad jag skulle säga till Aaron när jag väl var tvungen - för det visste jag att jag någon gång skulle vara.
Jag ville inte tänkta på det, så jag smsade Justin.
"Hej, är du uppe fortfarande? Jag kunde inte somna.. så nu är jag vid vattnet! :)"
Jag glömde helt bort tankarna på Aaron så fort jag såg det fina vattnet och hur den rosa himlen speglades mot det.
Utan att tveka slängde jag min mobil och mina skor i sanden och sprang i shorts och linne mot vattnet.
Jag dök i det ljumna vattnet och simmade runt under ytan i några sekunder.
Jag kände håret flyta omkring runt mitt ansikte, och jag log stort.
Det slutade med att jag råkade svälja vatten och när jag kom upp till ytan igen hostade jag okontrollerbart.
Jag kastade en blick mot sanden, och såg att en människa stod där.

- Ha-hallå? Ropade jag.
- Katherine? Hörde jag någon ropa tillbaka.
- Justin? Frågade jag.
- Nej, Aaron.. 
Oups, tänkte jag.
Inte nog med att han antagligen ville ha svar på alla sina frågor - jag var också dyblöt och mina kläder var säkert genomskinliga nu.
- Vad gör du här? Var det första som kom ut ur min mun.
- Jag hörde att du var utomhus när jag ringde dig, och jag antog att du skulle till vattnet, du tycker ju det är så fint här, svarade Aaron.
- Jaha, svarade jag och började gå upp ur vattnet.
- Varför har du inte svarat på mina sms? Frågade Aaron igen och rynkade på pannan.
Lika bra att få det gjort, tänkte jag.
- Jag.. Medan du var borta så.. Stammade jag, och funderade på hur jag skulle förklara.
- Jaa?

- Jag har kommit Justin väldigt nära och jag gillar honom verkligen, började jag.
- Men du gillar väl mig också? Frågade Aaron stött.
- Jo men.. Inte på samma sätt, försökte jag förklara.
- Men jag gillar fortfarande dig, sa Aaron och tog några stek närmare mig.

- Jag känner inte likadant längre, tyvärr, sa jag och började gå bort från Aaron, mot min mobil så jag kunde bege mig hem igen.
Plötsligt tog Aaron tag i mig och kysste mig hårt.
Jag försökte slita mig loss, men han höll i mig stenhårt.
Vad håller han på med? Tänkte jag.
Till slut kom jag loss från hans grepp och skulle precis börja skälla ut honom när jag såg att det stod en person bakom Aaron.
Justin.
- Vafan? Sa han innan han vände sig om och gick.

Jag tänkte en stund innan jag svarade.

Jag fick ett snabbt svar.

''Deal, vänner. Justin''

Jag kände hur klumpen i min mage löstes upp och jag vände mig mot Susanne och log.

- Vad ler du åt? Frågade hon.

- Allt har löst sig nu, sa jag och dansade runt lite i rummet.

- Galning, suckade Susanne och tittade ner i sin bok igen.

- Jag är hungrig, klagade jag.

- Du missade middagen, sa hon retsamt.

- Ja, men har du ett äpple eller något? Frågade jag henne.

- Japp, sa hon och slängde ett rött äpple till mig.

- Tack Susanne, sa jag och log tacksamt.

Jag kunde inte sova den natten, och jag satt och glodde på min mobil när det gick från fredag till lördag. Jag suckade tungt och satte mig i fönstret som jag gjorde när jag inte kunde sova. Från fönstret såg man ut över skolans enorma område och plötsligt ser jag en svart figur nedanför fönstret, jag öppnar fönstret och tittar ut.

- Hallå? Ropar jag så tyst jag kan för att inte väcka Susanne.

- Kristen, ropar en välbekant röst nederifrån.

- Justin? Säger jag frågande.

- Ja, kom ner. Ropar han.

- Visst, jag drar på mig ett par jeans och drar på mig min jacka över tröjan jag har under.

Jag smyger ut i korridoren och klättrar ner för brandstegen, jag landar mjukt i gräset. Jag går mot Justin som står och väntar på mig lite längre bort.

- Hej, sa jag lite blygt och log mot honom.

- Hej Kristen, sa han och log tillbaka.

- Jag kunde inte sova, sa han.

- Samma här, svarade jag.

- Jag har saknat dig Kristen, men jag kan inte smälta att du gjorde så. Sa han och såg mig i ögonen.

- Förlåt, jag kan inte säga det nog gånger men jag menar det verkligen. Men allt jag begär är att vara vänner, sa jag och kände hur ögonen fylldes med tårar.
- Kristen, vi är vänner. Men du ska veta att du verkligen krossade mitt hjärta, sa han och torkade bort en tår som rullade ner för min kind.

- Bra, jag vill aldrig mista dig helt igen Justin. Sa jag och la armarna om honom.

Det kändes så bekant att krama Justin, han var några centimeter längre än mig och det gjorde det perfekt att kyssa honom. Men det var ju inte särskilt aktuellt även fast det var frestande. 
- Kan vi inte åka någonstans, frågade Justin.

- Absolut, svarade jag och vi gick mot bilen.

Han öppnade dörren åt mig och jag klev in, när han hade satt sig i bilen började California Girls med Katy Perry spelas. Han blev generad och tittade bort.

- Jag brukar alltid lyssna på den här låten när jag tänker på dig, sa han lite tyst.

- Jag har en gammal tröja som jag tog från dig dagen då jag åkte till skolan, för om jag saknade dig någon gång skulle jag lukta på den. Men den luktar tyvärr inte som dig längre, sa jag och kände hur mina kinder hettade.

- Där ser man, då är vi lika patetiska båda två. Sa han och log.

Vi körde runt lite i området och pratade om allt som hade hänt medan vi hade varit åtskilda. Vi stannade vid Mc Donalds och köpte varsin latte, vilket gjorde oss ännu piggare.

- Vad sägs att sova över hos mig imorgon? Som vänner förstås, och Pattie vill gärna träffa dig. Frågade han innan jag hoppade ur bilen vid skolan.

- Visst, det blir kul. Sa jag och log tillbaka.

- Bra, jag hämtar dig vid 5, sa han.

- Underbart, ses då. Sa jag och klev ur bilen.

Jag gick över gräsmattan och klättrade tyst upp för brand stegen igen, jag gick med tysta steg genom korridoren och gick in till rummet. Jag drog av mig jeansen och tjock tröjan och bäddade ner mig i sängen, klockan började närma sig 4 på morgonen. Jag tänkte en sista gång på Justin innan jag somnade snabbt.

________________________________________________________________________________________________

Jag struntade i att svara utan åkte direkt till skolan igen, jag parkerade snabbt bilen och små sprang in till campus med väskan efter mig. När jag kom fram till mitt och Susannes rum knackade två gånger innan jag öppnade dörren. 
- KRISTEN! Var har du varit, skrek Susanne och gav mig en kram.

- Eh, flyget var försenat, ljög jag och började packa upp direkt.

- Väldigt försenat i såna fall, har det hänt något? Frågade hon och satte sig på min säng.
- Nja, eller ja. Sa jag utan att titta upp.

- Berätta, sa hon bestämt.

- Okej, jag reste mig och satte mig ner bredvid henne på sängen.

Jag berättade hela storyn om Justin på flygplatsen och hur värdelös jag kände mig nu. För det gjorde jag verkligen, riktigt värdelös var jag. När jag satt på stranden gjorde jag ett val, jag skulle göra slut med Easy. För jag kunde inte göra så mot honom, jag hade inte hjärta att i smyg gilla Justin lika mycket.

- Du Susanne, har du sätt Easy? Frågade jag henne och reste mig upp.

- Aa, han är med Damien i killarnas sällskaps rum, svarade hon.

- Okej, jag måste prata med honom. Vi ses sen, sa jag och stängde dörren efter mig.

Jag gick mot killarnas byggnad och gick direkt in till sällskaps rummet. I en av de stora sofforna satt Easy och när han såg mig sken han upp.

- Kristen! Sa han och gick fram till mig och gav mig en kram.

- Hej.. Sa jag lite tveksamt och vred mig ur hans famn.

- Vad är det? Frågade han förvånat.

- Eh, kan vi prata? Frågade jag och kände att mina blev svettiga av nervositet.

- Visst, sa han och såg bekymrad ut.

Vi gick ut och satte oss på den kalla trappan.

- Du Easy.. Sa jag och blickade ut över den stora gräsmattan, det var riktigt kallt och allt var frostigt och isigt.
- Ja? Sa han.

- Jag tycker verkligen, verkligen om dig. Men jag har fortfarande känslor för Justin, du vet mitt ex. Och jag känner att det är helt fel mot dig om jag är tillsammans med dig men jag fortfarande har känslor för mitt ex, det är bara helt fel.

- Så du dumpar mig? Frågade han och tittade på mig med ledsna ögon.

- Eh, ja.. Men du ska veta att jag verkligen älskar dig och jag gör det för din skull, sa jag och gav honom en snabb kram.

- Mm.. Sa han och reste sig och gick in.

Han verkade riktigt sårad, men det var bäst såhär tänkte jag för mig själv och gick tillbaka mot rummet.
- Hur gick det, frågade Susanne när jag kom in i rummet.

- Han tog det nog inte så bra, sa jag.

- Ajdå, sa hon med medlidande i rösten.

- Jag går och tar en dusch, sa jag och tog med mig min neccisär.

När jag kom tillbaka till rummet satte jag mig på sängen och tog upp mobilen och skrev ett sms till Justin.

''Hej Justin, jag har precis gjort slut med min pojkvän. Jag ville bara säga det.. Men vi kan väl snälla vara vänner iallafall? Jag förstår att du är arg på mig, men jag saknar dig! Kristen''

Jag fick ett svar några minuter senare.

Jag skulle ju undvika Aaron, inte överraska honom med tårta tidigt en morgon..



- Vad ska vi göra nu? Frågade Ashley när vi hörde att nyckeln vreds om i låset.

- Göm er, väste Caitlin och duckade bakom en soffa.
Jag följde samma exempel, och en sekund senare öppnades dörren.
- Vad skönt att vara hemma, kunde jag höra Aaron säga till sina föräldrar.
- Mm, jag hå.. Men vad är det här? Hörde jag en kvinna, antagligen Aarons mamma, säga.
Hon gick fram till tårtan och sekunderna efter hoppade Caitlin, Chrisitan och Justin upp från sina gömställen.
- Välkommen hem! Sa Caitlin till Aaron samtidigt som jag ställde mig upp.
- Tack, sa han och såg inte alls överraskad ut över att vi var här.
Inte hans föräldrar heller, så dem hälsade bara på oss innan dem gick och packade upp.
Jag kände att Aaron tittade på mig, men stirrade envist bort från honom och ställde mig bredvid Justin istället.
Vi åt lite tårta, fast jag var inte särskilt hungrig.
När jag stod och pratade lite med Justin kände jag plötsligt två armar krama mig bakifrån och jag stelnade genast till.
- Hej Kath, jag har saknat dig, viskade Aaron i mitt öra.
Jag svalde hårt och stirrade på Justin, jag hade nog aldrig känt mig såhär obekväm.
- Hej, sa jag kort och försökte ta mig ur Aarons grepp.
Han kollade förvirrat på mig när jag slet mig ur hans armar.
Jag kände att jag verkligen inte ville vara kvar, så jag gick till Ashley och bad henne gå hem med mig.

- Gud, varför följde vi med? Det blev jätte pinsamt, kved jag när jag och Ashley promenerade hem.
- Äh, det är väl lika bra att han ger upp hoppet om dig på en gång.
- Mm, mumlade jag.
- Vad tycker Justin?

- Jag vet inte.. Vi har inte direkt pratar om det, sa jag och nu kunde vi se mormors hus.
- Okej, sa Ashley innan hon öppnade dörren.

Senare på kvällen plingade min mobil till, och jag jublade tyst för mig själv!

Sms från Justin, tänkte jag.
Men när jag öppnade smset var det inte från Justin, utan från Aaron.

"Hej Katherine, vad hände imorse? Du verkade sur - eller något.. Är allt okej? Puss Aaron"
Oh shit, vad skulle jag svara nu? Skulle jag ens svara?
Jag tänkte över det en stund, och det slutade med att jag raderade meddelandet och istället smsade till Justin.

Dagen efter åkte Caitlin med mig och Ashley och shoppade.
- Det blev ganska pinsamt igår, blev det inte? Frågade Caitlin och drack en klunk av sin jordgubbsmilkshake hon beställt på restaurangen vi åt lunch på.
- Skämta inte! Sa jag och doppade en pommes frites i en hög ketchup.
- Han undrade om du var sur på honom eller något, men vi sa att vi inte visste något och sa att det kanske berodde på din morfar, berättade Caitlin.
- Okej, tack. Så Justin sa inget?
- Nej, han var ganska tyst, sa Caitlin.
- Men helt ärligt, jag behöver hjälp! Sa Ashley och bytte samtalsämne.
- Men vadå?
- Jag och Tyler är ju typ tillsammans, men jag vet inte vad jag ska göra när vi åker härifrån? Förklarade Ashley och tuggade på en bit sallad.
- Hm, vad har du tänkt göra? Frågade jag och svalde ner den sista kycklingbiten med cola.
- Jag har tänk på att typ göra slut med honom, vi bor ju inte så jätte nära varandra - inte ens i samma stat.
- Nej, det kanske är en bra idé, sa Caitlin och nickade.
- Och var inte du på gång med han från din skola innan du åkte hit? Vad heter han? Joey? Frågade jag och kom ihåg att Ashley nämnt någon kille när vi pratade i telefon någon vecka innan vi åkte hit.
- Jo, Jeffrey heter han, sa Ashley och hennes ansikte lyste upp.
- Men.. Om jag redan nu bestämt mig att dumpa Tyler sedan, är det inte lika bra och göra det på en gång nu? Det känns ganska lågt, funderade Ashley högt.
- Eh, vänta ett tag. Du vet ju inte om han tänkt på samma sak, och då är det onödigt att göra slut nu om både du och han tänkt att det tar slut när du åker hem. Förstår du? Sa Caitlin.
- Inte riktigt, men jag kör väl på det, sa Ashley och skrattade.

När vi kom hem med flera kassar med kläder vibrerade min mobil till igen.

"Hallå, Katherine? Varför svarar du inte?"
Det var från Aaron, säkert den tredje smset för idag.
Jag hade fortfarande inte svarat och planerade inte att göra det heller.

Där stod Justin, snyggare än någonsin i ett par svarta jeans och en tjock jacka. Jag stannade upp och blinkade några gånger för att försäkra mig om att jag inte drömde, när han såg mig började han gå åt mitt håll.

- Justin? Sa jag frågande.

- Hej, sa han och log lite prövande.

- Hej, sa jag och log.
- Hur är det? Frågade han mig.

- Eh, det är bra. Har du kommit hem nu? Frågade jag honom.

- Ja, för tillfället. Sa han och tog ett till steg mot mig.
- Hur länge är du hemma? 
- Tre veckor, sen ska jag till England och ha två konserter, sa han.

- Okej, sa jag lite blygt.

Han la armarna om mig och gav mig en kram.

- Jag har saknat dig Kristen, sa han tyst.

- Mm, sa jag lite avvaktande.

- Och du har armbandet på dig, sa han förvånat.
- Som ett minne, sa jag och tittade ner i marken.

- Ett minne? Sa han och såg förvirrad ut.

- Jag trodde aldrig jag mer skulle få se dig, sa jag och kände hur mina ögon fylldes med tårar.

- Men Kristen, jag är här nu och jag är bered på att höra din förklaring, sa han mjukt.

- Jag har ingen riktig förklaring, snyftade jag fram.

Justin svajade till.

- Eh aha, sa han tyst.

- Jag sabbade allt, sa jag och vågade inte titta honom i ögonen.

- Men du.. Hans röst bröts.
- Varför är du är? Frågade jag.

- Jag trodde du ville ha mig här, sa han och försökte se mig i ögonen.

- Jag har en annan pojkvän nu Justin, sa jag och tårarna rann ner för mina kinder.

Det såg ut som han hade fått ett slag i magen.

- Aha, då ska jag väl gå, sa han och vände sig om och gick.

Jag såg honom gå ut genom dörren och innan han klev in i sin svarta Range Rover slog han näven i taket. Jag gick med snabbt steg mot min vita audi, som stod på samma ställe där jag parkerat den för lite över två veckor sedan. Istället för att köra tillbaka till skolan direkt åkte jag till stranden jag och Justin hade varit på för några veckor sedan, den var lika tom som den hade varit förra gången. Det var kyligt i luften och jag drog min Canada Goose tätare runt kroppen, jag satte mig ner i den kalla sanden och lutade huvudet mot knäna. Jag älskade verkligen Justin, men jag hade Easy nu och jag älskade honom med. Jag kunde ju inte bara ge upp det jag hade med Easy för Justin eller?

- Visst, jag tror Ashley och Tyler skulle hitta på något själva, sa jag och vi högg in på maten.



När vi hade ätit upp och gjort oss i ordning lite, begav vi oss mot Beadles hus.
När vi kom dit bestämde vi oss för att ta ett dopp i deras pool, innan vi gick och köpte glass.
- Just det, imorgon kommer Aaron hem, sa Christian och log när vi satte oss på en bänk och åt våra glassar som börjat smälta.
- Ja, just det, sa jag tyst.
Jag hade helt glömt bort Aaron, efter allt med morfar och hur underbar denna veckan varit med Justin.
Jag kände hur Justin tog min hand, och jag kollade upp mot hans ansikte och log.
Vad skulle jag säga till honom när han kom hem?
Hans skulle nog inte bli så glad när han upptäcker att jag "bytt ut honom" mot Justin.
- Vi tänkte överraska honom hemma hos honom när han kommer hem imorgon bitti, fortsatte Christian.
- Det blir väl kul? Sa Caitlin och log stort.
- Eh, jag tror jag måste vara hemma då, jag har inte varit det så mycket, ljög jag.

Jag tänkte försöka undvika Aaron, det skulle kännas så obekvämt att umgås med honom.
- Vad synd, men kan du Justin? 
- Jag tror det, svarade han.

På kvällen satt jag med mormor, Ashley och hennes föräldrar och spelade alfabet i vardagsrummet.
Alla mådde bättre nu, även fast mormor fortfarande var lite chockad.
Hon hade bestämt sig att bo kvar i huset, hon ville verkligen inte lämna det!
Efter vi kört en lång omgång vann Tyra, Ashleys mamma.
- Ska vi köra en omgång monopol? Fråga sedan Oscar - Ashleys pappa.
- Jag orkar inte, svarade jag och sträckte på armarna.
Medan de andra började köra monopol gick jag upp på mitt rum och letade reda på en bok.
Innan jag satte mig i sängen och började läsa kollade jag min mobil och såg att jag fått en sms.

"Hej gulle, vad gör du? xx Justin"
Jag svarade log och svarade snabbt.
"Inget speciellt, tänkte läsa lite.. Du då? xx din Katherine"
Jag lade ifrån mig mobilen och sjönk in i boken.
När jag läst något kapitel vibrerade telefonen till.

"Chillar vid tvn.. Kan du verkligen inte komma imorgon bitti? xx Justin"
Jag suckade högt och funderade på det.

"Hmm.. Om du lovar att inte lämna mig ensam så kan jag väl komma ;) xx Katherine"
Det tog bara några sekunder för Justin att svara.

Klockan 6? På allvar?
"Okej.. Vi syns då, ♥ Katherine"

Jag kollade på mobilen klocka och tänkte att jag lika gärna kunde gå och lägga mig nu om jag skulle orka upp imorgon bitti.

Jag hörde ett skarpt ljud, det lät som att något kastades mot glas.
Jag öppnade ögonen med ett ryck och tittade mig förvirrat omkring.
Ashley satt också upp i sin säng, och kollade sig runt.
Då hörde jag ljuder igen - något kastades mot våran fönster.
Vi gick fram till det och när vi kollade ut stod Justin utanför.
- Vad gör han där? Frågade Ashley med hes röst.

- Jag vet inte, sa jag och öppnade fönstret.
- Katherine, kom nu! Klockan är 6! Ropade Justin tyst.
- Skit också! Aaron kommer hem nu och vi ska överraska honom.. Vill du följa med? Frågade jag Ashley.
- Eftersom att jag redan är vaken så.. okej.
Vi bytte snabbt om till kläder, och jag drog bara på mig ett par tajta jeans och ett tunt linne innan vi smög ut genom fönstret.
- Kom nu, vi har bråttom! Manade Justin.
Jag satte upp mitt rufsiga hår i en hög hästsvans medan vi gick, och ryste till av luften som var kall mot mina bara armar.

- Fryser du? Frågade Justin och började ta av sig sin tjocktröja.

- Mm, lite.
- Här, ta min tjocktröja, sa Justin och höll fram den mot mig.
Jag skakade på huvudet.
- Då kommer du frysa, sa jag.
- Kom igen nu, det är lugnt, sa Justin och tillslut drog jag mig på den stora, varma tjocktröjan.
- Tack, mumlade jag och drog in Justins doft i min näsa.
- När kommer Aaron hem? Frågade Ashley.
- Snart, dem har redan åkt från flygplatsen.
- Hur vet du det? Frågade jag skeptiskt.
- Tro mig, jag vet det, sa Justin och log.

När vi kom hem till Aarons hus väntade Christian och Caitlin redan där.
Vi gick till baksidan av huset där dem drog fram en nyckel under en sten.
- Hur vet ni vart hans extra nyckel är? Frågade Ashley förvirrat och skakade på hennes huvud.
- Vi gör alltid såhär när någon kommer hem från en semester eller så, förklarade Caitlin och log.
Hon var jättesöt fast hon nu hade på sig mjukisbyxor och en för stor tröja.
- Inte när jag kom hem från turnén, muttrade Justin och spelade sur.
- Äh, Katherine var din överraskning.
- Det har ni rätt i, sa Justin och kysste mig.
När vi kom in i huset stod det en tårta på bordet, och Christian förklarade med hjälp av Caitlin och Justin att dem gick in fullhjärtat i sina överraskningar.
Tydligen så gjorde räckte det inte med att smyga in i huset, utan dem överraskade också alltid med en tårta.
En stund senare hörde vi en bil rulla in på uppfarten och jag greps av lite panik.
Vad gjorde jag här egentligen?

Jag skulle ju undvika Aaron, inte överraska honom med tårta tidigt en morgon..

- Kristen, du behöver inte förklara någonting. Sa han och vände sig om.

- Snälla vänta, sa jag och reste mig och tog tag i hans arm.

Han drog sig loss och tittade på mig med besvikna ögon.

- Det var bäst att det blev såhär, sa han och gick.

Jag stoppade honom inte utan stod och tittade efter honom, han slängde något i golvet innan han försvann ur synhåll. Jag gick fram och tog upp det i handen, det var ett armband med en berlock i form av ett hjärta där det stod: My California girl. Mina ögon fylldes med tårar och jag gick tillbaka in på rummet och satte mig bredvid Easy och lutade huvudet mot hans axel.

- Jag hann inte säga att jag älskade honom, snyftade jag fram.

- Kärlek är svårt, mumlade han och la tröstande armen runt mina axlar.

- Jag är dum i huvudet Easy, hur kan någon vilja ha mig? 
- Jag vill ha dig, sa han och smekte mitt hår.
- Du känner mig inte, mumlade jag.

- Nej men jag vill göra, sa han och torkade bort mina tårar med tummen.

Veckorna gick, och jag hade inte hört ett ord från Justin. Jag försökte inte heller få tag på honom, men jag bar alltid armbandet. Easy och jag blev tillsammans efter ett tag när jag hade insett att jag troligtvis aldrig skulle få se Justin igen, jag tänkte på honom ibland men Easy var en toppen kille och vi var lyckliga tillsammans. När det äntligen blev jul lov tog jag flyget hem till Kalifornien och mamma och pappa mötte mig på flygplatsen.

- Åh, Kristen! Pep mamma glatt och sprang mot mig när hon såg mig.

- Mamma, jag har saknat dig. Sa jag och gav henne en lång kram.

- Hej gumman, sa han och gav mig en bamsekram.

- Vi har saknat dig så mycket gumman, sa mamma och hennes ögon fylldes med tårar.

- Men mamma, gråt inte jag är ju här nu. Sa jag och strök henne över armen.

Under bilresan från flygplatsen berättade jag om skolan och Easy.
- Hemma, sa jag lyckligt när vi svängde upp på infarten till vårt hus.

Jag plockade ut min resväska och mamma låste upp dörren, när jag klev in slogs jag av doften av hemma. Huset var pyntat med jul pynt och det luktade kanel i hela huset. Jag drog resväskan upp för trappan och klev in i mitt gamla rum, det såg precis ut som när jag lämnade det. Jag ställde väskan innanför dörren och satte mig på sängen, jag fick en massa flashbacks från när jag vaknade upp den där morgonen när Justin hade konsert. Jag skakade bort minnena och tog upp mobilen och ringde Jessica.

- Hallå det är Jessica, kvittrade hon.

- I'm home, sjöng jag glatt.

- AH, jag kommer över på en gång, sa hon och la på.

Jag började packa upp lite smått och efter en stund ropade mamma från nedervåningen.

- Jessica är här! Ropade hon.

Jag hörde snabba steg i trappan och dörren slås upp.

- KRISTEN, skriker hon och kastar sig över mig.

- JESSICA, jag har saknar dig så mycket, säger jag och ger henne en lång kram.

- Vet du hur tråkigt jag har utan dig? Frågade hon mig och spelade ledsen.

Hon sov över hos mig och jag berättade allt om den nya skolan och mina nya vänner.
- Den där Susanne verkar jätte snäll, sa hon och log.

- Hon är toppen, men hon slår inte dig Jessica! Sa jag och log tillbaka.

- Vänner livet ut, sa Jessica lyckligt.

Jul lovet gick för fort och det var jobbigt att lämna Kalifornien men det skulle bli kul att träffa alla igen, speciellt Susanne och Easy. När jag landade i Georgia hämtade jag ut mina väskor och när jag sedan går mot utgången möts jag av en stor överaskning..

Vi gick några minuter till och kom sedan fram till en ganska liten gräsplätt, gräset var långt och grönt och det var fullt av små vita blommor.

Han kysste mig mjukt och jag kunde inte låta bli att tänka på att om bara dryga två veckor skulle jag vara tvungen att åka hem igen.



När vi bestämde oss för att gå upp ur vattnet och åka hem till Justin var luften ganska sval, och i kombination med våra blöta kläder så började vi självklart frysa.

När vi äntligen kom hem till Justin och all värme som fanns i huset frös vi fortfarande.
- Badade ni? Frågade Pattie och skrattade lite åt oss där vi stod alldeles genom frusna.
- Japp.
- Om ni går upp och byter om så fixar jag lite te, föreslog Pattie.
- Visst, svarade Justin och rufsade om sitt fortfarande blöta hår.
Jag bytte om till torra kläder och gick sedan ner till undervåningen med Justin där Pattie väntade på oss med tre koppar te.

- Men det verkar ju jätte kul att få resa runt så mycket! Sa jag efter att Pattie och Justin berättat om att dem nästan alltid är och reser till olika länder och delstater för konserter och liknande.
- Det är ganska kul, men det känns som värsta lyxen att bara få vara hemma i en vecka, svarade Justin.
- Jo, det såklart, sa jag och drack en klunk av mitt örtte.
- Men vart kommer du ifrån? Frågade Pattie mig.
- New York.
- Åh, vad härligt! När åker du hem igen? 
- Om typ två veckor, svarade jag och fick samma klump i magen som jag fått när vi badade.
Jag undrade vad som skulle hända efter de två veckorna.
- Nej, jag är riktigt trött, så jag säger god natt nu, sa Pattie och reste sig upp.
- Godnatt, sa vi och bestämde oss sedan för att kolla på en film.

- Vad gjorde du igår? Frågade Justin när vi låg och tittade på Dear John.
- Ähum, jag sov hos Caitlin, sa jag och tvingade bort koncentrationen från filmen till Justin.
- Jaså, vad gjorde ni då?
- Vi kollade på filmer och pratade och så, svarade jag och vände blicken mot den stora skärmen som satt på väggen i Justins rum igen.
- Trevligt, sa Justin och drog mig närmare sig själv.
- Du luktar så gott, mumlade han i mitt hår.
- Mm, svarade jag frånvarande.
- Kan jag få lite uppmärksamhet? Frågade Justin mjukt.
- Men.. Ehum, vi tittar på film, sa jag och slet blicken från tvn.
Justin pausade genast filmen och slog stort.
- Inte längre, sa han och kysste mig.
Han kysser verkligen bra, tänkte jag.
Efter ett tag drog jag mig bort från honom.
- Sätt på filmen nu, sa jag och spelade hotfull.
- Visst, visst, svarade Justin och satte på den igen.
Jag kröp upp i hans famn och efter ett tag kände jag hur mina ögonlockar började bli allt tyngre.

När jag öppnade ögonen hade det börja ljusna ute, och jag såg att tvn var avstängd.
Jag måste ha somnat, tänkte jag och kände Justins arm om mig.
Jag sträckte på huvudet och såg att klockan som stod på nattduksbordet visade att klockan var sju på morgonen.
Jag funderade på om jag skulle låta Justin sova vidare eller väcka honom.
Efter ett tag bestämde jag mig för att låta honom sova vidare, och jag passade på att kolla in hans rum.
Hans säng var stor, och påslakanet var mörkblått med röda och vita ränder.

Väggarna var vita, han hade en stor tv mitt emot sängen och på ena långsidan av rummet var det ett stort fönster.
I rummet fanns också en dörr som ledde till något annat rum, och ett skrivbord som var ganska stökigt.
Jag smög tillbaka till sängen och skakade försiktigt om Justin.
- Godmorgon! Viskade jag i hans öra och drog in hans underbara doft i näsan.
- Godmorgon, mumlade han trött tillbaka utan att öppna ögonen.
- Kan jag typ ta en dusch så kan du vakna till lite? Frågade jag och reste mig upp.
- Visst, du kan ta en handduk i badrummet.

Efter duschen smög jag tillbaka i Justins rum med ett par shorts och ett linne på mig.
När jag kom dit såg jag att sängen var bäddad, och Justin var borta.
Jag hörde rösten från neder våningen, och när jag kom ner till köket var Justin och Pattie där och gjorde iordning frukost.
- Godmorgon, sa Pattie.
- Godmorgon, kan jag hjälpa till med något? Frågade jag.
- Nej, det är lugnt - frukosten är klar nu, sa Justin och slog sig ned vid bordet.
Jag satte mig bredvid honom, och log stort.
- Vad ska vi hitta på idag? Frågade jag.
- Vi kan väl träffa Chrisitan och Caitlin och hitta på något? Föreslog Justin.
- Visst, jag tror Ashley och Tyler skulle hitta på något själva, sa jag och vi högg in på maten.

- Hej Kristen, sa han och log mot mig.

- Tja, sa jag och log tillbaka.

- Har du haft en bra dag? Frågade han.

- Ja.. Mer han jag inte säga innan han avbröt mig.

- Behöver jag ens frågade det, sa han och blinkade.

- Hehe, eh.. Fick jag fram och rodnade häftigt.

Det blev pinsamt tyst mellan dom innan jag hoppade in i Elenas och Sams konversation med lite för stor entusiasm. När klockan började närma sig 8 bestämde sig killarna för att gå hem så dom slapp problem med en arg Mrs Standford.
- Kristen jag går till rummet nu, följer du med? Frågade Susanne mig.

- Visst, svarade jag och vi sa hejdå till alla innan vi gick upp till rummet igen.

Vi borstade tänderna och sedan satte jag mig och pluggade naturvetenskap och Susanne hjälpte mig när jag inte fattade, naturkunskap var inte riktigt min starka sida.

När vi var klara med pluggandet gick vi och la oss, Susanne började snarka efter bara några minuter medan jag låg och vred och vända på mig en lång stund. Efter ett tag gav jag upp och gick och satte mig i fönstret, jag tog upp mobilen och skrev till Justin.

Några minuter senare fick jag svar.

''Är vaken och tänker på dig ;) xx Justin''

Jag blev helt varm och gick ner från fönstret och satte la mig i sängen ingen.
''Gull Justin, du och jag! x
Skrev jag snabbt som svar, och medan jag väntade på svar somnade jag.

Nästa dag vaknade vi som vanligt till Justins ljuva stämma och  Susanne skrattade lika mycket som igår. På frukosten satt jag och pratade med Easy.

- Eh, Kristen skulle du vilja typ ses efter skolan? Frågade han lite nervöst.

- Jo, visst. Svarade jag, Justin och jag hade ju inte bestämt att träffas eller så.

- Okej, super. Vi ses klockan tre utanför entren, sa han och log lyckligt.

- Bra, vi ses då, svarade jag och reste mig upp.

Skoldagen gick bra och jag hade flera lektioner med Susanne och det gjorde det hela roligare. När klockan började närma sig tre gick jag mot entren, där satt redan Easy och väntade på sten trappan. När han såg mig sprack hans läppar upp i ett stort leende.

- Hej, sa han glatt.

- Hej hej, sa jag och log.

- Kom jag ska visa dig något, sa han och drog med mig över gräsplanen.

Vi gick en stund och kom sedan in på en liten stig som ledde in i skogen som låg en bit bakom skolan.

- Var ska vi, frågade jag nyfiket.

- Du får se, svarade han mystiskt.

Vi gick några minuter till och kom sedan fram till en ganska liten gräsplätt, gräset var långt och grönt och det var fullt av små vita blommor.

- Det är så vackert, sa jag tyst.

- Inte lika vacker som du, sa han och log mot mig.

- Vi åker till en strand, sa jag och log stort.

- Visst, men det är lite för blåsigt för att bada, sa han.

- Kanske, men jag älskar stränder, sa jag och tittade ivrigt på honom.

- Som du vill prinsessa, sa han och pussade min hand.

Justin körde till en mysig liten strand som låg gömd inne i en liten skogs dunge, stranden låg öde och jag tog av mig skorna och sprang och kände på vattnet.
- Det är ganska varmt faktiskt, sa jag och log mot honom.

- Kristen, bada inte. Du kan bli sjuk, sa han beskyddande.

- Men åh, kom igen Justin, sa jag och gjorde mina ögon stora.

- Vi har ingenting att bada i, sa han och ställde sig bredvid mig vid strand kanten.

- Underkläder? Sa jag och blinkade till honom.

- Kristen, det är kallt. Klagade Justin.
- Nepp, sa jag busigt och drog av mig jeansen och tröjan och sprang ut i vattnet innan Justin hann hindra mig.

Han suckade åt mig och satte sig ner i sanden.

- Tråkmåns, sa jag och räckte ut tungan mot honom.

- Jag är den ansvariga av oss, sa han och log mot mig.

Jag dök ner under vattnet och kom på att det inte var en så bra ide, för när jag kom upp igen så hade mascaran runnit och Justin vek sig dubbel av skratt.

- Nu du, sa jag och sprang upp ur vattnet och slängde mig på honom.
- Du är blöt, kved han och försökte putta bort mig.

Jag höll mig fast vid honom och var inte nöjd förens han var lika blöt som jag.

- Du är djävulsk ibland, sa han och tittade surt på mig.

- Du förtjänade det, sa jag och kurade ihop mig bredvid han.

- Fryser du, sa han och tittade oroligt på mig.

- Nejdå, men nu när du ändå är blöt kan vi väl bada? Frågade jag och log mitt ängla leende som alltid fick pappa att ge med sig.

- Gumman du blir sjuk, sa han och kysste min panna.

- Okej då, sa jag och lutade huvudet mot hans axel.

Vi satt på stranden och såg solen gå ner.

- Justin, jag kommer sakna dig, sa jag och tittade honom djupt i ögonen.

- Du förstår inte hur mycket jag kommer sakna dig, men det ska bli kul att träffa mina fans igen, sa han och log.

- Förstår det, sa jag och pressade läpparna mot hans axel.

- Men gumman, jag kommer tänka på dig hela tiden, sa han och tog min hand.
- Du Justin, vi måste åka hem nu, jag kan inte komma försent hem. Sa jag och reste mig och gick bort och drog på mig kläderna igen. 

Vi gick hand i hand till bilen och när vi kom fram till skolan gav han mig en lång kyss innan han satte sig i bilen igen och körde iväg. Jag gick med ett leende på läpparna tillbaka mot skolan, jag gick direkt upp på rummet och kollade om Susanne var där. Hon låg i sängen med laptopen och kollade på film, hon vände sig om när jag kom in genom dörren.

- Nejmen, tjenare Bieber tjejen, sa hon och log mot mig.

- Tja, sa jag och satte mig i min säng.

- Har du haft det trevligt? Och föresten Easy har frågat efter dig, sa hon och blinkade till mig.

- Eh, varför letade han efter mig? Och jo tack jag har haft det underbart, sa jag och log lyckligt.

- Ingen aning faktiskt, men du Kristen. Jag föreslår att du går och tar en dusch, du har mascara runt hel ögonen, sa hon och skrattade.

- Shit, just det, sa jag och tittade mig i spegeln.

Jag tog med mig ett par blåa mjukis byxor och ett vitt linne och gick till bad rummet. Jag tog av mig kläderna och klev in i duschen, jag tvättade håret och tog bort allt smink. När jag var klar gick jag tillbaka till rummet och slängde mig på sängen.

- Vad sägs om middag, frågade Susanne.

- Jag är vrål hungrig, klagade jag och reste mig upp.
- Du, jag med, sa hon och höll händerna mot sin mage.

Vi gick ner till matsalen och åt varsin portion av kyckling sallad, mätta och belåtna gick vi till tjejernas sällskaps rum.
- Hej tjejer, sa Susanne och satte sig i soffan med Katie, Caroline och Elena.

- Hej på er, svarade dom i kör.

Jag satte mig på den tjocka mattan och lutade mig mot soffan.

- Marcus, Damien, Sam och Easy kommer snart, sa Caroline.

- Vad roligt, sa Susanne uppspelt.
- Mm, sa jag och tänkte på Justin.

- Vad har ni gjort idag, frågade Elena oss.

- Pluggat, sa Susanne och himlade med ögonen.

- Varit med min pojkvän, svarade jag glatt.

- Vad härligt, sa hon och log mot mig.

- Aa, sa jag och log tillbaka.

- Det finns säkert några kvar, kolla vid spisen, sa Caitlin och pekade.



Jag spenderade dagen hos Caitlin och Christian med Ashley, medan mormor och Ashleys föräldrar ägnade sig åt att planera begravningen.
När klockan blev tillräckligt mycket gick jag hem och tog en dusch.

Sedan packade jag ner ett linne, en tjocktröja och ett par rutiga pyjamasbyxor innan jag gick till Justin.

När jag hade ringt på dörren hörde jag hur någon sprang nedför trappan innan dörren slogs upp och Justin stod där med ett stort leende.
- Hej, sa jag och Justin svarade med en lång kyss.
- Kom, du ska få träffa min mamma, sa han och tog min hand när han hade avslutat kyssen.
Jag blev lite nervös, men det släppte såfort jag såg en kort brunett som såg riktigt snäll ut stå i köket.
- Hej, jag är Pattie - Justins mamma, hälsade hon och skakade min hand.
- Hej, jag är Katherine! Svarade jag och log.
- Justin har pratat om dig, sa Pattie och log.

- Har han? Frågade jag och kände ett glädjeskutt i magen.
Jag betydde något för honom, visst gjorde jag?
Annars skulle han väl inte prata om mig?
- Jaa, det har han, sa Pattie och rufsade om hans hår.
- Och jag trodde han överdrev när han beskrev hur söt du är, men det gjorde han inte, tillade hon och jag rodnade lite.
- Mamma, snälla! Klagade Justin och drog med mig upp på sitt rum.
- Ursäkta min mamma, sa han och skakade på sitt huvud.
- Det är lugnt, hon verkar jätte trevlig, svarade jag och log mot honom.

- Vill du titta på en film? Frågade Justin.
- Jag har sett ganska många filmer den senaste tiden, kan vi inte göra något annat? Svarade jag.
- Visst, vi kan.. bada? Föreslog Justin och mitt ansikte sprack upp i ett stort leende.
- Jaa, det gör vi! 
- Har du badkläder med dig? Frågade Justin.
- Nej, inte dirket..

- Äsch, vi kan hämta dem! Sa Justin.
- Ja, men annars kan jag bada i typ shorts och underkläder, svarade jag tveksamt.
- Gärna, sa Justin och log retsamt.

En halvtimme senare satt jag på Justins pakethållare och susade nedför backars påväg mot vattnet.
- Framme! Och utan att vara nära på att dö den här gången, konstaterade Justin och log stolt.
- Grattis! Skrattade jag och gick mot vattnet.
Jag kände på vattnet med tårna och pep till när jag kände det svala vattnet kyla ner mig.
- Det var ganska kallt, kved jag.

- Äh, fegis, vågar du inte bada? Hörde jag Justin säga retsamt bakom mig.
- Klart jag vågar, jag måste bara gå i vattnet sakta, ropade jag och började sakta gå längre ut i vattnet.
När vattnet var i höjd med mina knäveck hörde jag Justin en bit bakom mig och ögonblicket innan jag kände hans händer på min rygg insåg jag vad som skulle hända.

Utan att tveka en sekund knuffade han mig rätt ner i det kyliga vattnet och jag skrek rätt ut.
- Justin! Bieber! Fräste jag när jag kom upp till ytan och kastade mig hämndlystet efter honom.

När jag nådde mitt mål och blötte ner Justin fullständigt kändes vattnet inte lika kallt längre.
- Visst är det fint? Sa jag, simandes på rygg och stirrandes upp i den mörkblåa himlen.
- Mm, instämde Justin men han kollade bara på mig.

- Varför stirrar du på mig? Frågade jag lite blygt och kollade bort.
- Du är så otroligt vacker, vet du det? Svarade Justin och simmade närmare mig.
- Du är otroligt vacker! Sa jag när Justin kramade om mig.
Han kysste mig mjukt och jag kunde inte låta bli att tänka på att om bara dryga två veckor skulle jag vara tvungen att åka hem igen.

Nästa morgon vaknade vi ovilligt av att mitt alarm sattes igång, Susanne började genast skratta när hon hörde att det var en Justin låt som spelades.

- Du skämtar Kristen, du vaknar till din pojkvän varje morgon? Flämtade hon fram mellan skratten.

- Ja, mumlade jag lite generat.

Vi gick ner i matsalen och åt frukost med dom andra eleverna, efter en stund känner jag ett par händer för ögonen.

- Gissa vem, viskar en mjuk röst i mitt öra.

- Hej Easy, sa jag glatt.

- Godmorgon Kristen, sa han och satte sig bredvid mig med hans bricka.

- Sovit gott? Frågade jag.

- Absolut, sa han.

Vi satt och pratade genom hela frukosten innan jag och Susanne gick och gjorde oss i ordning för skoldagen. Dagens outfit blev ett par ljusa blå jeans och en vit tunn blus, det var lite blåsigt idag så det var lika bra att sätta på sig jeans tyckte jag.

Under skoldagen visade sig det att lärarna här på Darlington var riktigt bra, och alla andra elever var också riktigt trevliga. När jag slutade klockan två redan gick jag ut och satte mig i gräset och lutade mig mot en av de enorma ekarna, jag plockade upp mobilen och ringde Justin.

- Hallå? Svarade Justin.

- Hej sötnos, sa jag glatt.

- Är du redo för lite kvalites tid med Bieber, frågade han flirtigt.

- Mer än redo, svarade jag.

- Jag är hos dig om 40 minuter, sa han och lade på.

Jag satt kvar där och väntade, efter ett tag knackade någon mig på axeln.

- Kristen, jag har letat överallt efter dig, sa Susanne.

- Ojdå, förlåt. Jag väntar på Justin nämligen, sa jag och log ursäktade mot henne.

- Det är lugnt, sa hon och log tillbaka.

- Slå dig ner om du vill, sa jag och klappade på marken bredvid mig.

Vi satt och pratade tills jag såg Justins svarta Range Rover komma inkörande på parkeringen resten jag mig upp och borstade av benen. Justin klev ut ur bilen inklädd i ett par perfekt sittande jeans, och en snygg t-shirt som satt perfekt mot hans bröstkorg. Mitt hjärta började slå snabbare när han log sitt vackra leende mot mig, han tog av sig sina svarta solglasögon och började gå mot mig. Jag vänder mig mot Susanne som sitter som ett fån och glor.

- Där ser du, sa jag lite malligt och vänder mig och börjar gå mot Justin.

Jag små springer fram till honom och han lyfter upp mig och snurrar nig några varv.

- Hur mår min prinsessa idag? Frågar han och ger mig en lång kyss.

- Underbart, svarar jag och drar in hans doft i näsan.

Vi gick hand i hand till bilen och när jag hade satt på mig bältet ser jag Easy stå i ett fönster och titta på oss. Jag tittade snabbt bort.

- Var ska vi hitta på idag? Frågade jag Justin.
- Vad du vill, sa han och log mot mig.

- Vad? Frågade jag förvånat.

- Damien skrev just till mig, sa hon lyckligt.

- Vem är Damien? Frågade jag.

- En kille jag gillar, svarade Susanne.

- Okej, och vad skrev han? Sa jag nyfiket.

- Han och hans kompis kommer smyga in snart. Sa hon ivrigt.

- Hur då? Sa jag log stort.

- Om du inte har märkt det bor vi bredvid brandstegen, sa hon och himlade med ögonen.

5 minuter senare ryckte vi till av en lätt knacking på dörren. Mrs Stanford öppnade döppnade dörren och kikade in.

- Godnatt tjejer, nu släcker vi ner här. Hoppas att Susanne har fått dig att trivas här på Darlington, sa hon och log trevligt.

- Jag trivs väldigt bra här redan, sa jag och log tillbaka och höll tummarna för att killarna inte skulle vara framme redan.

- Vad bra, sov gott. Sa hon och stängde dörren.

Några minuter senare knackade det på fönstret och Susanne sprang och öppnade. 
- Hej killar, viskade hon.

Först klättrade en söt kille med smutsblont hår in, Damien antog jag. Och till min förvåning kom även Easy, han såg lika förvånad ut som jag.
- Nej men, tjenare Kristen, sa han och log stort.

- Hej Easy, sa jag blygt och log tillbaka.

- Känner ni varandra? Frågade Susanne mig och Easy.

- Jag hjälpte henne med hennes väskor, sa Easy och skrattade.

- Där ser man, sa Damien och blinkade till Easy.

Vi satte oss i våra sängar och snackade, Damien och Susanne i ena och jag och Easy i andra. Efter en stund så la Easy sin hand på mitt knä, hans varma hand kändes behaglig mot min hud så jag lät den ligga kvar där. Under kvällens gång vandrade den längre och längre upp på låret, det här var så fel det visste jag, för jag hade ju Justin världens gulligaste och snällaste pojkvän så varför kändes det så spännande och underbart med Easy? Jag avbröts i mina funderingar av att min mobil fick sms, jag reste mig upp och hämtade den från skrivbordet. Jag gick tillbaka till sängen och öppnade det, de var från Justin.

'' Älskling, jag önskar att du var bredvid mig nu, ses imorgon hjärtat! xxx Justin''

Jag klickade snabbt bort smset och kollade om Easy hade sätt, hans huvud var vänt åt andra hållet så jag antog att han inte hade det. Killarna bestämde sig för att dra när klockan närmade sig halv ett, dom smög så försiktigt dom kunde ut genom fönstret. Vi stängde efter dom och gick och bäddade ner oss i sängarna.

- Du Kristen, jag tycker du borde satsa på Easy, sa hon efter en liten stund.

- Susanne, jag har pojkvän, svarade jag.

- Ja, men ändå. Han flirtade ju galet mycket med dig ikväll, och du tillät honom. Sa hon lite retsamt.

- Jag vet, det var fel men han är så jäkla snygg så man kan inte låta bli, svarade jag och skrattade lite tyst.

- När får man se din boyfriend då? Han måste ju vara riktigt snygg om du väljer honom framför Easy, sa hon ivrigt.
- Han är underbar, sa jag drömmande.

- Okej, jag måste träffa honom, sa hon bestämt.

- Eh.. Asså, han är inte vilken kille som helst, sa jag lite nervöst.

- Tell me, sa hon uppspelt.

- Jag måste verkligen kunna lite på dig Susanne, annars skulle det komma ut och det skulle inte vara bra. Sa jag trevande.

- Du kan lite på mig Kristen, sa hon allvarligt.

- Min Justin är inte vilken Justin som helst, det är Justin Bieber. Sa jag allvarligt.

Susanne börjar skratta för full hals.

- Susanne jag är seriös, sa jag bestämt och lite irriterat för hon inte trodde på mig.

- Du skämtar med mig, sa hon så seriöst hon kunde.

- Jag är seriös, har du tittat i skvaller tidningar nu senaste tiden? Frågade jag henne.

- Ja, svarade hon.

- Du har du säkert sätt bilderna på Justin och den där blondinen? Sa jag.

- Är det du, sa hon chockat.

- Japp, men det får inte komma ut.

- Du har mitt ord, men han sa ju att det bara var en god vän, sa Susanne.

- Vi är inte redo att komma ut med det, svarade jag lugnt.

Dagen rullade på och jag somnade snabbt på kvällen. 
Jag mådde mycket bättre nu än kvällen innan, så jag sov ganska djupt.
Under dagen gjorde vi inte så mycket, till lunch åt vi på restaurang.

När vi kom hem packade vi snabbt ner lite nödvändiga saker, innan vi begav oss till Caitlin's hus.
- Hej, sa Caitlin glatt när hon öppnade dörren.

Hon ledde oss till ett stort rum i källaren, som hade vita väggar och en heltäckningsmatta.
På väggen satt det en tv, och det låg tre madrasser på golvet bredvid ett gäng fåtöljer.
- Vad mysigt det är! Sa Ashley och lade sin väska på golvet.

- Tack, svarade Caitlin och satte sig på en madrass, ska vi titta på en film?

- Visst, svarade jag och vi följde med Caitlin till vardagsrummet där deras filmer fanns.
- Åh, kan vi inte titta på en skräckfilm? Frågade jag och drog ut en film som såg lite läskig ut.
- Det gör vi! Fastslog Ashley och Caitlin nickade instämmande.
- The Childrens, är den bra? Frågade jag och läste från filmomslaget.
- Ähum.. Jag tror inte jag har sett den ännu, men Chrisitan sa att den var riktigt äcklig, svarade Caitlin.
- Perfekt, sa Ashley och vi gick ner till källaren igen.

Flera timmar och några skräckfilmer senare låg vi nerbäddade under våra täcken på madrasserna.
- Hur är det med Tyler? Frågade Caitlin Ashley.

- Det är jätte bra, vi har det toppen ihop, svarade Ashley och log.

- Så ni är typ.. tillsammans? 
- Eh, jaa, eller något liknande, sa Ashley.

- Och Katherine, hur är det mellan dig och Aaron? Frågade sedan Caitlin.

- Eh, alltså det är nog inte något mellan oss direkt.. Jag har nog fallit för Justin, svarade jag.
- Jaha, vi var tillsammans förut, svarade Caitlin.
- Var ni? När då?
- Något år sedan, men vi gjorde slut när han skulle på någon turné, sa Caitlin.

- Eh, jaså.. Svarade jag och funderade på om samma sak skulle hända oss, även fast vi inte precis var tillsammans.
- Ska vi titta på en till film? Frågade Ashley och ställde sig upp.

När vi vaknade nästa morgon efter några få timmars sömn hade jag fått ett sms utav Justin.
"Hej babe, vill du komma över till mig ikväll? Du kan väl sova över ;)"
Jag svarade snabbt ja, och sedan gick vi upp till köket.

När vi satt ner vid bordet med våra pannkakor dränkta med sirap kom Christian ut från sitt rum.
- Gjorde ni inga pannkakor till mig? Frågade han och slog sig ner vid oss.

- Det finns säkert några kvar, kolla vid spisen, sa Caitlin och pekade.

----------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------
Dålig uppdatering jag vet, och det hände inte så mycket i detta avsnitt, men jag har några ideér, och nu är det helg = mycket tid för att skriva :)

En äldre man som jag kände igen från mitt besök här förra gången kom in i salen.
- Ungdomar, sa han med en mörk röst.

Alla tystnade tvärt, och jag vände bort blicken från Easy.

- Välkommen till en ny termin här på Darlington School! Sa han.
- Denna termin har vi många nya elever som även dom behöver få reda på alla våra regler, sa han och skrockade mörkt.

- Men ta det lugnt, så många är det inte. Okej, på vardagar är det tillåtet att vistas utanför campus till klockan 10. Men på helgerna gäller samma tid fast du får åka och hälsa på din familj eller liknande, men då måste du ha anmält din frånvaro till Miss Murray som du kan hitta i kontors byggnaden. Och en annan viktig regel är att det inte får vara några pojkar i flickornas byggnad och tvärtom efter klockan 8 på kvällarna, och jag varnar er, om ni bryter reglerna för många gånger är det tyvärr reglering som gäller! Sa han strängt och spanade över folkmassan med ungdomar.

- Så, resten av alla regler står i huvud byggnaden och om ni undrar över något så fråga lärare eller vår campus ansvarig.

Efter dom hade ropat upp mitt och Susannes namn gick vi tillbaka upp till vårt rum och packade upp resten av våra saker. Efter middagen så satt vi i flickornas sällskaps rum och lärde känna några andra tjejer, vi satt mitt uppe i ett intressant samtal när jag blev avbruten av att min mobil ringde.

- Kristen, svarade jag och gick några steg bort.

- Hej gumman, sa en välbekant röst.

- Justin, sa jag och log för mig själv.

- Hur har du det? Sa han.

- Super, det är sjukt fint här, sa jag glatt.

- Vad bra, jag är glad för din skull, sa han.

Vi småpratade en stund och bestämde oss för att ses imorgon efter skolan.
- Kristen, vi ska spela en omgång på Katies Xbox 360, kommer du snart? Ropade Susanne.

- Jaja, kommer.

- Du Justin, jag måste gå nu, sa jag.

- Okej, puss på dig gumman, sa han mjukt.

- Puss! Sa jag och la på.

Jag gick bort till dom andra och satte mig i soffan framför den gemensamma tvn.
- Vem pratade du med då? Frågade en av tjejerna och resten av dom vände sina ansikten åt mitt håll.

- Eh, min pojkvän Justin, sa jag och log lite generat.

- Åh, berätta mer, bad en som hette Sarah.

- Ja, vi träffades i början av sommaren och vi har det jättebra tillsammans, sa jag och log mot dom.

- Visa bild, bad en annan tjej som hette Jenna.

Jag ville inte direkt berätta att jag var tillsammans med Justin Bieber, dom flesta skulle ens tro mig.
- Skulle inte vi spela Xbox, sa jag och skrattade lite nervöst.

- Jo, just det, sa Katie.

En sjukt söt kille med mörkt rufsigt hår och djupa bruna vackra ögon. Jag kände hur det pirrade till i magen, jag kommer nog få roligt här tänkte jag och fick genast dåligt samvete.

- Eh, jag tänkte bara fråga om du ville ha hjälp med väskorna, sa han med en silkes len röst och log ett bländande leende.

- Ja tack gärna, sa jag och log tillbaka.

- Vi hörs sen, sa Justin och tittade lite surt mot killen.

- Ring mig, sa jag och gav honom en snabb kyss på kinden och drog mina väskor mot killen.

Justin klev in i bilen och körde snabbt iväg.

- Ny här?, sa han och log stort.
- Japp, kommer från Kalifornien så det är en bit, svarade jag och log tillbaka.

- Ojdå, varför väljer du att gå här då? Frågade han och tog väskorna och vi började gå.

- Min pojkvän bor i Atlanta och jag tycker att det verkar vara en underbar skola, svarade jag och rodnade lite.

- Aha, sa han.

- Bor du vanligtvis i Georgia? Frågade jag.

- Jajamensan, svarade han och log.

- Kristen, föresten sa jag och sträckte fram handen.

- Easy, svarade han.

- Va? Sa jag förvånat.

- Ja, jag heter Easy, sa han och skrattade hest.

- Där ser man, sa jag och skrattade.

Vi gick och småpratade hela vägen och det visade sig att vi hade samma humor och han verkade riktigt schyst.

- Så, om du är tjej ska du in här, sa han och drog mina tunga väskor över tröskeln.

- Okej, tack för hjälpen Easy, sa jag och log mot honom.

- Det var så lite, hoppas vi ses snart igen. Sa han och log stort mot mig.

Jag kände hur jag blev helt varm i kroppen, och tog tag i minna tunga väskor och gick fram till en äldre dam som såg ut att jobba här. 
- Ursäkta, jag är ny här. Jag vet inte var jag ska vara, sa jag.

- Aha, välkommen. Vad är ditt namn? Sa hon och log vänligt.

- Kristen McLovin', svarade jag.

Hon bläddrade i lite papper.

- Du ska till våning två, rum 20. Sa hon och pekade mot trappan.

- Tack så mycket, sa jag och kämpade iväg med väskorna efter mig.

Jag gick genom korridoren med dörrar på andra våningen och jag hittade tillslut rum 20. Jag öppnade dörren och kom in till ett vitt rum med två sängar och ett stort fönster som blickade ut mot gräs planen med några stora ekar på. På båda kortsidorna stod det ett skrivbord och bredvid där en garderob, jag gick och ställde mina väskor vid en av sängarna. Jag tog såklart den närmast fönstret och började packa in sakerna i garderoben närmast mig.

När jag var klar test la jag mig i sängen, som förvånansvärt var väldigt skön. Jag låg kvar där en stund och tänkte på Easy, jag skulle väldigt gärna vilja lära känna honom bättre. Jag tänkte på Justin, men jag fick inte riktigt fram någon bild av honom i huvudet. Då hör jag dörren öppnas och jag sätter mig upp.

- Hej, sa en tjej med brunt hår och mörk blåa ögon.

- Hej, så det är vi som blir rums kamrater, sa jag och log mot henne.
- Vad roligt, jag heter Susanne, sa hon.

- Kristen, sa jag och log.

Vi satt och pratade en stund, det visade sig att  hon kom från England egentligen men hon och hennes familj hade flyttat därifrån för några år sedan.

- Du Kristen, det är upprop i matsalen nu och alla ska samlas, sa hon.

- Okej, tur att du har koll, sa jag och skrattade.

- Ja, precis. Kom nu, sa hon och reste sig från sin säng.

Vi gick tillsammans in i den stora matsalen, jag spanade efter Easy och jag hittade honom längre bort i salen. Han tittade på mig och log och vinkade. Jag blev svag i knäna och det pirrade till i magen, varför kände jag så här för en kille jag precis hade träffat?

Jag hade ju Justin, men varför kände jag mig så.. Jag vet inte.. Förälskad?

Jag gick så tyst jag kunde ner för den stora trappan och gick in i köket, jag plockade fram våffel järnet och satte in kontakten. Jag blandade snabbt i ordning en smet och gick ut och plockade några jordgubbar från Patties grönsaksland. Jag hade gjort klart några våfflor när en Justin kom ner för trappan, han hade precis duschat för hans hår var fortfarande blött.

- Hej darling, sa jag och log stort.

- Hej älskling, sa han och la armarna om mig och kysste mig mjukt på läpparna.

- Ät medan det är varmt, sa jag och plockade upp en ny våffla ur järnet.

Vi satt och åt en lång stund innan vi upptäckte att vi hade börjat få lite bråttom.

- Shit, sa jag och började plocka undan.

- Ta det lugnt Kristen, lämna det här så plockar jag undan det när jag kommer hem.

- Tack, sa jag och gav honom en snabb kyss och sprang upp och plockade i ordning några småsaker från Justins rum.

En kvart senare satt vi i bilen på väg till skolan, det var en solig och varm Augusti dag och det luktade nyklippt gräs och blomster.

- Justin? Sa jag och vände huvudet mot honom.

- Ja? Svarade han.

- Jag är glad att jag har dig, sa jag och log.

- Desamma älskling, sa han och la sin hand över min.

Vi satt tysta ett tag och bara njöt av varandras sällskap.

- Kristen, jag har något att berätta, sa han och tryckte min hand lite hårdare.

- Okej, svarade jag och blev lite orolig eftersom han lät allvarlig.

- Min World Tour börjar nästa vecka, jag kommer inte vara hemma på några månader, sa han och gav en ängslig blick.

- Oj.. Sa jag tyst, jag fick en klump i magen.

- Gumman, jag kommer smsa och ringa så ofta jag hinner, sa han och smekte min hand med sin.

- Men varför har du inte sagt något innan? Sa jag lite förtvivlat.

- Jag.. Jag vet inte.. Sa han lite avvaktande.

- När kommer du hem? Sa jag flätade in fingrarna i hans.

- Cirka 4 månader, sa han försökte se mig i ögonen.

- Det är en lång tid, men du har dina fans och tänka på, dom behöver dig, sa jag och pressade fram ett leende.

- Jag vet, men helst av allt skulle jag vilja stanna här med dig. Sa han och såg mig djupt i ögonen.

När vi kom fram till skolan bestämde vi att Justin inte skulle följa med in, så vi skulle slippa allt skrik och autografer. Han öppnade min bil dörr och vi stod där och kysstes en stund innan vi blev störda av en harkling bakom oss.
Vi vände oss lite generat om och där stod..

Jag vaknade av att Justin lekte med mitt hår.

- Godmorgon prinsessa, sa han mjukt och pussade mig på näsan.

- Godmorgon, sa jag sömnigt och öppnade ögonen. 

Jag ryckte till när jag såg ett par ljus bruna ögon närmare än väntat.

- Buh, sa han och skrattade.

- Du fick mig, sa jag och log.

Vi stannade i sängen nästan hela dagen, men tillslut bestämde vi oss för en promenad.
- Kom vi går hitåt, sa Justin och la armen om mig.

- Visst, jag hittar inte, sa jag och log.

Jag såg en man smyga runt med en stor kamera i handen.

- Eh, Justin vem är han där borta? Sa jag lite rädd.

- Paparazzi, bara gå Kristen vi vänder hem, sa han och drog tog bort armen från min midja.

Vi vänder hem åt med snabba steg.

- Justin, Justin, är det där din flickvän? Skrek mannen efter oss.

- Nej, hon är inte min flickvän, sa han och började små springa och drog mig efter.

- Vem är hon då, skrek han.

- Hon heter Kristen och är en väldigt nära vän, ropade han.

Mannen vände sig om och hoppade in i en svart bil som snabbt körde iväg.

- Så, han är borta. Sa Justin och stannade.

- Bra, sa jag och försökte le.

- Hur är det gumman? Sa han och strök bort en slinga som hade ramlat ner i ansiktet.

- Blev lite chockad, jag har inte varit med om något sånt förut bara, sa jag och log stelt.

- Jag förstår, kom nu går vi hem, sa han och tog min hand.

- Justin tänk om någon ser? Sa jag och drog åt mig min hand.

- Får man inte hålla sin vän i handen, sa han och log och tog min hand igen.

Kvällen gick snabbt och jag gick och la mig tidigt eftersom jag tidigt skulle ta bilden till skolan imorgon, jag var riktigt nervös och så fort jag tänkt på det pirrade det till i magen.

- Jag vaknade av att mobilen spelade den akustiska versionen av One time som alarm signal. Jag log och stängde av den och sträckte på mig, Justin låg bredvid mig och snarkade tyst och mumlade någonting om pizza. Jag kunde inte låta bli att skratta lite tyst och tog med mig min neccisär in på toaletten. Jag tog en lång dusch och tvättade noggrant håret torkade det med handduken eftersom jag ville inte väsnas med hårtorken. Jag gick tillbaka in i rummet och bytte om till ett par svarta korta shorts och en matchande t-shirt.

- Sötnos, vakna, sa jag mjukt och drog fingrarna genom hans mjuka hår.

- Mm, mumlade han.

- Du måste gå upp nu, gå och duscha så gör jag frukost så länge, sa jag och reste mig.

_______________________________________________________________________________________________

En super kort, men jag hinner inte mer ikväll. Har en massa ideér att sätta i verket, så sluta inte läs för dom är lite lång tråkiga nu, det blir bättre jag lovar ;) !

Efter middagen gick jag upp och satte mig på sängen och ringde Jessica.

- Hej det är Jessica, svarade en ljus röst.

- Yo, svarade jag.

- KRISTEN! Det var års sedan vi sågs, nästan skrek Jessica.

- Jag vet, vi ska inte ens prata om hur mycket abstinens vi kommer få efter varandra när jag flyttar, sa jag.

- Usch, men behöver du hjälp att packa? Jag kan vara där om 10 minuter, sa hon uppspelt.

- Tänkte precis börja på det och skulle behöva lite hjälp, svarade jag ivrig.

- Bra, ses! Sa hon och la på.

Jag satte på lite musik och öppnade dörrarna till min ''walk in closet'' och kollade mig omkring. Det skulle krävas riktigt stora resväskor för att få plats med allt det här, jag konstaterade att jag verkligen behövde Jessicas hjälp.
- Jessica är här, ropade mamma från nedervåningen.

Jag reste mig och jag hann inte ens öppna dörren innan Jessica sliter upp dörren.

- Jessica! Skriker jag och springer fram och kramar henne.

- Jag har saknat dig Kristen, pep Jessica.

- Har du färgat håret, sa jag förvånat och tog upp en mörk brun rak slinga.

- Ja, några toner mörkare, svarade hon och log.

- Det är jättefint Jessie, men titta nu är vi varandras motsatser. Sa jag och drog med henne till spegeln.

Vi ställde oss bredvid varandra och våra stora leenden var skrattretande. Vi var ganska lika varandra, förutom håret. Jag hade blont långt hår med stora naturliga lockar, medan Jessica hade mörkt brunt axel långt rakt hår.

- Nu sätter vi igång, sa Jessica ivrigt och klev in i min garderob.

- Absolut, sa jag och hämtade fram mina största resväskor under sängen.

Vi höll på med packingen och tills midnatt då vi var helt slut.

- Jag kan inte fatta att du orkade hjälpa till med allt det här, sa jag och slängde en menande blick på de fullproppade resväskorna som stod i den tomma garderoben.

- Vad gör man inte för sin bästavän, sa hon och log.

Vi satte oss vid tv en stund och sedan gick jag med henne en bit på vägen. När jag kom hem gjorde jag mig i ordning och somnade så fort jag la mig i sängen.

Nästa dag rullade på och senare på kvällen beslöt jag mig för att ringa Justin och höra hur det gick med interjuven.

- Hallå, svarade en mjuk röst.

- Hej Justin, svarade jag glatt.

- Kristen, sa han kärleksfullt.

- Hur gick det på interjuven idag? Frågade jag.

- Jo, det gick bra. Dom köpte våran lilla lögn, svarade han busigt.

- Bra bra, svarade jag och andades ut.

- Bara 1 och en halv vecka innan du börjar skolan, sa han.

- Jag vet, pep jag uppspelt och det pirrade av förväntan i magen.

- Taggad? Frågade han och skrattade.

- Till tusen! Svarade jag.

De sista dagarna innan det var dags för mig att bila hela vägen till Georgia rullade på, och varje dag försökte Justin övertala mig att han skulle ta flyget ner till Kalifornien, så han kunde åka med mig till Georgia i bilen så jag slapp åka hela vägen själv. Det var en otroligt dum idé så jag sa bestämt nej.

När jag väll satt i min proppfyllda vita audi var det riktigt härligt att vara ensam för en gångs skull, jag satt och tänkte på hur mitt liv skulle bli. Tiden gick snabbt och jag lämnade Kalifornien längre och längre bakom mig och när det blev för sent tog jag in på ett litet motell på vägen. Jag var framme vid Justins hus sent nästa kväll, jag knackade försiktigt på dörren.

- Hej gumman, sa Pattie tyst och stack ut huvudet.

- Hej Pattie viskade jag.

- Justin ligger och sover, sa hon och log och öppnade dörren.

- Okej då ska jag vara tyst, sa jag och gav henne en kram.

- Det är kul att se dig igen Kristen, men du måste vara helt utmattad så jag ska låta dig sova.

- Jag är helt slut, sa jag och skrattade lite tyst.

Jag pratade med Pattie en stund innan jag smög upp för trappan med en mindre väska med det viktigaste i, resten lämnade jag i bilen. Jag skulle flytta in i mitt rum på internatet i övermorgon, och imorgon skulle jag ta en rejäl sovmorgon. 

Jag gick in i Justins rum och ser honom ligga utsträckt på sängen, jag drog av mig kläderna och satte på mig ett par shorts och ett gammalt för kort linne. Sedan klättrade jag försiktig upp i sängen och satte mig och tittade på Justins sovande ansikte, han var så jäkla söt med hans ruffsiga hår och slutna ögon. Jag la mig ner och kurade ihop mig bredvid honom.

- Älskling? Mumlade Justin.

- Aa, jag är här nu, svarade jag och smekte honom över kinden.

- Jag har saknat dig, sa han och öppnade ögonen sakta.

- Har saknat dig med sötnos, men sov vidare nu, sa jag och kysste honom lätt på läpparna.

- Mm, sov sött, sa han och blundade.

Nästa sida var fylld av paparazzi biler på mig och Justin, mitt hjärta hoppade ett extra slag och jag granskade noga bilder. Ja, det var helt klart jag och Justin. På en bild satt vi bredvid varandra och skrattade, på en annan gick vi och höll handen. Som tur var det ingen som verkligen bevisade att vi var tillsammans utan alla var oskyldiga som tur var, jag såg direkt var bilderna var tagna, påväg från internat skolan när vi skulle in på resturangen. En tjock text stod som rubrik, HAR BIEBER NY FLICKVÄN?
Jag plockade upp mobilen och skickade snabbt iväg ett sms till Justin:

Justin, vi är i tidningen.. Vi blev visst fotade på resturangen i förrgår, men ta det lugnt bilderna var inte så farliga. Puss!

Jag fick snabbt ett svar:

Helvete, vad ska jag säga om någon frågar?

Jag tog några lugna andetag och blundade, det här hade jag inte räknat med. Jag kanske skulle tänkt mig för innan jag gick och blev Justins flickvän, jag skapade ju bara problem för Justin. Jag började skriva ett svar på moblien:

Okej, säg vad som behövs för att hålla det hemligt. Jag tror det är bäst så, både för min och din skull. Säg att vi är bästa vänner och har känt varandra länge typ :) Du klarar det Bieber-boy!

Två minuter senare fick jag svar:

Du är smart älskling, jag tänker ut något i den stilen. Ha en skön flygtur, tänker på dig! Puss.

Det tog en halvtimme innan planet landade och då stod mamma och pappa och väntade på mig med ett stort leende på läpparna.

- Hej gumman, skrek mamma hysteriskt och sprang fram till mig och gav mig en lång kram.

- Hej mamma, ta det lite lugnt jag vill inte skämma ut mig, sa jag och log.

- Hej Kristen, sa pappa och gav mig en kram.

- Har du haft det bra Kristen? Kvittrade mamma.

- Underbart! Svarade jag och log stort mot dom båda.

Pappa skrockade mörkt.

- Det har vi nog sätt, sa han och höll fram samma tidning som jag hade läst.

- Jag såg det precis, sa jag och rodnade.

- Du är ju nästan känd kan man säga, sa mamma ivrigt.

- Det är för tidigt med att komma ut offentligt med vårt förhållande tycker jag, så Justin kommer neka att vi dejtar. Sa jag och log mot mamma.

- Du är förnuftig Kristen, sa pappa och klappade mig på axeln.

- Kom nu gumman, nu åker vi hem, sa mamma och började gå mot utgången.

När vi kom hem satt jag och förklarade skolan i detalj för mamma och pappa, pappa tröttnade efter en stund och gick och började laga middag istället.

- Det låter som en fin skola, men vi kommer sakna dig. Sa mamma och gav mig en kram.

- Och jag kommer sakna er, men jag kommer hem på loven ju. Sa jag och pressade fram ett leende.

Pappa roade från köket att det var mat, vi reste oss upp och gick tillsammans in i köket.

Jag skulle verkligen sakna mina knasiga och underbara föräldrar!

- Nu? Kan du verkligen gå hemifrån nu? Frågade Justin försiktigt.
- Mormor sover redan, hon tog en insomningstablett för ett tag sedan.
- Okej, jag kommer med cykeln om 5 minuter, sa Justin och lade på.



Jag drog på mig en tunn, svart skinnjacka över mina jeans och mitt lila linne.
Sedan gick jag ut genom dörren och väntade på Justin.
När han kom rusade jag fram till hans famn och kände hur tårarna började rinna.

- Gumman, viskade Justin och strök mig över håret som mormor gjort.
- Kan vi åka någonstans? Frågade jag efter ett tag och strök bort mina tårar.
- Absolut, sa Justin och jag hoppade upp på paket hållaren.
Han cyklade mot en skog jag aldrig varit i förut, och svängde sedan upp i en stig.
Vi körde över rötter och småstenar, och jag andades in den friska doften och mådde genast bättre.
- Vart är vi påväg? Frågade jag Justin.
- Du får se snart, men nu måste du hålla i dig hårt, svarade Justin innan han cyklade ner för en brant backe.
Jag höll mina armar hårdare runt hans midja och tjöt lite när jag kände hur snabbt det gick nedför backen.
Efter ett tag stannade han, hoppade av cykeln och dumpade den under ett träd.
- Kom! Sa han och tog tag i min hand.
Vi gick genom skogen ett tag, innan han svängde av från stigen och fick mig att följa efter.
Vi kom ut på ett berg med en otroligt utsikt.
- Wow! Andades jag och tittade ut över himlen som fortfarande var lite rosa efter solnedgången.
- Jag vet, jag älskar att vara här,  sa Justin och såg sig nöjt omkring.
Vi slog oss ner och bara njöt av utsikten och av att vara nära varandra.
- Åker du ofta hit? Frågade jag efter en stund.
- Ganska. Det är ett bra ställa att tänka över saker på.
- Vad gullig du är som tar med mig hit, sa jag och log mot Justin.
- Jag tänkte att du skulle gilla det, svarade han.

Några timmar senare bestämde vi oss för att dra oss hemåt, efter att ha suttit på berget och pratat om allt möjligt.
När Justin cyklat iväg efter att ha gett mig en godnatt kyss, somnade jag genast.
Under natten sov jag oroligt och inte tillräckligt djupt för att kunna drömma något.
När jag vaknade tidigt på morgonen var Ashleys föräldrar redan hos mormor, och dem satt och åt frukost när jag gick ner för trappan.
- Hej Katherine! Hälsade Tyra, Ashleys mamma och jag hälsade tillbaka.
Vi pratade en stund om morfar, innan jag bestämde mig för att ta en snabb dusch.
När jag var klar där bytte jag snabbt om till kläder och då ringde min mobil.
- Hej det är Katherine, svarade jag.
- Hej, det är Caitlin.
- Hej, hur är det? Frågade jag.
- Jo det är bra.. Jag hörde om din morfar, jag är ledsen, sa Caitlin försiktigt.

- Tack, jag mår lite bättre nu än igår, svarade jag.
- Vad bra! Jag undrar om du skulle vilja sova över här någon dag? Ashley kan också följa med.
- Absolut, funkar det imorgon? Frågade jag samtidigt som Ashley kom in i rummet.
- Jadå, det funkar toppen! Svarade Caitlin och lade på.

- Det var Caitlin som undrade om vi ville sova över hos henne imorgon, sa jag till Ashley.
- Det låter bra!

Vi simmade tillbaka till båten och satte oss i fören och njöt av värmen.

- INTE SÅ FORT! Hörde vi Christian skrika bakifrån.

Vi började skratta när vi efter några sekunder hör en plums.

- Oups, hör jag Catilin skratta bakom oss.

Vi var ute med båten resten av dagen tills det började närma sig middags dags, då styrde vi båten hem och hoppade iland. När vi hade satt fast båten gick till bilen, vi satte på radion och det spelades A year without rain med Selena Gomez.

- Ah, höj! Skrek jag till Justin som höjer.

Vi börjar sjunga med för full hals alla fyra.

- Jag älskar hennes låtar, hon är sjukt duktig, sa jag och sänkte när låten var slut.

- Du kanske får träffa henne någon gång, sa Justin och log mot mig.

- Som om det någonsin kommer hända, svarade jag och log tillbaka.

- Never say never, du sitter ju här med mig. Det trodde du aldrig skulle hända, sa han och la handen på mitt lår.

- Nej i förs sig, sa jag och la min hand över hans.

Vi släppte av Caitlin och Christian och körde hem, när vi kom hem så var middagen redan klar och vi satte oss och åt. Vi berättade om vår dag för Pattie som lyssnade intresserat.

- Det låter som ni har haft en rolig dag, sa hon och log.

- Helt underbar, sa jag instämmande.

- Och Justin jag tror du börjar bli lite brun, sa Pattie lite retsamt.

- Tack mamma, sa han och skrattade.

- Jag är så aven sjuk på din solbränna Kristen, men det blir väl så i den starka Kalifornia solen, sa Pattie drömmande.

- Ja, det är varmt och skönt så det ända man gör på somrarna är att ligga på stranden, sa jag och log.

- Härligt, sa Pattie och tog en tugga av maten.

Jag stannade i Atlanta med Justin och Pattie några dagar innan jag behövde åka hem och fixa och packa inför skolstarten, Justin följde med mig till flygplatsen och sa hejdå. Flygturen gick ganska snabbt och jag satt med min ipod fullproppad med Justins musik och läste senaste numret av min favorit skvaller tidning, när jag precis hade läst klart en intressant artikel om Selena Gomez som var en av mina stora idoler, fick jag en enorm chock när jag vända sida..

Följ våran blogg med bloglovin' ;)

På vägen hem stannade vi och firade på en restaurang, dock blev vi tvungna att ge oss av lika snabbt som vi kom eftersom vi blev attackerade av fans. Vi skrattade bort incidenten och åkte hem till Pattie istället, på kvällen körde vi Xbox 360 och jag lärde känna Pattie mer. Sent på kvällen låg jag och Justin i deras vardagsrum och tittade på film, man kan inte säga att jag tittade på filmen utan jag beundrade mer Justins ansikte i profil. Jag tittade lite generat bort när han upptäckte mig.

- Vad gör du, sa han lite retsamt och blinkade till mig.

- Du är så snygg i profil att man inte kan låta bli att titta på dig, sa jag och log.

- Det är fult att stirra, sa han och spelade allvarlig.

- Men jag är en lagbrytare, sa jag och skrattade.

- Det vet jag nog, sa han och la armen om mig och vände huvudet mot tv skärmen igen.

Jag lutade huvudet mot hans axel och kände hur ögonlocken blev tunga, jag vaknade nästa morgon av ett par ljust bruna ögon stirrade på mig.
- Det är fult att stirra, muttrade jag och log sömningt.

- Jag är en lagbrytare, sa han och imiterade min röst.

- Hur kom jag upp hit? Sa jag förvirrat, jag somnade ju i soffan.

- Jag bar upp dig, det var ju onödigt att behöva väcka dig. Och du är så söt när du sover, sa han och tittade kärleksfullt på mig.

Jag satte mig upp och sträckte ut armarna över huvudet och gäspade, då märker jag att jag har en min sov tröja på mig och inte linnet jag hade igår kväll.

- Hur gick det här till, sa jag och fnittrade.

- Jag kunde ju inte låta dig sova i ditt fina linne, sa han och skrattade.

- Din pedofil, sa jag och kysste hans panna.

Vi lagade pannkakor till frukost och sedan gick vi upp och gjorde oss i ordning. Medan jag duschade ringde Justin till Christian och Caitlin, dom bestämde att vi skulle åka ut med deras båt. När vi var klara båda två packade vi ner alla saker vi behövde och jag bytte till bikini, med ett par shorts och ett enkelt linne över. Sedan sa vi hejdå till Pattie och satte oss i bilen, vi var hos dom efter tio minuter och då stod dom redo utanför huset.
- Hej på er, ropade Justin och vevade ner fönstret.

- Tja, skrek Christian.

- Hoppa in så kör vi ner till vattnet, sa Justin.

- Latmask, muttrade Caitlin och satte sig med Christian i baksätet.

- Hur är det med er? Frågade jag.

- Super bra, sa Christian och log stort.

- Jättebra, svarade Caitlin och vevade ner rutan och lutade sig ut.

Det tog inte lång tid innan vi var framme vid båten, vi tog ut våra grejer ur bilen och hoppade ombord på den mellan stora motor båten. Christian fixade med repen och när knutarna var upp knutna puttade han på och hoppade ombord. Caitlin styrde ut båten en bit ut på vattnet innan hon ropade att vi skulle sätta oss i en stor uppblåsbar ring, jag och Justin slängde den i vattnet och klättrade ner och satte oss. Christian kom med ett rep och knöt fast oss.

- Nu kör vi, skrek Caitlin och gasade iväg.

- AH, skrek jag och höll fast mig i Justin.

Vi satt kvar en ganska lång stund innan jag tappade taget och drog ner Justin i vattnet.

- Min tur, skrek Christian och hoppade ner i vattnet och krälade sig upp på den.

Jag och Justin simmade tillbaka skrattandes.

- Vi skulle kunnat sitta kvar jätte länge om det inte var för din dåliga balans Kristen, skämtade han och log stort mot mig.

- Jag har jättebra balans, det var du som puttade mig, argumenterade jag emot.

- Right, sa han sarkastiskt.

_______________________________________________________________________________________________

Kort episode men jag hinner inte mer ju nu, skriver en till kort ikväll :)

Dom bodde inte långt från Justin så vi var hemma tio minuter senare.

- Perfekt, maten är precis klar, sa Pattie när vi kom in genom dörren.

- Mumms det luktar underbart, sa jag till Pattie.

- Vi får hoppas det smakar lika gott, sa hon och blinkade till mig.

Vi satte oss vid bordet och Pattie la upp en portion spaghetti till mig. Jag tog en tugga och det var bland det godaste jag ätit.

- Det här var fantastiskt gott Pattie, sa jag och log mot henne.

- Tack Kristen, svarade hon och log tillbaka.

Under resten av middagen berättade jag om mig själv och mitt liv i kalifornien.

- Du verkar ha en underbart liv i Kalifornien, sa hon drömmande, så varför vill du till internatskola?

- Jag har ett underbart liv hemma i kalifornien, men jag vill se någonting nytt. Svarade jag.

- Jag förstår, sa hon och bytte sedan samtalsämne.

När vi hade ätit upp gick Justin och jag upp till rummet, vi la oss och kollade på en film innan vi somnade. Nästa morgon väckte Justin mig tidigt för vi skulle och besöka internat skolan, jag duschade och klädde på mig ett par jeans shorts och en gullig blus. Sedan åt vi snabbt frukost och körde sedan iväg, vi följde gpsen på Justins iphone och sista biten var det skyltat. När vi kom fram såg vi en stor gammal byggnad i sten, och stora gräs plättar med ungdomar som solade, och killar som kastade frisbee i bar överkropp. Vad gjorde dom här nu igentligen, det var ju sommar.

- Justin, har dom inte sommarlov här? Frågade jag Justin lite tyst.

- Såklart dom har Kristen, men dom får fortfarande bo här på sommaren och vissa går ju på sommarskola.
- Aha, sa jag.

- Kom vi ska fråga någon efter Mr. Daniels.

Vi går fram till en tjej som kommer gående.

- Ursäkta mig, men var kan vi hitta Mr. Daniels? Frågade Justin och log mot henne.

- Eh.. Mr.. Ghm.. Daniels, hittar ni på hans kontor, sa hon och pekade en minde byggnad till höger.

- Tack, sa Justin och log ett dödligt vackert leende.

- Och.. Är.. Du, typ Justin Bieber? Stammade hon fram.

- Ja, det är jag, svarade han.

- ÅH, FÅR JAG DIN AUTOGRAF? Pep och fram.

- Absolut, svarade han och signerade pappersbiten hon höll fram.

Sedan gick vi vidare den högra byggnaden hon hade pratat om, det stora dörrarna stod öppna så det var bara att gå in. Vi gick fram till en tjej i 30 års åldern som satt bakom ett stor skrivbord.

- Hej vi söker Mr. Daniels, sa jag till kvinnan.

- Okej, sätt er så kommer han vilken sekund som helst, hon och fortsatte skriva på ett papper hon höll på med.

Vi satte oss i varsin fåtölj och väntade.

Efter en stund kom en äldre gråhårig man in i rummet, han tittade på oss och log.

- Du måste vara Kristen, sa han och kollade på mig.

- Ja, det är jag, sa jag och skakade mannens hand.

- Jag heter Mr. Daniels och är rektor här på skolan, sa han och vände sig mot Justin.

- Justin Bieber, sa Justin och skakade hans hand.

- Det låter bekant men jag kan inte koppla det, sa Mr. Daniels fundersamt och rynkade pannan.

Jag tittade på Justin och höll mig för skratt.

- Nåväl, följ med mig här ungdomar, sa Mr. Daniels och började gå.
Vi följde efter honom och han gick vidare in till ett stort kontor med utsikt över den hela framsidan av skolan.

- Sätt er ner, sa han och pekade på två stolar vid skrivbordet.

Han satte sig ner på andra sidan bordet och rotade runt bland några.

- Så du är intresserad av att börja här alltså? Sa Mr. Daniels med lugn röst.

- Väldigt gärna, svarade jag och log mot honom.

- Det ska vi nog kunna fixa, jag har gått igenom dina betyg och andra meriter. Allt ser toppen ut, dina betyg är höga och du har intresserat dig i välgörenhet hela förra terminen och även jobbat extra på ett soppkök för uteliggare. Det skulle vara en ära att få ha dig här, sa han med ett leende.

- Tack så hemskt mycket, sa jag och log stort mot Justin.

- Du är antagen, och du kan flytta in den 15 agusti. Det är några dagar innan skolan börjar så du kan göra dig hemmastadd. Här är ditt schema för terminen och ett häfte med olika aktiviteter du kan angangera dig i, sa han och räckte mig en mapp som hade skolans logga på.
- Tack så jättemycket Mr. Daniels, sa jag lyckligt.

- Det var så lite, gå ut till receptionen och be Miss Murray, kvinnan som sitter där alltså, om en rundtur.

- Okej, svarade jag och skakade hans hand igen.

- Vi ses i höst Kristen, sa han och öppnade dörren till oss.

Jag pep till av lycka och kastade mig i Justins famn när vi kom ut.

- Grattis gumman, sa Justin och kysste mig.

- Jag kan inte fatta det, jag är antagen, svamlade jag lyckligt.

Jag tog upp mobilen och ringde mamma och pappa, dom vart lika glada dom. Efter det gick vi och letade reda på Miss Murray, vi fick en liten rund tur på skolan och sedan satte vi oss i bilen och körde hem.
- Justin, jag är så lycklig. Nu kommer vi kunna träffas, jag kommer träffa en massa nya vänner och åh. Allt

är undebart, babblade jag på.

- Ta det lugnt Kristen, annars drabbas du av en hjärtinfarkt och kan inte börja på skolan i höst, sa han och ruffsade mig i håret.

- Strunt prat sa jag och blinkade till honom.

________________________________________________________________________________________________

Vi gick in i ett annat rum men en massa knappar, de satte in en skiva och musiken började spela. Alla satt helt tysta och lyssnade, jag tyckte det lät riktigt bra men vågade inte säga nått. De lyssnade om några gånger och Justin nynnade med ibland, de stängde av musiken och alla riktade sina ansikten mot Justin.

- Hmm.. Om man sänkte basen lite och gjorde låten lite mer akustisk så kan den nog funka, sa han och tittade på Scooter.

- Aa, du har rätt, basen måste sänkas, svarade han.

- Mm, vad tycker du Kristen? Frågade Justin mig.

- Jag kan ingenting om sånt här men jag tyckte den var riktigt bra, svarade jag lite blygt.

- Men då ringer jag upp snubben och bokar ett möte, okej Justin? Frågade Scooter.

- Absolut gör det, men inte imorgon. Då ska Kristen och kolla på internat skola, sa Justin och log mot mig.

- Visst, då var vi klara för idag då. Sa Scooter.

Vi sa hejdå till alla och vi åkte sedan ner och gick till bilen.
- Nu åker vi och hälsar på lite av mina vänner, sa Justin när vi hade spänt fast oss.

- Okej Bieber, sa jag och tittade ut genom fönstret. 
Det var verkligen vackert här i Atlanta, i allafall i de finare områderna. Det var grönt och frodigt med många parker där folk satt och hade picknick i.

Vi stannade några minuter senare vid ett stort vitt hus, vi klev ur bilen och innan vi ens hunnit till dörren springer en tjej med långt brun hår ut och kramar Justin.

- Hej Caitlin, sa Justin glatt och kramade henne tillbaka.

- Det var evigheter sen vi sågs förut, pep hon glatt.

- Jag vet, var är Christian föresten? Frågade han henne.

- Han kommer vilken sekund som helst, svarade hon och vänder sig mot mig. Och du måste vara Kristen, sa hon och log mot mig.

- Det är jag det, svarade jag och log tillbaka. Hon verkade väldigt trevlig tänkte jag för mig själv.

- Jag är Caitlin, sa hon och skakade min hand.

Då kom en ung kille med brunt hår ut springande ur huset.

- Yo man, sa han och gjorde något konstigt handslag med Justin.

- Tja Christian, svarade Justin och log.

- Och det är måste vara din tjej, sa han och vände sig mot mig.

- Ja, det här är min vackra tjej.

Mitt hjärta hoppade ett extra slag när jag hörde det, han kallade mig sin tjej. Jag var hans tjej, jag hade inte tänkt på oss som ett par än, men det hade tydligen Justin. Och det gjorde mig helt varm i kroppen.
- Hej, jag heter Kristen, sa jag och log mot honom.

- Jag är Christian, sa han och log tillbaka.

Han hade ett väldigt sött leende och vackra bruna ögon, man såg att han och Caitlin var syskon på en gång.
- Kom, sa Caitlin och drog med oss in i huset.

Vi kom in i en stor hall, och man såg direkt att de inte hade lite pengar.

- Vad ska vi hitta på, sa Christian glatt.

- Vad tycker ni, svarade Justin.

- Jag tycker vi bara tar det lugnt på baksidan, föreslog Caitlin.

- Det tycker jag låter super, svarade jag.

Vi gick in i deras stora kök och hämtade varsin cola och satte oss ute i solen på baksidan. Vi pratade och skrattade om vart annat, både Caitlin och Christian var riktigt roliga och härliga.

- Hur känner ni Justin, frågade jag dom och tog en klunk av min cola.

- Eh, jag är Justins ex, svarade Caitlin.

- Och jag känner Justin genom att Caitlin och Justin träffade varandra, svarade Christian.

Jag kände hur jag rodnade och log generat mot dom. Var Caitlin Justin ex, tänkte jag chockat, det hade han inte sagt någonting om.

- Aha, där ser man, svarade jag.

- Och nu är vi alla tre bästa vänner, svarade Caitlin och log tillbaka mot mig.

- Ja, jag har världens bästa vänner, sa Justin och tittade på dom.

- Du måste sakna dom när du reser, sa jag med medlidande.

- Aa, sjukt mycket. Men man blir så glad när man träffar dom igen, sa han och log.

Tiden gick fort, och när klockan började närma sig 6 ringde Pattie och sa att middagen var klar om en stund.

- Vi måste åka nu tyvärr, sa Justin.

- Vad tråkigt, sa Caitlin.

- Vi kan väl träffas i övermorgon? Frågade Christian.

- Visst, svarade Justin och log mot mig.

- Absolut, sa jag och borstade bort gräset från klänningen.

Vi kramade Christian och Caitlin hejdå, och gick mot Justins bil.

- Du var så långsam så jag gick till duschen där nere, sa han ocg log mot mig.

- Jaja, så långsam är jag väl inte, svarade jag och himlade med ögonen.

- Vad fin du är idag, sa han och tittade mig i ögonen.

- Du är! Sa jag och ställde mig bredvid honom.

Han var verkligen snygg idag, i ett par röda shorts och en enkel vit t-shirt, mer behövde han inte för att se ut som en riktig prins. Justins mobil började ringa och han plockade upp den och svarade.

- Hallå?

- Jadå, vi är i studion om en halvtimme. Tjadå.

- Det var Scooter, han undrade när vi skulle komma, sa han.

- Aha, okej. Ska vi åka? Svarade jag och kunde inte låta bli att bli lite nervös, jag hade ju träffat dom tidigare när jag åkte med dom till flygplatsen.

Vi gick och sa hejdå till Pattie och sedan klev vi in i Justins bil och han började köra mot studion.

- Så nu är vi framme, sa Justin efter en stund och parkerade på en stor parkering.

- Shit, sa jag och tittade på den stora byggnaden framför oss.
- Kom, sa han och tog min hand.

Vi gick in och tog en hiss upp till näst högsta våningen, innan vi klev ur hissen tittade jag mig en sista gång i spegeln i hissen. En blond lockig slinga hade åkt ner och hände bredvid mitt solbrända ansikte.

- Du ser jätte bra ut Kristen, kom nu, sa han och tog min hand och drog ut mig ur hissen.

Justin sa hej till några personer som gick förbi, vi gick igenom en dörr och kom in till ett rum med några soffor och en stor tv.

- Hej på er, sa Justin glatt och gick fram till några personer som satt i en av sofforna.
Några kände jag igen, tillexemper Scooter, och kvinnan som satt bredvid honom antog jag var hans fru.

Jag gick fram till dom och presenterade mig och skakade hand med alla.

- Vad sägs om en Xbox duell för att se hur bra den här kalifornia bruden är, sa Scooter och blikade till mig.

- Utmaningen antagen, svarade jag och log.

Justin gav mig en kontroll och vi började spela, jag vann första omgången men förlorade andra.

- Oavgjort, angjorde Scooters fru.

Vi satt och skämtade och pratade ett långt tag innan de ville Justin skulle lyssna på någon ny låt, det var en låt skrivare som ville skriva till Justin och hade spelat in en bit så han skulle höra hur det lät.

_______________________________________________________________________________________________

Sorry för hemsk update från min sida, men mitt tangentbord är trasigt så det är svårt att skriva :)

- Det är för att du är här, sa jag och kollade upp mot hans ansikte.



Efter att vi hade legat i vattnet ett tag gick vi upp till filten och kollade på när solen gick ner.
- Det är så fint, suckade jag och lutade mig mot Justin.

- Jag vet, visst är du? Svarade Justin och kysste min panna.
- Jag undrar en sak, varför är du här i sommar? Frågade Justin sedan.
- Jag har ju redan berättat det, mamma och Pete är på smekmånad, börjar Bieber bli gammal och glömsk? Sa jag och skrattade lite.
- Haha, vänta bara tills du blir ett år äldre så kommer du också märka hur svårt det är att komma ihåg saker, retades Justin, men det jag undrar är varför du inte är hos din pappa, istället för att vara här i en hel månad?

- Åh, jaha. Min pappa stack innan jag ens föddes, och han brydde sig inte ens om att hälsa på någon gång när jag väl var född.

- Vad hemskt, svarade Justin och såg allvarlig ut.
- Han kan dra åt helvete, förklarade jag och hoppades att vi skulle lämna ämnet.
- Vad säger du, ska vi dra hem mot mig och kolla på en film? Frågade Justin som tydligen kände likadant.
- Absolut, svarade jag och vi började plocka ihop all mat.

Justin hoppade upp på sin cykel, och jag satte mig på pakethållaren och slog armarna om honom.

- Kan inte du sova över hos mig inatt? Frågade han innan han började trampa på pedalerna.
- Klart jag kan, sa jag och kände hur cykeln började rulla under mig.
Uppför en backe gick det riktigt trögt, men alldeles för fort när den sedan gick nedför.
Justin tappade kontrollen över cykeln och vi körde av vägen, mot ett stort träd.
Vi både skrek högt, och vi sista sekunden styrde Justin undan från trädet och cykeln välte.
Vi båda låg på marken och tjöt av skratt.
Justin reste sig upp och drog sedan upp mig.
- Förlåt Kath, det kunde gått riktigt illa, skrattade han.

- Ingen fara, alla mina kroppsdelar är hela, svarade jag och borstade av mina shorts.

- Tur för mig, sa Justin och tog upp cykeln.

När vi kom hem till Justin satte vi på en skräckfilm, och satte oss i soffan under en massa filtar.
När filmen tog slut var jag trött, och vi bestämde oss för att gå och lägga oss.
- Här, du får låna en tröja av mig, sa Justin och gav mig en stor, långärmad tröja att sova i.

- En långärmad? Frågade jag och log.
- Ja, iallafall det inte blir för varmt för dig? Jag tycker det är mysigt att sova i långärmat ibland, sa Justin.
- Brukar du? Det har jag aldrig gjort förut, fnittrade jag.

När vi väl hade somnat efter att ha legat och pratat och myst ett tag, ringde plötsligt min mobil.
- Hallå? Svarade jag sömnigt och drog åt tofsen jag hade på huvudet.
- Kathe.. Katherine, du måste komm.. komma hem nu! Grät Ashley.
- Ashley? Vad har hänt? Frågade jag oroligt.
- Du måste.. komma hem, nu!
- Jag ska, jag ska, sa jag och reste mig upp från sängen, berätta bara vad som har hänt!

Justin satte sig nyvaket upp i sängen och rufsade om sitt hår, och om jag inte skulle varit så orolig för Ashley skulle jag stannat upp och beundrat hur söt han såg ut.
- Det.. det ä.. är, det är morfar! Snyftade Ashley.
- M.. morfar? Sa jag och kände hur jag blev alldeles kall i hela kroppen.

- Kom hem nu! Sa Ashley innan hon lade på.
- Justin, förlåt mig men jag måste gå nu! Sa jag och rusade ut ur hans rum, ut ur huset och började springa hemåt.

Efter ett tag lutade han sig bort från mig, och kramade om mig en sista gång.
- Godnatt, viskade han i mitt öra innan han försvann ner för gatan.



Jag stod och kollade efter Justin ett tag innan jag gick fram mot huset och började klättra upp för brandstegen intill sovrummet.
- Katherine, äntligen kommer du! Jag har suttit på helspänn, trodde att mormor skulle komma upp och.. jag vet inte, kolla till oss! Viskade Ashley medan jag kröp ner i sängen.
- Nu är jag iallafall hemma! Viskade jag tillbaka.
- Berätta! Vad hände?
- Vi kollade på film, The Descent, och sedan skulle han precis kyssa mig, och då ringde du! Jag blängde lite på Ashley som log oskyldigt mot mig.
- Men sedan gick han med mig hem, och vi höll varandra i händerna, och efter det vinkade jag hejdå! Sa jag och suckade dramatiskt.
- Oups.. 
- Gissa vad som hände sen? HAN KYSSTE MIG! Viskade jag glatt.
Vi låg och pratade ett tag, Ashley och jag, innan vi somnade.

På morgonen vaknade jag sent, vid lunchtid.
Så jag gick direkt ner till matbordet där mormor ställde fram lunchen.

- Godmorgon sömntuta! Jag trodde du gick och lade dig tidigt igår? Sa mormor när hon såg att jag hade vaknat.
- Jo, men jag kunde inte somna, ljög jag innan jag gick in till toaletten för att göra mig i ordning.
Efter det smsade jag Justin och frågade om han ville hitta på något idag.
Jag fick genast ett sms som sa att jag skulle möta honom vid "stranden" (som låg vid en sjö) klockan sju ikväll.

Dagen rullade på fort, och vid sex tiden började jag göra mig i ordning.
Jag drog på mig ett vitt och rött randigt linne, ett par vita shorts, ett par flipflops och lite smycken och sedan var jag nöjd. Under kläderna hade jag på mig min röda bikini, iallafall vi skulle bada.
När jag tittade mig i spegeln såg jag att mitt långa, bruna hår låg i stora vågor över axlarna, och att mina mörkblåa ögon lös av iver inför att träffa Justin.
Efter ett tag blev klockan tillräckligt mycket för mig att kunna gå hemifrån, och jag styrde mina steg mot sjön.

När jag kom fram såg jag Justin sitta på en brun och vit rutig filt, med en korg bredvid sig, vid den tomma sjön.
- Picknick! Sa han och log när jag kom närmare.
- Vad gullig du är som har fixat allt det här, sa jag och kramade om honom.
- Ja, det är ju som våran första dejt så.. jag tänkte att det kunde bli mysigt med picknick.
Sedan började han plocka fram några burkar med cola, vattenmelon och hemmagjort ceasarsallad.
- Jag älskar ceasarsallad! Sa jag och tog en vattenmelons bit.
Medan vi åt satt vi och pratade och skrattade nära varandra, tills Justin tog tag i mina händer och såg lite allvarligare ut.
- Katherine, jag vet att vi precis träffats, men jag vill ändå säga det här nu för att allt känns så rätt med dig. Jag gillar dig, jag gillar dej verkligen. 
- Jag gillar dig också Justin, sa jag och försvann i hans underbara ögon.
- Jag vill bara att du ska veta det, att jag verkligen gillar dig.
Jag blev lite generad och tittade bort, men Justin tog tag i min haka och kysste mig.

- Ska vi bada? Frågade jag efter att vi ätit upp all mat.
- Nu? Vi har precis ätit, sa Justin tveksam.
- Fegis! Sa jag och drog av mig kläderna så jag bara hade bikini på mig och rusade ner mot vattnet.
Utan att tveka dök jag ner i det ljumna vattnet, och när jag vände mig mot land såg jag Justin komma springade.
När han hoppat i kände jag hur han drog i mina ben så jag drogs ner under vattnet.
Jag sprattlade mig loss och när jag kom upp till ytan tjöt jag av förtjusning.
Justin simmade närmare och jag kände hans armar runt mig.
- Du vet inte hur vacker du är just nu, det bara lyser om dig, viskade han i mitt öra.
- Det är för att du är här, sa jag och kollade upp mot hans ansikte.
-----------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------
Jag har varit lite off, och är inte riktigt inne i novell-skrivar läget just nu, så denna episode blev inte den mest lyckade .. Men det blir bättre imorgon som är idag ;P

Jag vaknade tidigt nästa morgon av att solen lös igenom fönsterna, Justin låg och andades rytmiskt bredvid mig. Jag smög upp och kollade vad klockan var, den började nära sig halv 6, jag gick in på toaletten och tog en lång dusch och tvättade håret noga. Jag gick tillbaka in i rummet och satte på mig ett par ljusa jeans och ett tajt linne med ett gulligt tryck på, sedan gick jag runt sängen och pussade Justin i pannan.

- Vakna älskling, sa jag mjukt och strök honom över kinden.

- Godmorgon, mumlade han.

- Sovit gott? Frågade jag och petade på honom.

- Jadå, du själv? Frågade han och drog ner mig ovanpå honom.

- Jag sov jättebra, svarade jag och kysste hans mjuka läppar.

- Hur mycket är klockan? Frågade han och kysste min hals.
- Strax 6, så vi borde åka snart.

- Ja verkligen, om vi ska vara vid Atlanta till ikväll så.

Han gjorde sig snabbt i ordning och sedan checkade vi ut och satte oss i bilen. Jag övertalade honom att låta mig köra ikväll om han körde på dagen, på eftermiddagen stannade vi och åt pannkakor och köpte godis vi skulle ha i bilen. Vi satt och drog dåliga skämt och sjöng med i Justins skiva ända fram till det var min tur att köra, då tvingade jag honom att vila lite. Jag bytte skivan mot radion och lyssnade på gamla klassiker, jag drog ner rutan och låt sommar luften strömma in och fyllas av dens somriga doft av blommor och gräs. Efter några timmar vaknade Justin till och vi bytte plats eftersom jag inte visste hur jag skulle åka när jag kom till Georgia. Justin bad mig skicka ett sms från hans mobil till Pattie hans mamma och berätta att vi snart var framme.

När vi kom in i Atlanta åkte förbi en massa vackra stora hus, med gröna trädgårdar. Justin svängde upp vitt ett stort vitt hus med stora fönster, då kom en ganska kort brunett ut springande ur huset. Justin går ur bilen och hon ger honom en lång kram.

- Skönt att ha dig hemma igen Justin, kvittrar hon.

Jag vaknade av att Justin smekte min kind, jag öppnade långsamt ögonen tittar in i hans ljusa bruna.

- Godmorgon älskling, sa han och log.

- Godmorgon Justin, hur mycket är klockan? Frågade jag honom.

- Lite över 6 denna måndag morgon, vi måste åka tidigt. Sa han och ruffsade mig i håret och reste sig.

- Orkar inte, klagade jag och la kudden över huvudet.

- Du kan sova i bilen, sa han och drog upp mig ur sängen.

En halvtimme senare satt vi med bilen packad på väg mot Atlanta, jag satt och tittade ut genom fönstret och såg hur klimatet ändrades ju närmare Georgia. Jag drog ner fönstret och lät håret fladdra i vinden, jag vände mig och tittade på Justin, han var så sjukt snygg i profil. Han märkte att jag kolla så han log mot mig och la handen på mitt lår och lät den ligga kvar där. Vi hade bestämt att vi skulle stanna och ta in på hotell i New Mexico och fortsätta dagen efter, Justin körde hela dagen och en bit in på kvällen innan jag lyckades övertala honom att jag skulle köra resten. Jag hade sovit mesta tiden så jag var pigg, det var ett antal timmar kvar så jag tyckte det var Justins tur att ta det lugnt. 

När jag hade kört en stund hörde jag Justin snarka lite tyst bredvid mig, jag sänkte radion och nynnade tyst med i Lady Gaga låten som spelades. Timmarna gick och Justin sov fortfarande men när vi började närma oss New Mexico väckte jag honom försiktigt.

- Justin, vi är snart framme. Sa jag mjukt och drog handen genom hans lena hår.

- Mm.. Mumlade han.

- Du måste vakna nu, sa jag och strök honom över kinden.

- Jaja, sa han och öppnade långsamt ögonen.

- Bra, det är bara en kvart kvar sedan måste vi titta efter hotell.

- Okej, okej. Sa han och sträckte på sig.

När vi äntligen kom fram till New Mexico tog det en stund innan vi hittade ett litet gulligt hotell. Vi lämnade allt i bilen förutom lite kläder och jag gick och bokade ett rum för två, jag tog nyckeln och vi gick till rummet. Justin satte på tvn och ringde roomservice för att beställda middag. Medan vi väntade på maten tog jag en lång dusch och bytte om till ett par froté shorts och min Justin tröja jag hade haft på hans konsert. När jag kom ut log han stort när han såg min tröja.

- Visst är den fin, säger jag och snurrar ett varv.

- Jätte snygg! Sa han och reste sig och lägger armarna runt mig.

- Pratar du om dig själv eller? Frågade jag och kollade in i hans vackra bruna ögon.
- Nej, faktiskt.. Vi blev avbrutna av att det ringde på dörren.

- Roomservice hörde vi en röst utifrån ropa.

Jag gick och öppnade och bad dom ställa maten på det lilla bordet som stod i ett hörn i rummet, jag betalade och stängde dörren. Vi satte oss och åt av sushin Justin hade beställt åt oss, Justin fick sig ett gott skratt när jag skulle äta med pinnar och jag gav tillslut upp och tog med händerna istället. När vi hade ätit klart la vi oss i sängen och kollade på en gammal film, jag låg med huvudet på hans arm och njöt av värmen från hans nakna hud. Jag såg att Justin hade somnat så jag gick upp och stängde av tv och kröp sedan ner under täcket, jag låg och lyssnade till Justins andetag tills jag själv somnade.

Hör upp alla Beliebers, klicka er in på den här länken och rösta för att få Justin till sverige.

Det är din plikt som svensk Belieber ;)

- Det låter bra, tyckte Ashley och jag nickade medstämmande.



Efter lunchen gick jag upp till sovrummet medan Ashley tog en dusch, och då ringde min mobil.
- Hej det är Katherine, svarade jag och log när jag hörde mammas röst i telefonen.
- Hej gumman, hur är det i Atlanta?
- Det är jätte bra, fast jag har varit lite sjuk i några dagar, svarade jag.
- Har du? Vad tråkigt, svarade mamma och lät genast lite orolig.
- Men hur är det på Hawaii? Frågade jag glatt.

Mamma började prata om hur fint det var, om klimatet och om vädret som de tydligen var jättefint.
- Det låter jätte fint mamma, sa jag och efter ett tag lade vi på.

Jag bytte om till lite finare kläder inför kvällen, ett par mörka jeans och ett ljust linne med volanger på.
Jag lockade mitt mörka hår som jag oftast bara hade hägnade platt, sminkade mig lite och drog till sist på mig ett par söta ballerina skor.
Sedan var jag klar, och en stund senare åkte vi till restaurangen.
Vi hade det jätte trevligt och efter någon timme rullade vi hemåt fullproppade med thai-mat.
Väl hemma sminkade jag snabbt av mig, satte upp håret i en knut och drog på mys mjukisbyxor och ett linne.
Då fick jag ett sms - av Justin.

"Hej gulle! Mår du bättre - isånnafall kan väl du komma över på filmkväll hos mig?"

Jag rusade genast ner till morfar och mormor och frågade.

- Åh, Justin - det var han som tog hand om dig inatt va? Frågade morfar och blinkade åt mig.

- Haha, ja det var det, sluta. Ashley ville bara väldigt gärna stanna kvar på stranden, sa jag och lipade mot morfar.

- Men gumman, du har precis varit sjuk - är det inte bättre om du går och lägger dig tidigt nu istället så du kan bli riktigt frisk? Föreslog mormor.
- Snällaaaa! Bad jag och gick nästan ner på knäna.
- Nej jag tycker faktiskt inte det är en så bra idé, funkar det inte imorgon? Frågade mormor.

- Jo, jag antar det, sa jag och sa godnatt till både morfar och mormor.
Aldrig att jag stannar hemma ikväll, tänkte jag när jag gick upp för trappan.

Så när jag hörde att morfar släckte ner i huset berättade jag för Ashley vart jag skulle, innan jag öppnade fönstret och smög ut.
Jag hade fortfarande bara på mig mjukisbyxor och ett linne, men det var varmt ute och vi skulle bara titta på film.
När jag väl kom fram till Justins hus smsade jag honom och en minut senare öppnade han ytterdörren.
- Kom in! Sa han och gav mig en lång kram.

- Vad vill du se för film? Frågade han och öppnade ett skåp fyllt med filmer.
- Jag vet inte, du får välja!
Justin valde snabbt en film och satte in den i dvd-spelaren.
- Vilken film blev det? Frågade jag när han satte sig alldeles intill mig i soffan.
- The Descent, svarade Justin och log retsamt.
- Jag gillar faktiskt skräckfilmer, svarade jag och knuffade till Justin i midjan.
- Vad synd, mumlade han.

- Vadå då? Frågade jag och log.
- Jag hade hoppats att du skulle bli rädd så jag kunde få hålla om dig, erkände Justin.
- Du kan få hålla om mig ändå, svarade jag och kröp upp i hans famn.

Filmen skrämde faktiskt mig, även fast jag inte så ofta blev rädd för skräckfilmer.

Mot slutet av filmen skrek jag högt och borrade in huvudet i Justins tjocktröja.
Jag njöt när jag kände hans doft, den var nog den godaste doften jag någonsin känt.
Jag kände hur Justin strök mig över håret, och jag lyfte försiktigt på huvudet.
När hans läppar bara var några centimeter ifrån mina, ringde mig mobil.

- Alltid ska det vara någon som stör, muttrade jag och svarade.
- Det är Ashley, du borde verkligen komma hem nu! Mormor blir galen om hon får reda att du smög ut, väste Ashley för att inte väcka någon i huset.

- Mm, jag kommer.
- Jag är ledsen Justin, jag måste gå nu, förklarade jag när jag hade lagt på.
- Det är lugnt, du kan komma tillbaka någon annan kväll, sa Justin och reste sig upp.

Justin insisterade på att följa mig till mitt hus, och när vi gick den tio minuter långa vägen som skilde våra hus ifrån varandra tog han min hand och tryckte den lätt. 
Det hade blivit lite kyligare utomhus nu, men det var fortfarande ljus trots att klockan var två på natten.
Det var alldeles tyst ute, det ända som hördes var våra fotsteg och andetag.
När vi kom fram till mitt hus visste jag inte riktigt hur jag skulle säga hejdå, så jag råkade ta upp handen i luften och vinka en minst sagt pinsam vink.
Justin brydde sig inte utan drog mig närmare och gav mig en lång kyss som jag genast besvarade.
Efter ett tag lutade han sig bort från mig, och kramade om mig en sista gång.

- Godnatt, viskade han i mitt öra innan han försvann ner för gatan.

- JAA! Skrek Justin och snurrade runt mig.

- Och Darlington School ligger bara lite mer än 30 minuter bort från Atlanta.

- Perfekt, svarar han och ler stort. Och om du vill så kan du följa med mig till Atlanta på imorgon så kan vi åka och besöka skolan och se hur det ser ut?

- Super, får jag träffa din mamma då? Säger jag och ler.

- Självklart, hon vill gärna träffa dig, säger han och ler tillbaka.

Då hör vi hur det plingar på dörren, jag springer och öppnar.

- Jessica! Säger jag glatt och ler stort.

- Kristen, svarade hon och log.

- Vet du var jag ska imorgon? Kvittrade jag glatt.

- Nej, berätta!

- ATLANTA!
- Du skämtar? Gud, vad jag är avensjuk!

- Det ska bli underbart, men jag saknar dig redan Jessie, säger jag och ger henne en kram.

Vi vänder oss båda mot trappan när vi hör att Justin är på väg ner.
- Hej Jessica, säger han och ger henne en kram.

- Hej Justin, piper hon och hon ler stort.
- Vad ska vi hitta på? Frågar jag dom.

- Det är fint väder så jag tycker vi cyklar till stranden, föreslår Jessica.

- Det låter super, säger Justin.

På somrarna här i Kaliforninen har man nästan alltid bikini på sig under kläderna istället för underkläder, det var ju så varmt att man behövde svalka av sig ibland. Så både jag och Jessica var klara att åka, vi satte oss på min säng medan Justin gick och bytte om. När Justin var klar så hämtade vi ut två cyklar från vårt garage, Jessica lånade min mammas och jag och Justin tog pappas. Jag satt bakom Justin på paket-hållaren och höll armarna runt hans mage, när vi kom fram till stranden var de båda genom svettiga och jag skrattade åt dom och drog av mig kläderna och sprang ner i det varma vattnet. Dom var inte långt efter, vi badade en lång stund innan vi gick upp och torkade i den upphettade sanden. 

- Är det varmt i Atlanta? Frågade jag och vände huvudet mot Justin som låg bredvid mig.

- Haha, ja absolut. Kanske inte lika varmt som här men varmt är det, sa han och mötte min blick.

- Bra, för jag skulle sakna det annars, sa jag och satte mig upp.

- Ska vi dra? Sa Jessica och reste sig.

- Japp, sa jag och reste mig med.

Vi cyklade hem, rättare sagt Justin och Jessica cyklade jag satt och skrek: SNABBARE!

Jessica lämnade cykel hos oss och sedan gick hon hem för hon och hennes nyblina pojkvän skulle på middag. Jag och Justin gjorde middag och sedan gick jag för att ringa mamma och pappa.

- Oliver McLovin' svarade pappa efter 5 signalen.

- Hej pappa, Justin åker tillbaka hem till Atlanta imorgon och är det okej om jag följer med så jag kan besöka skolan? Sa jag och höll tummarna för att han skulle säga ja.

- Ja, det låter som en bra idé Kristen.

- Super, vilken tid kommer ni hem imorgon?

- Vi landar 5, har ni åkt då?

- Jag tror faktiskt det, vi åker nog så tidigt som möjligt.

- Okej, men du får ha det så bra gumman. Och du har skickat över dina betyg till skolan va?

- Jadå pappa, puss! Sa jag och la på.

Jag gick upp till mitt rum där Justin låg utsträckt på sängen och snarkade ljudligt, jag skrattade tyst och och hoppade på honom. Han hoppade upp och landade på fötterna, jag låg och vred mig av garv.

- Kristen det där var inte roligt, sa han och höll sig dramatiskt för hjärtat, mitt hjärta klarar inte av sånt!

- Tyst med dig, sa jag och puttade ner honom på sängen igen.

- Vad ska vi hitta på? Frågade han mig och tittade på mobilen.

- Nattpromenad? Sa jag och log busigt.

- Busfrö sa han och kysste mig lätt. 

Vi gick ner och struntade i skorna och gick ut barfota. Asfalten var fortfarande varm från solens strålar, det var mörkt ute och det ända ljuset var från lyktstolparna. 
Där gick vi hand i hand, livet kunde inte bli bättre!

- Det.. det är okej Justin, jag hade faktiskt inget emot det, mumlade jag.



- Är det säkert? Frågade Justin och tittade mig i ögonen.
Jag nickade bara, hans ögon hypnotiserade mig, och jag visste att jag inte skulle kunna få fram ett ord även om jag försökte. 
- Har du sagt något till Aaron? Frågade Justin.
Jag tvingade mig att titta bort från hans ögon och harklade mig lite innan jag svarade.

- Nej. Varför skulle jag göra det? Frågade jag förvånat.
- Jag tänkte om ni typ var tillsammans eller så..
- Nej, vi är fortfarande inte tillsammans, och vi kommer nog inte bli det heller, svarade jag.
- Tror du inte? Varför inte? Frågade Justin intresserat.
- Jag.. Liksom.. Det finns någon som jag känner mycket starkare för.. Sa jag och tittade rätt in i Justins ögon.
När jag sa det högt insåg jag att det faktiskt var så, att nu när jag lärt känna Justin ville jag ha honom - inte Aaron.
- Gör du? Frågade Justin. 
Jag nickade och såg hur Justin lutade sig närmare mitt ansikte.

Då rycktes dörren upp och Ashley stormade in.

- Katherine! Hur mår.. Störde jag? Frågade Ashley och stannade upp halvvägs till min säng.
- Nej, jag skulle bara känna om hon fortfarande hade feber, svarade Justin och kände på min panna.
- Har hon det?
- Nej jag tror inte det, svarade Justin och ställde sig upp, men jag borde verkligen gå nu.

- Okej, svarade Ashley och log snabbt åt honom.
- Hej då, vi ses, sa Justin och gick.
Jag satt helt stilla och frågade mig själv vad som nyss hänt. Eller vad som skulle hänt om inte Ashley kommit hem.
- Var har du varit? Frågade jag och bestämde mig för att fundera på det senare.
- Vi tältade på stranden, sa jag inte det förut? Frågade Ashley.

- Nej, du gjorde nog inte det, men nu måste du berätta - hur går det med Tyler?

- Åh, det går jätte bra.. Sa Ashley och log stort.

- Är ni officiellt tillsammans? Frågade jag och blinkade åt henne.
- Neej, inte ännu iallafall! Svarade Ashley och rynkade lite på näsan.
- Vet du vad? Jag skulle bara vilja sova en liten stund, så jag mår bra igen imorgon! Sa jag och gäspade.
- Låt inte mig störa, sov gott, svarade Ashley och gick ut ur rummet.

När jag vaknade morgonen efter mådde jag mycket bättre, så jag och Ashley bestämde oss för att åka och shoppa.
Vi rusade ut och in genom butiker hela förmiddagen innan vi tillslut bestämde oss för att bege oss hemåt.
Vid lunchen föreslog morfar att vi skulle äta middag ute ikväll.
- Det låter bra, tyckte Ashley och jag nickade medstämmande.

- Inga problem, svarade han och höll om mig hårt tills jag somnade.



Det första jag upptäckte nästa morgon var att febern hade börjat sjunka.
Nästa som slog mig var att någon höll om mig, och då kom jag ihåg det.

Justin. Han hade kommit hit och försökt få mig att må bättre.
Jag kollade på honom och såg att han fortfarande sov.
Han såg så otroligt söt ut där han låg och snarkade lite tyst.
Jag kände att jag behövde ta en dusch, så jag försökte ta mig ur hans armar utan att väcka honom.

När jag klev ut ur duschen drog jag på mig ett par mjuka shorts och en rosa långärmad tröja.
Jag torkade mitt hår med handduken, innan jag smög tillbaka till sovrummet.
Jag kastade en blick på Ashleys säng som fortfarande var tom.
Sedan upptäckte jag att min säng också var tom, Justin var inte där längre.
Jag frågade mig själv vart han hade tagit vägen och efter ett tag dök han upp i dörröppningen.

- Hur mår du? Frågade han.
- Lite bättre iallafall, sa jag och satte mig på sängen, vart var du?

- Jag var tvungen att förklara för dina morföräldrar varför jag var här i natt.
Stämningen var lite stel, Justin såg generad ut och det ville jag verkligen inte att han skulle vara när han varit så otroligt snäll och kommit hit för min skull.
- Jag måste bara säga tack, en gång till.
- Det är lugnt, Ashley ville så gärna stanna kvar och hon förstod nog inte hur hög feber du hade, annars hade hon kommit istället, sa Justin och log lite.

- Nu när du mår lite bättre, vill du att jag.. typ, gå? Frågade Justin försiktigt.
- Nej det är lugnt, du får gärna stanna, vi kan prata. Lära känna varandra lite bättre!
Justin gick och satte sig bredvid mig på sängen och började leka lite med mitt hår.
- Okej, då stannar jag, svarade han.

- Hur länge stannar du här i Atlanta? Frågade jag.
- I en månad till, jag har en liten paus från turnén, förklarade Justin, hur länge stannar du?
- I typ tre veckor till.
- Åker du tillbaka till New York sedan? Frågade Justin.
- Ja, mamma och Pete, min styvpappa, kommer hem från sin smekmånad då, svarade jag och log.
- Hur är det att bo i New York?
- Det är underbart, jag älskar det. Vintern är så otroligt mysig, och att bara kunna gå runt och tänka i Central Park om hösten är otroligt, svarade jag och kände ett sug i magen av saknad efter min favorit stad.
- Har du varit där någon gång? Frågade jag sedan Justin.
- Ja, några gånger, och jag gillar det verkligen!

Vi satt och pratade om våra liv i flera timmar, och jag fick reda på mycket om hur det var att en så stor kändis som Justin är.
- Jag måste bara få säga en sak, sa Justin efter ett tag.
- Prata på du, sa jag och log mot honom.

- Jag skulle vilja be om ursäkt till dig..
- Vad har du att be om ursäkt för? Förgiftade du mig så jag blev sjuk? Skämtade jag.
- För kvällen då jag lurade ut dig, det var.. inte så snällt, och att jag sedan bara kysste dig fast jag inte kände dig alls. Jag.. gillar dig, och den kvällen ville jag bara vara nära dig, sa Justin tyst och tittade ner på mitt rosa täcke.
- Det.. det är okej Justin, jag hade faktiskt inget emot det, mumlade jag.

Vi tillbringade hela helgen hemma hos mig, vi solade, cyklade och badade hela dagarna. Men jag hade även viktiga saker att göra, i höst skulle jag flytta till internat skola. Det hade jag och mina föräldrar kommit överens om, jag trivdes inte i skolan och jag ville komma bort från Kalifornien så jag tyckte det var en underbar lösning. Jag hade tittat runt på några olika men hade inte hittat det perfekta än, så jag satt och kollade runt på olika skolor varje dag och Justin satt bredvid och hjälpte till.

- Men du Kristen sa han en dag när vi satt vid datorn.

- Ja Justin? Säger jag utan att titta upp.

- Det finns en internatskola i Georgia, vi kan kolla upp den om du vill? Säger han och ler.

- Visst, är inte Atlanta huvudstaden där? Säger jag ivrigt.

- Japp, det är sant säger han och blinkar till mig.

Vi sökte snabbt upp deras hemsida och vi skickade iväg ett mejl. Efter det plockade jag upp mobilen och slog pappas nummer.

- Oliver McLovin' svarade en mörk röst.

- Hej pappa det är Kristen! Sa jag glatt.

- Hej gumman, hur har du det? Frågade han.

- Jättebra, det är sjukt varmt och Justin är här.

- Vad roligt, vad ville du?

- Jo, jag har hittat den perfekta internat skolan pappa!

- Jaha, vart ligger den då?

- Georgia.

- Okej, det är ganska långt bort det vet du va?

- Ja..

- Jag ska prata med mamma, du kan skicka iväg ett mejl och höra om dom har några lediga platser.

- Redan gjort säger jag ivrigt.

Han skrattade hest och la på. Jag vänder mig om och ser Justin sitta leende på sängen.

- Vad underbart det skulle vara om jag kom in, säger jag och sätter mig i hans knä.

- Verkligen, vi skulle kunna träffas mycket oftare, säger han och lägger armarna om mig.

- Aa, säger jag drömmande.

Jag reser på mig och plockar upp mobilen och ringer Jessica.

- Hej det är Jessica, kvittrar en ljus röst i andra änden.

- Hej Jessica, jag har hittat den perfekta internat skolan säger jag glatt.

- Åh vad kul, vart?

- Eh, Georgia.. Säger jag lite dystert.

- KRISTEN, det ligger över en dags bilfärd bort.

- Jag vet Jessica.. Men vi kommer ju kunna träffas på loven och vi kommer skypa varje kväll.

- Och jag kommer komma upp och hälsa på dig i gröna Georgia, jag har faktiskt alltid velat åka dit. Men jag kommer sakna dig så Kristen.

- Och jag kommer sakna dig Jessie, men vi ska inte dra förhastade slutsatser. Jag kanske inte ens kommer in.

- Du har ju bra betyg så det borde du väl.

- Vi får se hur det blir, vad säger du om att hänga med mig och Justin en stund?

- Visst, jag kommer över, säger hon och lägger på.

Jag går fram till datorn och tittar om jag har fått svar, otroligt nog hade jag det. Jag ropade till Justin att han skulle komma, i mejlet stod det att det fanns lediga platser och att jag skulle mejla över mina betyg och andra meriter som sommarjobb osv. Jag tog upp mobilen och ringde pappa igen.

- Hej igen pappa, dom har svarat och det finns lediga platser.

- Vad roligt gumman, mamma och jag har pratat och om det är det här du verkligen vill så får du åka till Georiga. På ett vilkor, att du kommer hem till Kalifornien på alla lov.

- Absolut pappa, tack så hemskt mycket! Kvittrar jag glatt.

- Hejdå Kristen, mamma hälsar.

- Hälsa tillbaka.

Jag dansar fram till Justin och kramar honom hårt.

- Jag ska inte komma in så jag blir smittad, förklarade han.
- Det är lugnt.
- Okej, krya på dig så syns vi när jag kommer hem, sa Aaron innan han gick.



Resten av natten sov jag djupt tills jag vid två tiden vaknade genomsvettig och riktigt illamående.
Jag mådde sämre än vad jag hade gjort sedan jag blev sjuk.
Jag vände mig mot Ashleys säng, men den var tom.
Jag ville inte väcka morfar och mormor, dem behövde verkligen sova, men jag ville inte heller vara ensam i detta tillstånd.
Allt bara snurrade och tårarna sprutade.
Jag sträckte mig mot min mobil och slog Ashleys nummer.
- Ja, det är Ashley! Hörde jag Ashley svara.
- As.. Ashley, det är Katherine. Var är du? Frågade jag.
- Jag är vid brasan, med Tyler, Justin och Christian.
Jag hörde skratt i bakgrunden, och hur någon frågade vem Ashley pratade med.
- Jag mår verkligen inte bra, inte alls, hulkade jag fram genom tårarna.
- Det är Katherine, hörde jag Ashley förklara till någon på andra sidan luren.
- Vill du att jag ska komma hem? Frågade Ashley.
- Mm, svarade jag och hörde Ashley prata med någon på andra sidan luren.
Min hals var snustorr, men sved samtidigt.
- Ähum, Katherine, jag kan absolut komma hem om du vill, annars säger Justin att han kan titta till dig så jag kan stanna här med Tyler, förklarade Ashley och jag hörde hur gärna hon ville stanna.
Om jag inte skulle mått så dåligt skulle jag sagt att jag helst inte ville ha Justin här, inte när jag var sjuk, men just nu brydde jag mig inte - jag ville bara inte vara ensam.

- Mm, visst, fick jag fram innan jag lade på.

När det äntligen knackade på fönstret, efter något som känns som tusen år, försökte jag komma upp på benen och öppna fönstret.
Jag vinglade och var nära på att trilla ihop flera gånger, men tillslut fick jag upp fönstret.
Även fast jag visste att Justin skulle komma blev jag lite chockad i mitt febriga tillstånd när han kröp in genom fönstret.
Det drog riktigt kallt mot min heta hud, och Justin skyndade sig att stänga fönstret.
- Men herregud Katherine, hur mår du? Frågade han oroligt.
Jag skakade bara på huvudet och försökte ta mig tillbaka till sängen.
Jag kände Justins armar runt mig, dem höll mig uppe medan jag gick.
När jag väl kröp ner i sängen strök han mig över pannan och frågade om jag behövde någon värktablett.
- Mm, men du borde nog hålla lite avstånd om du inte vill bli smittad, tvingade jag fram.
- Om inte jag ska bli smittad? Äsch, det skiter jag i, bara du mår bättre, sa Justin och fick mitt hjärta att smälta.
När han rotat fram några tabletter ur min necessär hjälpte han mig att svälja dem, innan han makade lite på mig så han också fick plats under täcket.
Han slog sina armar runt mig, och det verkade som han trodde att han kunde krama bort min feber.

- Tack, mumlade jag.
- För vad? Viskade Justin.
- För att du är här.
- Inga problem, svarade han och höll om mig hårt tills jag somnade.

- Hehe, nej, jag gick och lade mig ganska tidigt, sa jag och tittade bort.
- Just det, mumlade Aaron, jag ska på semester till min släkt på Hawaii i övermorgon.
- Ska du? Hur länge?

- I en vecka bara, svarade Aaron och tog min hand, men jag kommer ändå sakna dig!

- Jag kommer sakna dig också! Sa jag - och kände att jag faktiskt menade det.

Under dagen började det snurra i mitt huvud, och när vi låg i solen vid Christian och Caitlins pool kände jag plötsligt hur jag behövde spy.
Jag lutade mig över solstolen och fick ur mig det mesta jag ätit under dagen.
- Herregud Katherine, hur mår du? Frågade Ashley och drog undan mitt långa hår från mitt ansikte.
- Inte så bra, sa jag matt och snyftade lite.
Jag hatade att spy, det var så obehagligt, och började därför automatiskt gråta när jag gjorde det.
- Är du sjuk? Frågade Ashley och klappade mig mjukt på ryggen.
- Jag tror det, sa jag och kände hur huvudet snurrade ännu mer nu.
- Vad händer? Frågade Aaron som precis kommit ut till poolen efter att hämtat lite att äta med Christian i köket.
Justin hade blivit tvungen att åka hem och fixa något, så han skulle komma lite senare.
- Katherine spydde, jag tror hon är sjuk, sa Ashley.
- Ojdå! Hur mår du Katherine? Frågade Aaron oroligt.
- Jag vill hem, stönade jag tyst och kände hur illamåendet kom tillbaka.
- Absolut, kom så går vi, svarade Ashley och hjälpte mig att ställa mig upp.
- Kan du förklara för Christian? Frågade hon sedan Aaron som nickade till svar.

När vi kom hem till morfar och mormor lade jag mig ned i sängen direkt, och vi upptäckte att jag hade hög feber.
Resten av dagen var som en dvala, jag sov och var vaken om vart annat, och febern ville inte ge med sig.
När klockan blev nio på kvällen somnade jag äntligen ordentligt, och vaknade inte förens sent nästa morgon.
Jag vred på huvudet och såg att Ashleys säng var bäddad, och att hon hade lagt en lapp på mitt nattduksbord.
Jag sträckte mig försiktigt efter det, och kände hur varenda muskel i hela kroppen var öm.

"Jag är hos Tyler, om du mår bättre så kom dit! Kram Ashley."

Men jag mådde inte alls bättre, så jag släppte lappen och försökte somna om.
Jag vaknade av att mormor stod i dörr öppningen till rummet med en kopp te.
- Hur mår du? Frågade hon och satte sig på min sängkant.

- Inte så bra, jag vill bara ta det lugnt idag, svarade jag.
- Det ska du absolut göra, tänkte bara ge dig lite att varmt att dricka för halsen.
- Tack, sa jag och log blekt mot mormor.
- Jag ska inte störa mer, vila upp dig nu! Viskade mormor och stängde dörren efter sig.
Jag tog några klunkar av teet, innan jag åter igen somnade.

När jag vaknade igen var det redan mörkt ute, och det knackade på dörren.
- Mm, kom in!

Ashley stack in huvudet och frågade hur jag mådde.

- Inte bra alls, svarade jag.
- Okej, Aaron är här och vill bara säga hejdå, han åker till Hawaii tidigt imorgon bitti, sa Ashley.
Då dök Aarons ansikte upp bredvid Ashleys och vinkade lite åt mig.
- Jag ska inte komma in så jag blir smittad, förklarade han.
- Det är lugnt.
- Okej, krya på dig så syns vi när jag kommer hem, sa Aaron innan han gick.

Där står till min förvåning Justin, han ler lite tveksamt mot mig.

- Hej Kristen.. Säger han och tittar ner i marken.

- Justin, vad gör du här? Säger jag chockat.

- Förlåt Kristen, verkligen förlåt.. Säger han och tittar bedjande på mig.

- Justin jag har förstått säger jag och pressar fram ett leende.

- Vad bra, eller vänta.. Va? Stammar han fram.

- Ja, du har inte tid för någon tjej i Kalifornien, du har fullt upp annars.

- Nejnej, Kristen.. Jag ska förklara.

- Visst, kom in säger jag och öppnar dörren helt.

Han tar av sig sina skor och vi sätter oss på soffan i vardagsrummet framför den öppna spisen.

- Okej säger Justin tveksamt och harklar sig.

- Ja? Säger jag uppmanade

- Jag bröt kontakten med dig för jag ville inte att du skulle bli utsatt. Jag vill så gärna lära känna dig mer, men jag tror att jag sårar dig mer genom att fortsätta träffa dig. Som jag känner för dig har jag aldrig känt för någon förr, jag vet att vi knappt känner varandra men det är liksom som vi är meant to be. Jag vill inte förlora chansen att hans röst bryts och han tittar bort.
Jag ser att han har tårar i ögonen, jag lägger tröstande handen på hans ben.

- Att få en riktigt vacker och fin tjej. Säger han och kollar mig djupt i ögonen.

Jag visste inte vad jag skulle säga.

- Där ser man, jag.. Jag blir avbruten av att det plingar på dörren.

- Haha, middag säger jag och blinkar till honom.

Jag reser mig och öppnar dörren, jag tar emot pizzan och betalar, jag går in köket och klipper upp den i bitar och tar med den till vardagsrummet.

- Du Justin, hur kom du hit egentligen? Sa jag och satte ner kartongen mellan oss och båda tog varsin bit.

- Jag är ledig ett tag så jag tog bilen från Atlanta säger han och ler.

- Men herregud, det tar ju en dag med bil hit! Säger jag chockat.

- Det var det värt.

Vi åt vidare under en bekväm tystnad.

- Men du Justin.. Säger jag och tittar in i elden i den öppna spisen.

- Ja?

- Hur gör vi? Säger jag och vänder huvudet mot honom.

- Vi testar! Om du vill förstås?

- Testar? Säger jag och kollar frågande på honom.

- Ja, jag är ledig en månad. Vi kan pendla om du fattar?

- Absolut, om du vill Justin så tycker jag vi gör det. Säger jag och ler mot honom.

- Puh, jag hoppades på att du skulle säga det.

Han böjer sig fram mot mig, jag känner hans varma andedräkt och ryser i hela kroppen. Jag lägger armarna runt hans hals och kysser honom, han besvarar kyssen med entusiasm. Vi blev avbrutna av den skarpa ringsignalen från hemtelefonen, jag sprang och svarade.

- Hej det är Kristen, flämtar jag lite andfått.

- Hej gumman, hur är det?

- Det är jättebra, Justin är här.

- Vad trevligt, hälsa från mig.

- Det ska jag, hur har ni det? Frågar jag.

- Super, det är så vackert här! Säger hon glatt.

- Gud, vad mysigt, ha det så jätteroligt mamma.

- Det ska vi, puss! Sa hon och la på.

Jag gick tillbaka till Justin i soffan.

- Kan inte du hålla mig sällskap i helgen? Mina föräldrar är i rom så jag är ensam. Frågar jag och ler mot honom.

- Absolut, jag tog faktiskt med mig lite kläder, det var ju en ganska lång bilresa. Säger han och blinkar till mig och ler.

____________________________________________________________________________________________

Vad säger ni om den Episoden? :) Haha, och mitt flummiga smörgrej på slutet vad EPIC.

Och tack för alla fina kommentarer vi har fått!

Dagarna gick och jag umgicks med Jessica som vanligt, fast jag hörde inte ett ljud från Justin. Efter två veckor blev det lite konstigt, han sa ju att han skulle ringa varje dag? Och hans konsert i New York var ju för en vecka sedan, jag beslutade mig för att ta tag i saken och ringa upp honom.

- Hallå?

- Hej Justin det är Kristen sa jag glatt.

- Eh, åh hej Kristen sa Justin.

- Hur är det med dig? Frågade jag.

- Eh, jo det är bra. Alltså, jag hinner verkligen inte prata just nu säger han snabbt.

- Aha, okej sa jag och försökte låta glad.

- Hejdå Kristen sa han och la på.

Vad var det med honom? Jag satte mig på sängen och tittade ut genom fönstret, solen sken och det var riktigt varmt. Jag tog på min bikini och la mig i trädgården med ett glas lemonad, jag satt och tänkte på vilka underbara dagar vi haft tillsammans.

- Men åh sa jag tyst för mig själv.

Jag var så dum, varför i hela världen skulle Justin vilja ha en tjej som för det första bor långt bort och för det andra som han knappt kan träffa för han är ute på turne, och när han väl är hemma vill ha ju umgås med sin familj och vänner och inte någon brud i kalifornien.

Jag bestämde mig från och med då att bara strunta Justin problemet, visst vi hade haft några super mysiga dagar men han hade uppenbarligen valt att lägga det åt sidan och jag skulle göra likadant.

Jag behövde prata med någon så jag ringde över Jessica och vi tillbringade resten av dagen i vår trädgård, bland alla blommorna. Dagar blev till veckor och ja, jag slängde ibland iväg en tanke på Justin men jag sköt snabbt undan den.

- Pappa och jag åker nu ropade mamma från nedervåningen.

- Okej, jag kommer.
Jag gick ner för trappan och kramade dom hejdå, dom skulle till Rom över helgen och fira deras bröllopsdag. Och jag skulle få vara hemma om jag lovade att ringa varje dag, och om jag ville så kunde jag gå över till Jessica. Det skulle faktiskt vara skönt att vara ensam ett tag, bara sova och ta det lugnt. Jag vinkade till dom genom fönstret och gick sedan upp till rummet, jag var uttråkad så jag bytte om och sprang min vanliga jogging runda. När jag kom tillbaka duschade jag och tvättade håret, och bytte sedan om till ett par shorts och ett vitt linne. Jag hörde min mage kurra, jag orkade verkligen inte beställa mat så jag ringde efter en pizza. Efter ett tag plingade det på dörren, pizzabudet redan? Frågade jag mig själv och gick och öppnade.

Justins ögon vidgades och mitt ansikte skiftades till rött. Jag drog snabbt upp handduken och sprang in med kläderna i högsta hugg till toaletten, jag satte mig på golvet och mitt ansikte återfått sin normala färg. Jag klädde därefter på mig och gick tillbaka ut i rummet, jag tittade lite blygt mot Justin som satt på samma ställe som förut. Han tittade på mig och log.

- Det är lugnt gumman, jag hade ingenting emot det sa han och blinkade.

- Öh.. Var det ända jag fick fram.

Jag gick fram och satte mig bredvid honom på sängen, han tog min hand.

- Du behöver inte skämmas sa han och tittade mig i ögonen.

Jag böjde jag mig fram och kysste honom.

- Jag kommer snart, jag behöver också ta en dusch sa han och reste sig.

Han gick mot toaletten och stängde dörren efter sig, jag la mig ner på rygg och la en kudde över huvudet. Varför händer sånt här just mig? Frågade jag mig själv och suckade. Jag satte mig upp igen och kollade in i väggen, efter en stund kom Justin ut med en handduk runt höfter, det droppade vatten droppar från hans hår. Han ger mig ett leende och gör sin hairflip, jag satt och stirrade på honom som ett fån. Han hämtade kläder och gick tillbaka in till toaletten, varför ska jag ALLTID skämma ut mig? Jag skakade av mig det och Justin kom tillbaka i ett par shorts och en svart t-shirt.

- Vad sägs som en film? Frågade han och log.

- Absolut.

Vi kom överens om att se Paranormal Activity, jag var lite rädd så jag kröp upp i hans knä. Han lindade sina trygga armar om mig och kysste min kind. När vi hade kollat klart ringde vi roomservice och beställde upp choklad doppade jordgubbar och varsin läsk. Vi satt ute på balkongen och åt och skrattade, vi begav oss sedan in och såg en film till. Jag somnade med huvudet på hans mage och vaknade mitt i natten av Justin pratade i sömnen, han babblade på om något helt ohörbart och jag skrattade tyst. Jag reste mig upp och sträckte på mig, jag gick tyst ut på balkongen och såg att solen höll på att gå upp. Jag piggnade till lite och beslöt mig för att gå ner till stranden, jag skrev en liten lapp till Justin.

Jag satte på mig skorna och öppnade dörren men innan jag gick så kollade på Justin en gång till, han såg ut som en sovande ängel jag log för mig själv och stängde försiktigt dörren. Jag gick till hissen och tryckte mig ner till den nedersta våningen, jag sprang den sista biten till den helt tomma stranden. Jag satte mig ner i sanden och borrade ner fötterna i den. Jag vet inte hur länge jag bara satt där och såg solen gå upp.

- Godmorgon Kristen hör jag en röst säga bakom mig.

- Godmorgon sömntuta säger jag och vänder mig om.

Justin står och ler stort mot mig med rufsigt hår, man ser att han precis kommit upp ur sängen. Jag klappade på marken bredvid mig så han skulle sätta sig ner, han slog sig ner och la armen om mig.

- Jag önskar att vi kunde stanna såhär för alltid sa jag drömmande.

- Jag med sa han och log mot mig.

- Men imorgon åker du säger jag ledsamt och lutar huvudet mot hans axel.

- Mm.. Men vi kommer ses igen, jag lovar dig det!

- Bra, men du får höra av dig ibland säger jag och tittar bedjande på honom.

- Såklart jag ska, varje dag ska jag ringa till dig och berätta hur mycket jag saknar dig.

- Tack Justin.
- Du får gärna följa med till flygplatsen imorgon om du vill.

- Det vill jag gärna.

Dagen rullade på och jag tog bilen hem från Justin senare på kvällen, vi hade bestämt att jag skulle få åka med Justin och crewet till flygplatsen och ta taxi hem efter. Dom skulle hämta mig redan klockan 7 nästa morgon så jag gick och la mig tidigt.

Jag vaknade av väckarklockan som ringde kvart över 6. Jag reste mig upp och gick direkt in i duschen, jag fixade mig i ordning snabbt och struntade i frukosten. Jag satte på mig ett par ljusa jeans och ett somrigt blommigt linne, jag lät håret hänga fritt på axlarna. Jag såg en bil köra in på uppfarten och jag antog att det var dom, så jag sprang ner för trappan och gick ut genom dörren och låste efter mig. Justin klev ur bilen och mötte mig, han kramade mig och vi satte oss i bilen. Jag hälsade på alla och dom var riktigt trevliga och roliga. När vi kom fram till flygplatsen lämnade dom in sina väskor och begav sig mot deras privat flyg, när vi kom fram vände sig Justin emot mig.

- Gumman jag kommer sakna dig så säger han dystert.

- Som jag kommer sakna dig, det här har varit de lyckligaste dagarna i mitt liv.

Han ger mig en lång kyss och jag vill bara hålla kvar honom här med mig, han avslutar kyssen och ger mig en sista kram. Han vänder sig och och går mot flyget, men innan han går in vänder han sig en sista gång och formar ett hjärta med händerna och pekar på mig och ler. Jag stannar och kollar när planer åker iväg och sedan börjar jag gå mot utgången där en taxi väntar.

Hur lite jag än ville erkänna det så gillade jag hans kyss, mycket.



När jag gick hem senare den natten, försökte jag reda ut mina tankar och känslor.
Jag var så förvirrad, jag visste inte hur jag kände.
Jag gillade verkligen Aaron, men det kändes mer rätt när jag var med Justin.
Men han var en världskändis, och jag kände honom knappt.

Jag smög tyst uppför brandstegen, in i sovrummet och gick och lade mig.
Morgonen efter vaknade jag av att Ashley skakade om mig.
- Upp med dig! Sa hon.
- Nej, jag orkar inte, stönade jag.
- När kom du hem inatt egentligen? Frågade Ashley medan hon klädde på sig.

- Sent, jag träffade Justin vid brasan.
- Va? Justin? Skulle du inte träffa Aaron? Frågade Ashley.
Jag suckade och berättade om vad som hade hänt.
- Ofta? Hur blir det med Aaron?
- Jag vet inte, sa jag och drog täcket över huvudet.
Då ringde min mobil och jag svarade.

- Hej det är Aaron.

- Hej, svarade jag.
- Vill ni komma över till Tyler, så tänkte vi åka och köpa frusen yoghurt, föreslog Aaron.
- Eh, absolut, vi kommer snart!

När vi kom fram till Tyler en halvtimma senare var jag rejält nervös över att träffa Justin igen.
Aaron mötte mig i hallen, och vi gick tillsammans in till vardagsrummet där Justin satt.
- Hej Katherine, log han och reste sig upp för att krama mig.

Vi satte oss ner och pratade ett tag, och jag upptäckte att han var riktigt trevlig.
- Jaha, här sitter ni och har det trevligt, låt inte mig störa! Hörde vi plötsligt Christian säga bakom oss.
Jag vände mig om och såg honom stå lutad mot ena köksväggen, med ett flin på läpparna.
Innan han gick ut ur köket blinkade han mot oss.
Jag vände mig om mot Justin och log lite generat.
Efter ett tag ropade Ashley från vardagsrummet att vi behövde gå, och jag sa hejdå till Justin.
När jag kom ut till hallen väntade Aaron där, och kollade lite avundsjukt på Justin.
- Vart tog du vägen? Frågade han mig.
- Jag pratade bara lite med Justin, lärde känna honom lite - du vet, sa jag och gav honom ett förvirrat ögonkast.

Varför brydde han sig? 
- Kom nu Katherine, tjatade Ashley från dörr öppningen, och jag skyndade mig att kyssa Aaron hejdå.

Under kvällen hade jag det trevligt med morfar och mormor, vi spelade Alfabet och åt mormors kakor.
Jag gick och lade mig ganska tidigt, men kunde inte somna så jag tog fram min favoritbok av Jane Austen.
När klockan var halv två på natten plingade min mobil till av ett sms.
Jag trodde det var från Aaron, men konstigt nog var det från Justin.
"Tja babe, jag och grabbarna är vid brasan, kom dit! ;)"
Jag väckte Ashley och frågade om hon skulle med, men tydligen var inte Tyler hemma, så hon sket i det.
Jag bestämde mig för att gå dit ensam, och drog på mig ett par mjukisbyxor och en tjockare tröja över mitt linne.
Sedan smög jag ut genom fönstret, ner för brandstegen så tyst jag kunde.

När jag kom närmare brasan upptäckte jag att den var släckt, och att det bara satt en ensam silhuett vid den.
- Hallå? Ropade jag försiktigt, och var redo att springa där ifrån.
- Katherine? Hörde jag en bekant stämma ropa.
- Aaron?
- Nej, Justin, svarade rösten.
- Var är dem andra? Frågade jag medan jag började gå mot brasan.
- Dem var aldrig här, du skulle inte kommit om jag inte sagt så, förklarade han.
- Jaha, svarade jag lite förvånat.
- Slå dig ned! Föreslog Justin, och jag gjorde som han sa.
Vi satt tysta ett tag, tills jag kände hans arm runt min midja.
Konstigt nog trivdes jag med hans arm där, och tog inte bort den.
- Varför ville du få ut mig då? Frågade jag och log mot honom, även om han inte kunde se det i mörkret.
Han förde sakta sin ansikte tveksamt mot mitt, redo att dra sig tillbaka iallafall jag bad honom om det.
Chockat insåg jag att jag inte ville stoppa honom, tvärtom - jag ville se vart det ledde.
Han pressade försiktigt sina mjuka läppar mot mina, innan han drog sig undan några centimeter från mitt ansikte.

- Därför, svarade han och jag kunde känna hans varma andedräkt kittla mig i ansiktet.
- Ehum, ok..okej, var det enda jag kunde få ut.
Hur lite jag än ville erkänna det så gillade jag hans kyss, mycket.

----------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------

Ojojoj, här händer det grejer. Vi (vi som driver denna bloggen) är hos våran kompis nu, och vi lovar att skriva mer imorgon, som är idag.

GOTT NYTT ÅR FÖRRESTEN, OCH TACK FÖR ALLA KOMMENTARER, vi har redan fått fler än vad vi räknat med att vi skulle få :)